Din hjärna kan avslöja aktiemarknadens framtid

Investerare har olika strategier

Investerare har mängder av möjligheter när det gäller att investera sina pengar, men de vanligaste är aktier, obligationer och bostäder.

Med obligationer är det i princip garanterat att investeraren tjänar pengar. Risken är med andra ord låg. I gengäld är förtjänsten också begränsad. Aktier kan ge betydligt större avkastning, men risken är också högre.

En aktie är en andel i ett företag, så när du köper den äger du en liten del av företaget. Aktiernas pris, som styrs av tillgång och efterfrågan, kan variera kraftigt över tid.

Om investerare till exempel tror att företaget går en svår tid till mötes lär det finnas fler säljare än köpare, vilket gör att aktiens värde utan vidare kan minska med 40 procent på relativt kort tid. Om du har investerat 100 000 kronor är din investering plötsligt bara värd 60 000 kronor.

Aktiehandlare har utvecklat flera olika strategier för att tjäna pengar, marknadens svängningar till trots. En klassisk investerare har ett långsiktigt perspektiv och köper aktier mot bakgrund av företagets grundläggande aspekter, till exempel omsättning och tillväxtpotential.

Andra köper och säljer aktier dagligen. De grundar sina beslut på hur kursen tidigare har utvecklats från dag till dag.

Inte ens noggranna analyser av tidigare kurser eller företags potential räcker dock för att förutsäga framtidens aktiemarknad. Prisernas utveckling påverkas av allt från politik till naturkatastrofer – och av en mängd irrationella faktorer som har sitt ursprung i hjärnan.

Solen får aktier att stiga

Studier vid Ohio State University och University of Michigan har visat att aktiekurserna går upp mer på soliga dagar, medan de i många fall sjunker under vintermånaderna. Forskare menar att vädrets effekt på aktiernas utveckling är kopplat till investerarnas humör.

När det är soligt är investerarna på bättre humör. I hjärnan är denna känsla kopplad till optimism och riskbenägenhet. Det gör att investerarna köper mer, vilket får aktiekurserna att gå upp.

På vintern påverkas i stället vissa investerare av årstidsbunden depression, vilket gör dem mindre riskbenägna. Vinterns negativa inverkan är särskilt märkbar på aktiemarknader på nordliga breddgrader.

Andra analyser visar att aktiemarknaden vanligen backar efter ett nederlag i en avgörande match i fotbolls-VM – ännu ett tecken på att investerarnas humör är en avgörande faktor.

Hjärnans tendens att söka sig mot det bekanta spelar också en avgörande roll. Studier har visat att investerare sällan investerar utanför sitt eget land, trots att det egentligen vore fördelaktigt. En hög andel aktier från det egna landet kan nämligen öka risken.

Om en investerare enbart köper svenska aktier kan dåliga nyheter för den svenska ekonomin få stora konsekvenser, en risk som hade kunnat minskas genom att även köpa utländska aktier.

Hjärnan har också en tendens att reagera starkare på dåliga än på goda nyheter, vilket har stor betydelse för aktiemarknaden.

Om ett företag får negativ press överreagerar investerarna ofta, vilket gör att aktiekursen pressas ner mer än den egentligen borde med tanke på företagets situation.

Hjärnan har alltså stor inverkan på aktiemarknaden – och hjärnan själv påverkas av ännu mer djupt liggande biologiska orsaker.

Dna styr aktiemarknaden

Tvillingstudier har visat att genetiken påverkar våra finansiella beteenden, bland annat riskbenägenheten, och bidrar till att styra hur investerare sätter samman sin aktieportfölj. En svensk studie visade att cirka 25 procent av variationerna i riskbenägenhet beror på genetiska faktorer.

Även mängden av det manliga könshormonet testosteron spelar roll. I en studie där unga män fick i uppgift att spela ett investeringsspel kunde forskarna visa att män med hög testosteronnivå investerade tolv procent mer än genomsnittet när risken var hög.

