Dina hjärnceller förgrenar sig och bildar nya förbindelser när du tränar din hjärna. Och de förbindelser du redan hade blir starkare.
Med fokuserad träning kan du själv styra vilka hjärncentrum som ska få upp pulsen, och du kan bygga upp din intelligens precis som en kroppsbyggare bygger upp sin kropp.
När en grupp kinesiska barn började träna ett par timmar i veckan med en kulram klarade de snart matteprov betydligt bättre än sina jämnåriga, och deras hjärnor kunde snabbare växla mellan olika typer av uppgifter.
Forskarna hittade 2017 förklaringen på de förbättrade förmågorna. Barn som tränar med en kulram bygger upp ett betydligt mer effektivt nätverk av nervceller i de hjärncentrum som hanterar matematiska uppgifter.
Här tränar du sifferförståelsen
Din förmåga att räkna kommer från flera olika områden i hjärnan. Det är här hjärncellerna får en boost när du löser våra uppgifter:
Din förmåga att räkna är förknippad med ett område i nackloben nära syncentrum som tolkar vad dina ögon ser.
Områden i hjässloben gör att du blixtsnabbt kan bedöma vilken volym eller vilket objekt som är störst.
Längst fram i pannloben sitter din logiska förmåga, och det är här du bearbetar de mest invecklade matematikuppgifterna.
Hjärncentrumet gyrus fusiformis hjälper dig att visualisera objekt som kan bidra till lösningen av ett matematiskt problem.
Samma träningsteknik har givit vissa människor extrema förmågor. Japanen Takeo Sasano klarar att addera 15 tresiffriga tal på enbart 1,7 sekunder.
Om du själv tränar stenhårt kan du också få liknande förmågor. Forskarna har även kommit långt med att utveckla en teknik som kan ge dig en extra knuff i rätt riktning.
De vill ge din hjärna stötar så att du på bara några dagar kan bli bättre på matematik.
Du har ett sjätte sinne för siffror
30 eller 38 prickar. Din hjärna kan bedöma skillnaden på under 200 millisekunder. Den kommer fram till en slutsats innan du blir medveten om prickarna, och långt innan du hinner räkna dem.
Det är en förmåga du har gemensamt med fåglar och fiskar, och du har kunnat detta sedan du var barn.
Uppvärmning 1
1.
2.
Det inbyggda siffersinnet är sannolikt extremt viktigt för både vår och djurens överlevnad – det gör att vi kan bedöma var det finns mest mat eller flest fiender – forskarna har också hittat var det sitter i hjärnan.
Sinnet återfinns i hjässloben längst upp i bakhuvudet. En överraskning var att centrumet i stort sett ser likadant ut hos alla försökspersoner – när de såg en prick aktiverades den ena änden av centrumet, när de såg två prickar aktiverades området vid sidan av och ju fler prickar de såg, desto längre ut rörde sig aktiviteten.
Uppbyggnaden påminner mycket om hur våra andra sinnen fungerar. Exempelvis registreras beröring av två punkter vid sidan av varandra på huden i två områden vid sidan av varandra i hjärnan.
Uppvärmning 2
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Siffersinnet är dock långtifrån det enda sättet vår hjärna behandlar siffror på. Vi har andra hjärncentrum som aktiveras när det är dags att räkna eller lösa matteuppgifter.
Förutspår mattetalang
Sifferförståelsen finns i hela hjärnan – bland annat på sidan av nackloben, flera platser i hjässloben, längst fram i pannloben och i tinningloben.
Områdena är skilda från de delar av hjärnan som hanterar språket. Personer med afasi – en åkomma som stör förmågan att uttrycka eller förstå språk – kan därför ändå ha en bra sifferförståelse.
Storleken på hjärnans olika siffercentrum har stor betydelse för hur bra vi blir på matematik.
Nyligen undersökte en grupp amerikanska forskare siffercentrum på 43 stycken åttaåriga barn. Samtidigt testades barnens IQ och deras räkneförmågor.
När barnen blev 14 år fick de ett nytt mattetest.
Kulramar stärker hjärnceller
Slut ögonen och föreställ dig en kulram. Räkna sedan ut vad 243 gånger 177 är. Tekniken är vanlig i flera asiatiska länder där många barn tränar matte med den i skolan.
I en kinesisk undersökning från 2017 undersökte en grupp forskare hur kulramsträning påverkar barnens hjärnor och förmåga att räkna.
