Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Din hjärna krymper medan du sover

Du förlorar de flesta av dina minnen när du sover. Kopplingarna i hjärnan minskar nämligen med nästan 20 procent under natten. Men cellernas bantningskur är bara positivt för din del.

Dag Sundberg/Getty Images & Claus Lunau

Sömn är viktigare än mat.

Du kan överleva i två månader utan att äta, men ingen har någonsin klarat sig i mer än tolv dagar utan att sova.

Sömnbrist ödelägger ditt minne, försämrar din reaktions förmåga och försvagar ditt omdöme.

Utan sömn pressas dina inre organ till det yttersta, ditt immunförsvar sänker garden och din hjärna kan till slut inte skilja fantasi från verklighet.

I tusentals år har vetenskapsmän grubblat över varför sömnen är så viktig för vår oss och forskarna gräver allt djupare i vår kropp för att försöka hitta svaret.

De har placerat mikroskop i kraniet hos möss och lagt åratal på att studera tunna skivor av mössens hjärna på nära håll. Svaret är bland annat att vi sover för att våra hjärnor kan krympa.

Hjärnan sköljs igenom

När vi sover stänger vi ute omvärlden. Forskarna kan följa förändringen i vårt medvetande med hjälp av elektroder som registrerar hjärnans elektriska vågaktivitet. I samma ögonblick som vi somnar börjar hjärnan att uppföra sig annorlunda.

Nervcellerna lägger om sina signaler och hjärnvågorna byter utseende. Under natten leder hjärnan oss igenom faser med lätt sömn, djup sömn och så kallad REMsömn, som alla har sina unika vågmönster.

Dame har elektroder på hovedet for at aflæse hjernebølger.
© Burger/Getty Images

Sömnmönster avslöjar IQ

Hjärnan arbetar för högtryck när vi sover. Nervcellerna kommunicerar med varandra och forskarna kan följa med i deras aktivitet genom att fästa elektroder på den sovande personens huvud.

Tyska forskare har utfört en omfattande studie och upptäckt att ett särskilt mönster i hjärnvågorna, så kallade sömnspindlar, kan avslöja personens intelligens. Personer med många sömnspindlar klarar IQ-test bättre.

Enligt forskarna beror sambandet på att sömnspindlarna avspeglar mängden så kallad vit substans i hjärnan. Intelligenta människor har större mängd vit substans..
Studien visar också en skillnad mellan män och kvinnor.

Sambandet mellan IQ och sömnspindlar var mest påtagligt hos kvinnor, men syntes även hos män när de tog en tupplur mitt på dagen. Resultatet visar att sömn påverkar hjärnan på olika sätt hos de båda könen.

Den slumrande hjärnan får också resten av kroppen att glida in i total vila.

Signalerna till dina muskler stängs av och du slappnar av fullständigt av. Samtidigt slår ditt hjärta mer än 25 procent långsammare än normalt, din kroppstemperatur sjunker till under 36 grader och du andas in 15 procent mindre syre.

Ett försök som genomfördes på University of Rochester Medical Center i USA avslöjade 2013 ett viktigt samband mellan sömn och den så kallade ryggmärgsvätskan.

Ryggmärgsvätska omger hjärnan och fyller alla dess hålrum. Varje dag producerar hjärnans plexus choroideusregion omkring 700 milliliter av vätskan samtidigt som samma mängd lämnar hjärnan genom blodkärlen.

Den livsviktiga vätskan skyddar hjärnan mot hjärnskakningar och hjälper till att avlägsna hjärncellernas avfallsämnen.

Vattenrör tvättar hjärnan ren

När mörkret faller öppnar din hjärna slussarna så att vätska strömmar in i kraniets skrymslen och vrår.

Avfall dränker hjärnan

Vattenrören, det så kallade glymfatiska systemet, ser till att din hjärna inte drunknar i sitt eget avfall.

Claus Lunau

Vätska byts ut flera gånger per dygn

Hjärnan ligger i blöt i cirka 200 milliliter av den så kallade ryggmärgsvätskan. Den färglösa vätskan byts ut flera gånger om dagen för att se till att avfallsämnen forslas bort kontinuerligt.

