Shutterstock
Barns öga i närbild

Barns ögon kan avslöja om de har adhd eller autism

Adhd och autism tillhör de vanligast förekommande diagnoserna hos barn och unga. Och tidigt ingripande kan vara avgörande för barnets välmående. Därför använder forskare nu en metod som kan avslöja små tecken djupt inuti ögats inre.

Våra ögon sägs vara en del av hjärnan, som har vuxit ut genom kraniet.

Och de senaste åren har forskare upptäckt hur de två hårt arbetande och komplicerade organen högst upp i värt ansikte kan avslöja annars dolda tecken på schizofreni, Alzheimers sjukdom och skleros – långt innan de bryter ut.

Nu har forskare från Flinders University i Australien hittat bevis för att de avancerade organen även kan innehålla de första tecknen på autism och adhd hos barn och därmed hjälpa till att ställa diagnoserna långt tidigare.

Tidig diagnostisering är avgörande

Adhd och autism tillhör de vanligaste psykiatriska diagnoserna bland barn och ungdomar. Och antalet barn som får diagnosen har ökat enormt på senare år.

Enligt WHO har omkring 1 av 100 barn autism, medan mellan 5 och 8 barn av 100 tros har adhd. Och orsaken till båda diagnoserna finns djupt inne i hjärnan, där vissa områden utvecklas annorlunda än hos andra.

Adhd stör hjärnans nätverk

Vår förmåga att koncentrera oss är helt beroende av ett avgörande byte mellan två nätverk i hjärnan. Hos personer med adhd kan hjärnan inte genomföra växlingen helt.

Adhd stör hjärnans nätverk
© Shutterstock

Hjärnan kör på tomgång

Hjärnan använder cirka 80 procent av sin energi åt det så kallade tomgångsnätverket (rött), som skapar en ström av lösa, ofokuserade tankar. När du varken upplever något oväntat eller ska lösa ett problem, så dominerar detta nätverk helt.

Adhd stör hjärnans nätverk
© Shutterstock

Uppgift väcker hjärnan

När en person utan adhd ska lösa en uppgift eller upplever ett oväntat sinnesintryck stängs tomgångsnätverket ned. I stället aktiveras uppmärksamhetsverket (gult). Resultatet blir att de lösa tankarna försvinner – och du koncentrerar dig.

Adhd stör hjärnans nätverk
© Shutterstock

Adhd låter de lösa tankarna fortsätta

Hos en person med adhd kan en uppgift eller ett sinnesintryck bara stänga ned tomgångsnätverket delvis, varpå uppmärksamhetsnätverket inte fullt aktiveras. de lösa tankarna fortsätter och koncentrationen blir bara halvhjärtad.

Gemensamt för de båda varianterna av autism och adhd är att tidig diagnos och tidigt ingripande kan vara avgörande för barnens välmående och utveckling.

Men båda varianterna av utvecklingsstörning kan samtidigt vara extremt svåra att diagnostisera, eftersom det inte finns någon speciell undersökning som ger svaret.

Men nu tror forskare från Australien sig alltså ha hittat ett verktyg som kan hjälpa till med att upptäcka de första tidiga tecknen och snabbare sätta in en behandling: Ett test i ögat.

Brist på solljus kan göra barn närsynta

Hittade dolda spår i ögats inre

I den nya studien mätte forskarna näthinnans elektriska impulser när ögat utsattes för ljus med hjälp av så kallad elektroretinografi.

Totalt 226 ungdomar deltog i studien, av vilka 55 hade autism, 15 hade adhd och 156 inte hade något av det.

Studien visade att barn med adhd i allmänhet hade. mer elektrisk aktivitet i näthinnan och att barn med autism hade mindre.

Så här undersökte forskarna ögat

Enligt forskarna kan variationerna i ögats elektriska impulser bero på förändringar i hjärnan hos personer med utvecklingsstörningar. Det kan vara förändringar i sättet hjärnområdena samspelar, men även i mängden signalsubstanser som exempelvis dopamin, som kan avläsas i ögonen.

Och även om de fortfarande befinner sig i en inledande fas, så tror forskarna att upptäckten kan bana väg för snabbare diagnostik och därmed även tidigare hjälp till barn och ungdomar i framtiden.

"Till sist tittar vi på hur ögonen kan hjälpa oss att förstå hjärnan. Och även om det behövs fler undersökningar för att konstatera exakt vilka signaler i näthinnan som passar med vilka utvecklingsrubbningar, så kan vi stå inför något fantastiskt", säger Dr Fernando Marmolejo-Ramos, som är er kognitiv psykolog vid University of South Australia och en av forskarna bakom studien.