Forskarna jämförde 72 barn som hade tränat med 72 barn som inte hade gjort det.
De tränade barnen visade sig inte bara göra färre fel när de räknade – de kom också fram till ett svar betydligt snabbare än de otränade barnen.
När forskarna skannade barnens hjärnor kunde de också se väsentliga skillnader.
De tittade på områden i nackloben som är förknippade med sifferförståelse och räknade ut att de tränade barnens hjärnceller var mer effektiva på att kommunicera med varandra än de otränade barnens hjärnceller.
- Barn blir 20 procent bättre Hjärnorna hos de barn som hade tränat med kulram visade särskilda tecken på förbättrad kommunikation mellan hjärncellerna i höger gyrus fusiformis – en del av nack- och tinningloben. Samtidigt fick de tränade barnen omkring 20 procent fler poäng i mattetesterna som forskarna gav dem.
Åttaåringarnas IQ och matteförmågor visade sig inte vara någon indikation på hur bra de blev på matte sex år senare. Å andra sidan kunde deras framtida förmågor tydligt identifieras i hjärnans siffercentrum.
Ju fler hjärnceller åttaåringarna hade i centrumen, desto bättre blev 14-åringarna på matte.
Resultaten förklarar varför det är enklare för vissa människor att lära sig matte.
Ny forskning visar dock att antalet hjärnceller i siffercentrum inte är det enda som styr – cellernas förmåga att kommunicera med varandra är lika viktig. Och den förmågan kan du själv träna upp.
Träning får celler att växa
Många kinesiska barn lär sig att räkna med hjälp av en kulram. I början använder de en fysisk kulram, men senare föreställer de sig bara kulramen.
Tekniken kan användas för att lösa de flesta räkneuppgifter. 2017 jämförde kinesiska forskare hjärnorna hos barn som hade tränat kulramstekniken och barn som inte hade gjort det.
Hjärnskanningarna visade att de barn som hade tränat hade fler och starkare förbindelser än de som inte hade tränat – och de klarade också mattetester mycket bättre.
I långa loppet: Farmor tar tåget
Läs texten här och svara på frågorna.
Solen skiner och sommarsemestern har just börjat. Tillsammans med sin farmor sitter Peter i ett 300 meter långt tåg. När de satte sig ned var tågets bränsletank helt tom, men nu håller den på att fyllas. Påfyllningen tar en hel timme trots att hastigheten som bränslet rinner in i tanken fördubblas varje minut. Medan de väntar berättar Peters farmor om den gången då hon som 19-åring fick sitt första barn. Strax efter födelsen hade hon gått på ett föredrag tillsammans med 99 andra nya mödrar. Hon minns tydligt den tidens mode. Av de 100 kvinnorna hade 85 en röd väska med sig, 75 hade svarta skor, 60 hade en blommig klänning och 90 hade en ring med opaler. Alla hade också minst tre av sakerna. Äntligen börjar tåget att köra. Peters farmor berättar nu om sina sex barn. Det är exakt fyra år mellan vart och ett av dem, och nu har den yngsta hunnit bli 19 år. Samtidigt kör tåget in i en tunnel. Tunneln är 300 meter lång, men tåget har bra fart – 300 meter per minut – så de är snabbt ute i ljuset igen. Strax därefter ankommer tåget till slutstationen och Peter följer sin farmor ut på perrongen.
Se svaren längst ned i artikeln.
Flera olika mekanismer ser ut att bidra till att vår hjärna kan förbättra sig själv.
En av dem kallas för long-term potentiation – eller långsiktig förstärkning – och betyder att hjärncellerna är bättre på att föra vidare elektriska signaler.
När vi löser en matteuppgift skickar cellerna i hjärnans siffercentrum signaler till varandra kors och tvärs.
Varje cell har en rad förgreningar som kallas dendriter och som tar emot signaler samt andra förgreningar i andra änden, nervfibrer som kallas för axoner och som för signalerna vidare.
Mötet mellan en axon i en hjärncell och en dendrit i en annan hjärncell kallas för synaps, och det är här den långsiktiga förstärkningen sker.
En signal överförs genom att den ena hjärncellens axon frigör signalämnen i synapsen, och den andra cellens dendrit tar emot dem med så kallade receptorer som i sin tur skickar vidare signalen.