Claus Lunau

Hålrum öppnar sig under sömnen

Blodkärlen i hjärnan är tätt omslutna av celler som kallas astrocyter. När vi sover öppnas ett hålrum mellan astrocyter och blodkärl så att ryggmärgsvätskan kan färdas djupt in i hjärnan längs blodkärlen.

Claus Lunau

Vätska sipprar ut genom vattenporer

På astrocyterna sitter små vattenporer som består av det rörformiga proteinet AQP4. Porerna ser till att ryggmärgsvätskan kan sippra ut i hjärnvävnaden, där bland annat nervcellerna befinner sig.

Claus Lunau

Giftämnen sköljs bort från nervecellerna

Under dagens lopp bildar nervcellerna stora mängder avfallsämnen som kan vara giftiga för hjärnan. Den nattliga inströmningen av ryggmärgsvätska sköljer bort giftämnena från nervcellerna.

Claus Lunau

Avfallsämnen avlägsnas från hjärnan

Ryggmärgsvätskan för avfallsämnena vidare till de blodkärl som leder ut från hjärnan. Astrocyterna transporterar in vätskan och ämnena i hålrummet längs blodkärlet, så att de avlägsnas från hjärnan.

Claus Lunau

Under försöket injicerade forskarna fluorescerande ämnen i ryggmärgsvätskan hos en mus.

Sedan kunde de följa med i ämnenas färd med hjälp av ett mikroskop som tittade in genom ett hål i musens kranium.

Mikroskopets bilder visade tydligt hur vätskan transporterade ämnena djupt in i hjärnan via små kanaler som löper längs hjärnans blodkärl. Kanalerna döptes till det glymfatiska systemet – ett system vi inte kan leva utan.

Den grundliga rengöringen avlägsnar avfallsämnen som i värsta fall kan förgifta hjärnan. Den största överraskningen kom när forskarna undersökte skillnaden mellan vakna och sovande möss.

DJUR SOVER I RÖRELSE

De fortsätter arbetet eller stänger av kroppen. Djuren sköter sin sömn på en mängd olika sätt.

Resultaten avslöjade att det glymfatiska systemet var i stort sett inaktivt när mössen var vakna, men snabbt fick upp farten så snart mössen somnade.

Förklaringen är troligtvis att hormonet noradrenalin, som hjälper till att hålla oss vakna, blockerar systemet. När vi sover minskar mängden noradrenalin i hjärnan och rengöringen kan påbörjas.

Sömn garanterar på så sätt att vår hjärna inte flyter runt i sin egen smuts. Men nu visar ny forskning att sömn kanske har en ännu viktigare funktion.

Synapser försvinner

2017 upptäckte forskare från University of Wisconsin–Madison i USA att kopplingarna mellan nervcellerna krymper när vi sover.

Kopplingarna, de så kallade synapserna, är extremt viktiga för vårt minne eftersom de kan lagra de intryck vi tar in under dagen.

De amerikanska forskarna beslutade sig för att undersöka vad som händer med synapserna när vi sover.

För att kunna närstudera synapserna, som vanligtvis är mindre än en mikrometer på bredden, använde forskarna en teknik som kalla serial blockface scanning electronmikroskopi.

Först placerades en liten del av en mushjärna i mikroskopet så att forskarna kunde fotografera delens yta. Därefter skalade en extremt skarp diamantkniv en några få nanometer tjock skiva av hjärndelen och mikroskopet tog en ny bild.

Genom att upprepa den processen tusentals gånger gick det att fotografera varje enskilt lager. En dator kunde till sist sätta ihop bilderna till en tredimensionell rekonstruktion av den lilla hjärndelen.

Efter flera års arbete hade forskarna sammanställt tillräckligt många bilder för att kunna analysera sina resultat.

De mätte storleken på nästan 7 000 synapser från ett antal möss som antingen hade varit vakna eller hade fått sova före försöket.

Till sin förvåning såg de en dramatisk skillnad mellan de två musgrupperna. Synapserna hos de möss som hade sovit hade krympt med 18 procent jämfört med de möss som hade varit vakna hela dagen.

Proteiner raderar minnen

Forskare från det amerikanska Johns Hopkins University dök ännu djupare ned i hjärnan.

