Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Blodprøve - hjernerystelse

Blod avslöjar hjärnskakningar

De flesta hjärnskakningar diagnostiseras i dag utifrån symptom. Men eftersom de kan variera en hel del, kan de försvåra arbetet med att ställa en slutgiltig diagnos. Nu har forskare hittat speciella proteiner i blodet, som kanske kan hjälpa läkarna på vägen.

Shutterstock

Ett fall med cykeln, en pisksnärtskada i bilen eller en ordentlig smäll från en skåpdörr eller en boll.

Hjärnskakningar kan uppkomma i alla möjliga situationer, då huvudet utsätts för en kraftig stöt, och därför behandlar världens sjukhus årligen miljontals skakade hjärnor.

Men trots att åkomman är vanlig, så är det inte alltid så enkelt att ställa diagnosen.

De flesta hjärnskakningar diagnostiseras nämligen utifrån patientens sjukdomshistoria och symptom. Symptomen kan dock variera i antal och styrka, beroende på personen och skadans svårhetsgrad, vilket kan göra läkarens arbete med att ställa en diagnos svårt.

Nu har amerikanska forskare hittat tre proteiner i blodet, som kanske kan fungera som biologiska riktmärken, så kallade biomarkörer, och hjälpa till att mäta hjärnskakning hos patienter.

Skadade idrottare visade förhöjda nivåer

Idrottare som utövar kontaktsport, som exempelvis amerikansk fotboll, rugby och boxning löper hög risk att drabbas av hjärnskakningar och många av de årliga fallen kommer också från en våldsam drabbning under en idrottsmatch.

Forskarna tog därför utgångspunkt i idrottsrelaterade hjärnskakningar och undersökte 264 idrottare som tidigare har haft hjärnskakning.

Utifrån blodprover före och efter deras hjärnskakningar kunde forskarna sluta sig till att de efter sin skada fick förhöjda nivåer av tre speciella proteiner.

Forskarna undersökte även idrottare i en kontrollgrupp, som inte hade haft hjärnskakningar och som antingen utövade en kontaktidrott eller en idrottsgren som inte krävde närkontakt. Hos kontrollgruppen fanns det inga förhöjda nivårt av de tre proteinerna.

Hjärnskakning ger dubbla skador

Ett slag mot huvudet vållar ofta dubbel skada, eftersom hjärnan sätts i rörelse och slår i kraniet på två ställen.

Första ­kontaktpunkten

Hjärnan ligger i en skyddande vätska. Vid ett slag mot huvudet slår den först emot kraniets insida vid kontaktpunkten.

Claus Lunau

Andra ­kontaktpunkten

Därefter kan slaget få hjärnan att kastas tillbaka, så att den även slår i kraniets ­motsatta sida.

Claus Lunau

Kemiskt kaos förlamar hjärnan

En hjärnskakning utlöser en explosion av joner som flödar in i och ut ur nervcellerna och tömmer dem på energi, så att hjärnan inte fungerar optimalt de närmaste veckorna.

Oliver Larsen/Claus Lunau

Joner strömmar in i och ut ur nervcellerna

Slaget vrider till nervcellerna så att cellmembranen förstörs. De skadade nervcellerna börjar läcka och stora mängder kaliumjoner flödar ut ur cellen, medan kalciumjoner strömmar till.

Claus Lunau/Oliver Larsen

Signalsubstanser utlöser explosion

Samtidigt insöndrar cellen stora mängder av signalsubstansen glutamat, vilket ger upphov till en explosion av nervsignaler i granncellerna.

Oliver Larsen/Claus Lunau

Städning tömmer cellerna på energi

För att återupprätta balansen måste kaliumjonerna pumpas tillbaka in i nervcellerna. Det kräver mycket energi och tömmer cellerna på syre. Samtidigt påverkas cellens energiproduktion av den fortsatt höga halten av kalciumjoner. Det leder till en energikris i hjärnan, vilket gör att städningen går ännu långsammare.

Claus Lunau/Oliver Larsen

Inflammation stressar hjärnan

Att insöndra giftiga cytokiner, som kan stressa cellerna så mycket att vissa av dem dör. Samtidigt bildar cellerna så kallade fria radikaler, som kan vålla cellerna ytterligare skada.

Oliver Larsen/ Claus Lunau

Fortsatt forskning är nödvändig

De tre proteiner man uppmärksammar är samtliga kända för att vara involverade när celler i nervsystemet har tagit skada.

Proteinet GFAP frisätts när skada åsamkas nervsystemets stödceller, de så kallade gliacellerna, Ubiquitin C-terminal hydrolase-L1 signalerar skada på nervcellerne, medan tau-proteinet är ett tecken på att nervcellernas förgreningar, axonerna, är skadade. De har alla i tidigare forskning undersökts som möjliga biomarkörer i samband med allvarligare hjärnskador.

Men även om mycket pekar på att de tre proteinerna är relaterade till hjärnskakningar, kommer det att dröja ytterligare en tid innan de kan användas som biomarkörer i praktiken.

Forskarna bakom studien understryker att de ännu inte vet hur fort de kan söka efter proteinerna och i vilken kombination de bäst konstaterar hjärnskakning.

Dessutom var majoriteten av idrottarna män, och därför är det också nödvändigt att göra liknande studier med kvinnor, innan det går att dra några slutgiltiga slutsatser.

Läs också:

Hjärnan

Elektromagnetism lindrar depression

10 minuter
Hjärnan

Cannabis ska bota hjärnskakning

9 minuter
Mursten IQ-test Hjernetræner
Intelligens

Träna din visuella intelligens: Raketer och tegelstenar

1 minut

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress för att få ett mejl med anvisningar för att nollställa lösenordet.
Ogiltig e-postadress

Skriv in lösenord

Vi har skickat ett mejl till med ett lösenord

Nytt lösenord

Enter a password with at least 6 characters.

Lösenord behövs
Visa Dölj