När vi om och om använder en synaps genom att träna på en viss typ av uppgift kommer dendriten att börja producera fler receptorer.
Efter hand kommer dendriten att ha massor av receptorer och därmed göra cellen betydligt mer känslig för signaler utifrån. Resultatet är att överföringen av signaler mellan hjärncellerna blir förstärkt.
Sifferblind VS Mattegeni
Sifferblind
Du har svårt att läsa av klockan, att räkna ut vad dina varor kostar i butiken eller att förstå en tågtidtabell. Sifferblindhet – oförmåga att lära sig, minnas och förstå siffror och matematik – är ett kraftigt handikapp i vardagen. Åkomman drabbar upp till sex procent av befolkningen och orsaken gömmer sig i hjärnan. Siffercentrum i de sifferblindas hjärnor är i regel mindre än normalt eftersom de innehåller färre hjärnceller.
Mattegeni
Alexis Lemaire från Frankrike satte 2007 nytt världsrekord när han på 70 sekunder räknade ut 13:e roten ur ett 200-siffrigt tal – det vill säga det tal
som multiplicerat med sig självt 13 gånger ger det 200-siffriga talet. Liksom andra människor med extrema matematiska förmågor har Lemaire sannolikt
siffercentrum som består av särskilt många nervceller – han hävdar dock att alla kan lära sig att anamma samma teknik om de bara tränar tillräckligt mycket.
Cellerna stärker dock inte bara sina synapser. När en hjärncell stimuleras gång på gång växer dess dendriter och skapar nya synapser med andra celler.
Fler – och bättre – synapser innebär att din hjärna kan lösa matematiska uppgifter både snabbare och mer effektivt.
Stötar gör dig bättre på att räkna
Låt forskarna ge din hjärna stötar medan du tränar din hjärna så blir du bra på matte på bara fem dagar.
Den visionen har en grupp vetenskapsmän på University of Oxford i England. De har tänkt skicka in elektriska impulser i några av hjärnans siffercentrum med en teknik som kallas transcranial random noise stimulation. Och forskarna har redan visat att deras metod fungerar.
De engelska forskarna placerade elektroder på huvudet på 25 försökspersoner – precis över deltagarnas pannlober.
Försökspersonerna fick sedan lägga de efterföljande fem dagarna på att lösa olika matteproblem.
Hälften av deltagarna fick via elektroderna om och om igen en ström av elektriska impulser in i hjärnan – varje omgång varade i 20 minuter. Den andra halvan fick bara 30 sekunders impulser i taget.
Slutspurten
1.
Vilken siffra saknas där det står ett frågetecken?
2.
Du har fyra nycklar och fyra lås. Du testar nycklarna en i taget för att så snabbt som möjligt ta reda på var de passar. Hur många försök kan du behöva göra som mest?
3.
Vilket tal saknas i det tomma fältet? Det finns två lösningar.
4.
Du är med i ett spel där du står framför tre dörrar. Bakom en av dörrarna gömmer sig en miljon kronor – och det finns inget bakom de resterande två dörrarna. Du får öppna en av dörrarna och bestämmer dig direkt för vilken. Men innan du öppnat dörren öppnas en av de andra dörrarna. Det finns inga pengar bakom den öppnade dörren.
Hur optimerar du din chans att vinna pengarna – ska du öppna den dörr du valde först eller ska du välja den sista dörren?
5.
Vad är värdet för X och Y?
6.
Hur många katter respektive pingviner finns det när totalt 72 djur tillsammans har 200 ben?
7.
Den gula kvadraten skär den blå i sidornas tredjedelspunkter och ett hörn ligger i den blå kvadratens centrum. Vad har det gröna fältet för area?
Efter fem dagar testade forskarna för-sökspersonernas matematiska förmågor och de som hade fått flest impulser klarade uppgifterna betydligt bättre.
Den största överraskningen kom dock först ett halvår senare. Forskarna testade personerna igen, och effekten från impulserna fanns kvar.
Impulserna hade sannolikt förstärkt effekten av träningen genom att stimulera hjärncellerna att skapa fler och starkare synapser i hjärnans siffercentrum – och den förbättringen fanns sedan kvar långt efter försöket.
Forskarna testar nu om deras metod kan användas i exempelvis skolor för att hjälpa barn med inlärningsproblem att bli bättre på matte.
De första resultaten från 2017 är lovande. Impulserna gjorde barnen betydligt bättre på att räkna.