De följde de olika proteinerna i synapserna och avslöjade hemligheten bakom hjärnans nattliga bantningskur.

Till de viktigaste proteinerna hör de så kallade AMPAreceptorerna, som sitter på ytan av den ena nervcellen i synapsen och tar emot signalsubstanser från den andra cellen.

© Claus Lunau

Synapser krymper

Din hjärna har hundratals biljoner synapser som förenar de olika nerv- cellerna kors och tvärs. Varje synaps innehåller ett virrvarr av tusentals proteiner, men de så kallade AMPA-receptorerna skiljer sig från mängden.

De ser till att du kommer ihåg de intryck du har fått under dagen. När du sover stänger din hjärna ute omvärlden och synapserna får tid att flytta runt på proteinerna.

Många av AMPA-receptorerna drivs ut ur synapserna och dolda intryck raderas. Som tur är raderar inte din hjärna minnen slumpmässigt. Den ser till att de viktigaste minnena inte går förlorade i storstädningen.

  • Ökat antal AMPA-receptorer i synapsen eftersom vi tar in och bearbetar sinnesintryck hela dagen.

  • Proteinet Homer1a befinner sig inne i nervcellen, men kan förflytta sig ut till proteinet mGluR5 i synapsen.

  • När vi är vakna är hormonet noradrenalin aktivt och förhindrar att Homer1a binder till sig mGluR5.

  • När vi sover minskar mängden noradrenalin i hjärnan och mängden av signalsubstansen adenosin ökar.

  • Adenosin, i kombination med bristen på noradrenalin, ser till att Homer1a kan röra sig framåt och aktivera mGluR5.

  • mGluR5 sätter i gång en process som avlägsnar AMPA-receptorerna. Det innebär att synapsen krymper.

När receptorerna tar emot en signal skickar de vidare den som en elektrisk impuls. Om en synaps används mycket under dagens lopp transporterar nervcellen fram flera AMPA-receptorer till synapsen, som därmed växer.

Ju fler receptorer, desto lättare får vi att använda synapsen. Till exempel blir ett synintryck som har skapat starka synapser lättare att minnas senare.

För att kunna se hur sömn påverkar AMPA-receptorerna skar forskarna ett hål i kraniet på en mus och använde ett mikroskop för att iaktta proteinerna i synapserna.

Och bilderna från mikroskopet visade tydligt att en stor del av AMPA-receptorerna försvann från synapserna när mössen sov. Sömnen hade raderat mössens minnen.

En närmare undersökning visade att ett protein kallat Homer1a förflyttade sig ut i synapsen medan musen sov och avlägsnade AMP-receptorerna.

Men resultaten förklarade inte vad som är syftet med denna omfattande försvagning av hjärnans kopplingar. Mössen bistod dock med svaret igen.

© Shutterstock

Sömnbrist ger bakterier fritt spelrum

Ditt immunsystem stängs ned. Ett par dagar utan sömn förvandlar dig till ett försvarslöst och hallucinerande vrak.

  • EFTER 24 TIMMAR

    Du får svårare att lära dig nya saker och kan inte hålla isär gamla minnen. Problemet beror på att dina hjärnceller inte har fått tillfälle att städa bland dagens intryck, vilket leder till att cellernas kapacitet har förbrukats.

  • EFTER 36 TIMMAR

    Din kropp intar nödberedskap. Bristen på sömn pressar hjärnan så att den friger stresshormoner i kroppen. Hormonerna får pulsen och blodtrycket att stiga och hämmar ditt matsmältningssystem.

  • EFTER 48 TIMMAR

    Du blir sårbar för angrepp från virus och bakterier. Sömn är viktigt för bildandet av vissa typer av immunceller och utan de cellerna kan immunsystemet inte känna igen och bekämpa främmande ämnen.

  • EFTER 72 TIMMAR

    Du kan inte skilja mellan fantasi och verklighet. De olika områdena i din hjärna samarbetar inte längre. Signaler som bildats i hjärnans syncentrum blockeras inte av förnuftcentrum, och du börjar hallucinera.

Forskarna placerade mössen i en speciell bur och utsatte dem för lätta, elektriska stötar genom burets golv. Innan mössen skulle sova fick en del av dem en injektion med ett ämne som blockerar Homer1a, så att synapserna inte försvagades.