Andra studier visar att män är mer riskbenägna än kvinnor, troligen på grund av männens högre testosteronnivå. En högre riskbenägenhet är dock inte alltid en fördel i investeringsvärlden, där riskabla beslut kan leda till katastrofala förluster.

Detta samband lyfte Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde fram efter finanskrisen år 2008. Krisen kulminerade när den stora investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs efter att ha fattat ett antal riskabla beslut. Enligt Lagarde hade det inte hänt om banken hade hetat Lehman Sisters.

Lagardes poäng var att fler kvinnor i ledande positioner inom den finansiella sektorn hade kunnat förebygga krisen, eller åtminstone gjort den mindre allvarlig. Den så kallade Lehman Sisters-hypotesen har senare underbyggts av forskning.

Studier från år 2018 av Internationella valutafonden (IMF) visar att fler kvinnor i bankstyrelser och finansiella organ gynnar den ekonomiska stabiliteten.

Andra studier tyder på att kvinnor i allmänhet hanterar osäkra situationer med större försiktighet. Under press har män en tendens att ta större risker än tidigare, medan kvinnor reagerar tvärtom, vilket kan förhindra stora förluster.

Hjärnan belönar dåliga val

Investeringsbeslut påverkas alltså av allt från solsken till hormoner. Det beror på att dessa faktorer påverkar olika delar av hjärnan.

Hjärnskanningar visar att området ventrala striatum, som ingår i hjärnans belöningssystem, spelar en viktig roll i beslutsprocessen när vi gör investeringar.

När detta område aktiveras uppstår en känsla av tillfredsställelse, vilket bland annat sker om du säljer en aktie till ett högre pris än det du köpte den för. Den positiva känslan får dig att vilja upprepa framgången, trots att det många gånger är bättre att vänta med att sälja en aktie vars pris är på väg upp.

Ventrala striatum påverkas ständigt av faktorer som inte har någonting med aktiemarknaden att göra. I en studie där män fick se erotiska bilder ökade aktiviteten i denna del av hjärnan, vilket gjorde männen mer riskbenägna. Det samma tycks ske när vi vistas i solsken.

Hjärnområdet insula har motsatt effekt. Detta område, som förknippas med känslor som smärta och osäkerhet, kan väcka obehagskänslor när stora summor pengar står på spel. Det får investerare att ta färre chanser.

Vid en första anblick kan de nya kunskaperna om investerares hjärnor verka överflödiga, men en ny studie visar att hjärnskanningar faktiskt kan vara nyckeln till att skåda in i aktiekursernas framtid.

Ditt huvud är en kristallkula

År 2021 lät hjärnforskaren Brian Knutson och hans kollegor vid Stanford University i USA en grupp försökspersoner gå igenom prisutvecklingar från år 2015 och framåt. Därefter skulle de gissa hur aktiekurserna skulle utvecklas framöver – och fick möjlighet att tjäna pengar om de gissade rätt.

Samtidigt undersöktes försökspersonernas hjärna med en MRI-skanner för att mäta aktiviteten i två välkända hjärnområden. Det ena området, accumbenskärnan, är en del av ventrala striatum som förknippas med tillfredsställelsen över att tjäna pengar. Det andra var insula, som förknippas med rädslan att förlora pengar.

När forskarna senare tittade på försöksdeltagarnas genomsnittliga hjärnaktivitet fann de att aktiviteten i insula ökade precis innan en aktiekurs var på väg att vända. Hos vissa försökspersoner var hög aktivitet i ventrala striatum ett tydligt tecken på att aktiekursen var på väg upp.

Mest förvånande var att detta mönster i hjärnaktiviteten var bättre på att förutsäga aktiekurserna än försökspersonerna själva. Hjärnan innehöll alltså en bättre gissning om framtiden än deras medvetna jag.

Hjärnaktiviteten gav till och med bättre förutsägelser än konventionella tekniska analyser av marknadstendenser.

Så innan du sätter din förmögenhet på spel borde du kanske låna en MRI-skanner och ta en titt i hjärnans kristallkula.