Är du introvert eller extrovert?

Är du introvert eller extrovert?

Psykologer har i hundratals år definierat personer utifrån hur utåtriktade eller inåtvända de är, och nu stödjer hjärnforskning uppdelningen mellan de tillbakadragna och de högljudda.

Psykologer har i hundratals år definierat personer utifrån hur utåtriktade eller inåtvända de är, och nu stödjer hjärnforskning uppdelningen mellan de tillbakadragna och de högljudda.

Lucky Business / Shutterstock

Sakta men säkert lyfts coronarestriktionerna världen över. Det är självfallet goda nyheter, men för de mer introverta för öppnandet också med sig krav på ett mer socialt liv och mindre tid för sig själv.

Och det kan kännas tungt.

Psykologin har arbetat med spektret mellan utåtvändhet och inåtvändhet sedan Carl Jung uppfann begreppen på 1920-talet.

Nu ser det ut som om hjärnforskningen bekräftar hans teorier på en neurologisk nivå.

I slutet av den här artikeln kan själv göra ett test och se om du är introvert eller extrovert – och om du kommer att skratta eller gråta åt utsikterna till fester, födelsedagar och släkthelger när samhället väl har öppnats upp igen.

Extroverta hjärnor ger mer belöning

Den schweiziske psykologen Carl Jung var den första att sätta begrepp på de personlighetsdrag som avgör om en människa känner sig mer hemma i stora sociala sammanhang eller i små, trygga sällskap.

Senare vidareutvecklade den tyske psykologen Hans Eysenck teorin. Han förklarade skillnaden genom att extroverta har en lägre grundnivå av mottaglighet för känslor och intryck.

Det krävs helt enkelt mer för att en extrovert ska ha roligt, jämfört med någon som är introvert.

Och senare forskning visar att den tyske psykologen var inne på rätt spår. Forskning visar nu på att en av skillnaderna mellan de två personlighetstyperna handlar om dopamin, hjärnans belöningskemikalie.

I en studie visades bilder av natur och ansikten för grupper av extroverta och introverta.

Med hjälp av hjärnavbildningar kunder forskarna se att extroverta testpersonerna reagerade starkare på bilderna av människor än de introverta gjorde.

För extroverta personer utgör andra människor alltså en större källa till motivation och/eller belöning, och därmed investerar mer energi i att vara sociala.

En annan studie från 2012 påvisade att introverta personer har en tjockare pannlob (prefrontal cortex).

Den delen av hjärnan är aktiv i samband med abstrakt tänkande, planering och beslutsfattande – förmågor som introverta har i högre grad än extroverta.

Genom historien har personlighetstyperna haft sina olika för- och nackdelar.

Troligen har introverta människor varit bra på att överleva i naturen, eftersom deras tillbakadragna karaktärsdrag får dem att undvika farliga situationer.

Extroverta människor har däremot varit starkt motiverade att hjälpa sin stam genom att jaga eller samla in mat när krisen har stått för dörren.

Indelningen mellan introverta och extroverta handlar inte alltid om antingen-eller.

Hur en person uppför sig i sociala sammanhang beror på en uppsjö av olika faktorer, och många människor har både inåtvända och utåtvända drag.

Gråzonen mellan introvert och extrovert kallas ambivert.