Dagen därpå placerade forskarna mössen i den elektriska buren igen. De möss vars synapser inte hade krympt stelnade av skräck i långt högre grad än de andra mössen.

Samma sak hände när mössen flyttades över till en ny bur som de inte hade någon anledning att förknippa med elektriska stötar.

Forskarna hade avslöjat sömnens hemlighet.

Sömnen ger hjärnan tillfälle att krympa så att den inte drunknar i en syndaflod av lagrade intryck. Om vi inte städar upp bland minnena blir vi handlingsförlamade och klarar inte att bearbeta alla intryck.

En närmare beräkning visade att cirka 80 procent av synapserna försvinner under natten. Trots den omfattande elimineringen av minnen tror forskarna att processen är extremt viktig för vårt minne.

Sömn bromsar demens

Bland en uppsjö av krympande kopplingar hittade forskarna en del synapser som förblev oförändrade. Och det är inte slumpen som avgör vilka synapser som får vara kvar.

Sömnen skyddar omsorgsfullt de största synapserna, som innehåller de intryck och minnen som vi har ägnat mest tid åt att bearbeta under dagen.

© Shutterstock

Fel i hjärnan gör mardröm till verklighet

Du förlorar kontrollen över din kropp när du sover. Din hjärnas djupaste vrår avgör om du stannar i sängens trygghet eller inte.

  • © Kevin Cooley/Getty Images

    Promenad i mörkret

    Upp emot 40 procent av alla barn har gått i sömnen minst en gång i sitt liv och en del fortsätter efter att de har blivit vuxna. Sömngångare har öppna ögon och kan orientera sig, men reagerar inte på kontakt med andra människor. Sömngång uppstår under den djupa sömnen när områden i hjärnan kopplade till vakenhet aktiveras av misstag.

  • © Alamy/All Over

    Nattskräck

    Pulsen är hög, andningen snabb och barnet skriker av rädsla. Men du kan inte väcka det. Fenomenet kallas nattskräck och beror på att hjärnans rädslocentrum, den så kallade amygdalan, aktiveras medan barnet befinner sig i djup sömn.

  • © Shutterstock

    Sex i sömnen

    Vissa människor lider av en sällsynt variant av sömngång kallad sömnsex. Personerna utför mestadels förhållandevis oskyldiga sexuella rörelser medan de sover. 2014 frikändes dock en svensk man från våldtäkt eftersom han påstods sova när han begick brottet.

  • © Shutterstock

    Verklighetens Törnrosa

    Den sällsynta sömnstörningen törnrosasömn, även kallad Kleine-Levins syndrom, omfattar anfall av tung sömn som kan vara i upp till
    21 timmar. Åkomman drabbar speciellt tonåringar och beror troligen på ett fel i hjärnregionen thalamus, som styr balansen mellan sömn och vakenhet.

  • © Shutterstock

    Explosion i huvudet

    Pang! – och du vaknar med ett ryck. Personer som lider av fenomenet exploding head syndrome upplever att de hör en enorm explosion eller ett pistolskott precis innan de vaknar. I en del fall ser de även en ljusglimt. Läkarna tror att det kan handla om att de hjärnceller som uppfattar höga ljud aktiveras

Den nattliga utstädningen raderar de flesta av våra minnen, men ser samtidigt till att de viktigaste minnena framstår desto klarare.

Åtskilliga andra undersökningar pekar också på att det är en god idé att sköta sin nattsömn. Inte bara på kort sikt. Forskare har följt äldre människor över många år och upptäckt att de som sover dåligt löper större risk att utveckla Alzheimers sjukdom.

Sambandet är inte klarlagt men speciellt två faktorer ser ut att bidra till sjukdomen: Ansamlingen av avfallsämnen runt nervcellerna och en bristande förmåga att styra AMPA-receptorerna i synapserna.

Bara en god natts sömn ger din hjärna chansen att städa bort röran och skänka dig en frisk och klartänkt ålderdom.

Läs också:

Hjärnan

OPTISK VILLA: Prickar har samma grå färg

2 minuter
Minne

Träna din hjärna: Minne

14 minuter
Åldrande

Forskarna är evigt liv på spåret

28 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj