Antalet adhd-diagnoser ökar kraftigt

Antalet barn med adhd ökar explosionsartat – lyckligtvis

Högljudda skitungar eller ett rop på hjälp? Läkarna har mycket kvar att lära sig om adhd, men ny forskning visar att mer fokus på tillståndet kan rädda barn och ungdomar från en förödande negativ spiral.

Högljudda skitungar eller ett rop på hjälp? Läkarna har mycket kvar att lära sig om adhd, men ny forskning visar att mer fokus på tillståndet kan rädda barn och ungdomar från en förödande negativ spiral.

Shutterstock

Hur hade du hanterat följande situation? Du står som lärare inför en skolklass. En elev sitter oroligt på sin stol. Hans ben rycker under bordet och ögonen flackar okoncentrerat över sidorna i skolboken. Plötsligt reser han sig och tar en blyertspenna från bordet intill.

Hans klasskamrat protesterar, varefter den oroliga pojken högljutt förklarar att han ju har glömt sitt pennfodral. Allas blickar riktas mot honom och medan orden fortfarande strömmar ur hans mun rusar han frustrerad ut genom dörren utan att stänga den efter sig.

Situationer som denna är vanliga, men lösningen är omdebatterad. Förr i tiden hade eleven troligen stämplats som en vilding eller en ouppfostrad skitunge, och lösningen var ofta hård disciplin. I dag hade han nog diagnostiserats med det psykiska tillståndet adhd och eventuellt behandlats med läkemedel.

Adhd kännetecknas av hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter

Barn med adhd kan upplevas som gränslösa, men de är troligen offer för avvikelser i hjärnans nätverk som ger upphov till koncentrationssvårigheter.

© Shutterstock

Tillståndet, som kännetecknas av hyperaktivitet, impulsivitet och koncentrationssvårigheter, har blivit betydligt vanligare på senare årtionden. Förklaringen till det är – åtminstone delvis – att läkarna i dag diagnostiserar barn och vuxna som tidigare inte hade fått diagnosen.

Eftersom tillståndet i många fall medicineras har det samtidigt skett en stor ökning av läkemedelsanvändningen, framför allt av metylfenidat, som bland annat säljs under varumärket Ritalin, bland både barn och vuxna.

Men är den ökade diagnostiseringen och behandlingen bra eller dålig för barnens – och de vuxnas – hälsa? Efter flera års intensiv debatt ger en rad nya studier oss nu svaret. Klargörandet kan bidra till att rädda barn undan ett liv präglat av kriminalitet, missbruk och ekonomiska problem.

366 miljoner människor har adhd

Läkarna delar normalt in adhd i tre typer. Två av dem kännetecknas av antingen hyperaktivitet eller koncentrationssvårigheter, men inte bägge delar. Den sista typen, som ofta kallas adhd-C, är vanligast. Den kännetecknas av båda symptomen samtidigt.

Adhd kan visa sig redan i förskoleåldern, men många diagnostiseras först som tonåringar eller i vuxen ålder. Hos dem som har koncentrationssvårigheter men inte hyperaktivitet – det gäller huvudsakligen flickor – kan symptomen vara svåra att upptäcka, vilket innebär att tillståndet ofta diagnostiseras sent eller inte alls.

Läkarna diagnostiserar adhd utifrån 18 kriterier
© Shutterstock

18 frågor avgör läkarens diagnos

I Europa diagnostiseras adhd hos barn utifrån tre grupper av kriterier. Diagnosen ställs när ett visst antal kriterier i varje grupp är uppfyllda och har förekommit i minst ett halvår.

Eftersom många barn har adhd-symptom utan att få diagnosen har forskarna svårt att avgöra hur vanligt tillståndet är. En stor studie från år 2021 uppskattade dock att 6,8 procent av världens vuxna befolkning – motsvarande 366 miljoner människor – har adhd.

Bland dem som får diagnosen är omkring 75 procent pojkar eller män. Andelen speglar dock troligen inte den verkliga fördelningen mellan könen. Flera studier tyder på att adhd är mer jämnt fördelat mellan pojkar och flickor, men att pojkars symptom i många fall är mer iögonfallande och att lärare och föräldrar därför är mer benägna att upptäcka tillståndet hos pojkar.

Diagnoser löper amok

Detaljerna om tillståndets verkliga utbredning må vara osäkra, men forskarna vet att antalet adhd-diagnoser ökar i många delar av världen. En studie från år 2018 visade till exempel att andelen barn med adhd-diagnos i USA ökade från 6,1 till 10,2 procent mellan åren 1997 och 2016.

Samtidigt har användningen av läkemedel mot adhd ökat kraftigt. I exempelvis Danmark tiodubblades användningen av Ritalin mellan åren 2000 och 2009.

En delförklaring till ökningen är troligen att föräldrar, lärare och läkare har blivit mer uppmärksamma på symptomen, men vissa forskare tror också att det föreligger en verklig ökning av antalet barn som uppvisar dessa symptom.

En teori är att användningen av smartmobiler, surfplattor och datorer ökar risken för att utveckla adhd. En kanadensisk studie från år 2019 visade exempelvis att det bland barn som tillbringade mer än två timmar om dagen framför en bildskärm var 7,7 gånger mer sannolikt att de skulle uppfylla de diagnostiska kriterierna för adhd än barn som tillbringade mindre än en halvtimme framför en skärm.

Kritiker av teorin påpekar dock att sambandet kan vara det motsatta, det vill säga att barn med adhd tillbringar mer tid framför bildskärmar än andra barn för att det lindrar deras symptom.

Barn med adhd tillbringar mer tid framför bildskärmar än andra barn

Forskarna är fortfarande oense om huruvida en hög användning av smartmobiler, surfplattor och datorer verkligen ökar risken för adhd.

© Shutterstock

En dansk studie från år 2019 tyder i stället på att pesticider spelar en viktig roll. Studien inleddes redan när barnen låg i mammans mage, då forskarna mätte halten av tre olika pesticider i mammans urin. När barnen växte upp testade forskarna för adhd.

Resultaten visade att risken för att utveckla tillståndet var nästan dubbelt så hög hos de barn vars mamma under graviditeten hade höga halter av pesticiderna 3-PBA eller trans-DCCA i urinen som hos de barn vars mamma uppvisade bara låga halter av ämnena.

Adhd-barn befinner sig i limbo

Kopplingen mellan pesticider och adhd är troligen att pesticiderna påverkar hjärnans utveckling. Flera studier visar åtminstone att adhd-hjärnor skiljer sig från andra hjärnor på flera sätt.

Skillnaden ligger främst i det sätt på vilket hjärnan växlar mellan olika nätverk av nervceller. Ett nätverk, det så kallade tomgångsnätverket, förbinder ett antal områden i hjärnan som arbetar för högtryck när vi inte fokuserar på något särskilt, utan bara låter tankarna vandra.

När vi sedan fokuserar på en uppgift växlar hjärnan över till ett annat nätverk, uppmärksamhetsnätverket. Det gör det möjligt att rikta uppmärksamheten mot exempelvis en skoluppgift eller något som läraren säger. Det är just denna övergång som adhd-hjärnor hanterar sämre.

Adhd medför koncentrationssvårigheter
© Shutterstock

Vår förmåga att fokusera är beroende av en viktig övergång mellan två nätverk i hjärnan. Hos personer med adhd klarar hjärnan inte att genomföra denna övergång fullt ut.

Adhd stör hjärnans nätverk
© Shutterstock

Hjärnan går på tomgång

Cirka 80 procent av hjärnans energi ägnas åt det så kallade tomgångsnätverket (rött), som skapar en ström av vandrande, ofokuserade tankar. När man varken upplever något oväntat eller behöver lösa en uppgift dominerar detta nätverk fullkomligt.

Adhd stör hjärnans nätverk
© Shutterstock

Uppgift väcker hjärnan

När en person utan adhd ska lösa en uppgift eller får ett oväntat sinnesintryck stängs tomgångsnätverket av. I stället aktiveras uppmärksamhetsnätverket (gult). Resultatet är att tankarna slutar vandra och att personen börjar koncentrera sig.

Adhd stör hjärnans nätverk
© Shutterstock

Adhd släpper tankarna fria

Hos en person med adhd gör en uppgift eller ett sinnesintryck att tomgångsnätverket bara delvis stängs av och att uppmärksamhetsnätverket inte aktiveras fullt ut. Tankarna fortsätter då att vandra, vilket stör koncentrationen.

I en studie från år 2018 gjorde den amerikanske forskaren Vinod Menon hjärnskanningar på 140 skolbarn, av vilka hälften hade adhd. Barnen skannades först medan de bara satt och dagdrömde och sedan när de löste en tydligt avgränsad uppgift.

Skanningarna visade att de friska barnen enkelt växlade mellan tomgångs- och uppmärksamhetsnätverket. Barnen med adhd fick däremot problem. Deras tomgångsnätverk stängdes inte av helt och uppmärksamhetsnätverket aktiverades inte fullt ut.

Dessa barn befinner sig med andra ord i ett limbo mellan uppmärksamhet och en ström av tankar. Kanske är det därför många personer med adhd känner att det är full aktivitet i huvudet vid alla tidpunkter på dygnet eller att de hela tiden har ett pågående störande inre samtal.

Symptom som förstör liv

Hjärnans svårigheter hos personer med adhd är osynliga för omvärlden. Många upplever därför en viss misstro inför deras svårigheter. I en dansk studie svarade 77 procent av vuxna med adhd att det fanns personer i deras umgängeskrets som tvivlade på om adhd verkligen är en funktionsnedsättning.

På det hela taget menar många att den ökade uppmärksamheten på adhd och det ökade antalet diagnoserna har spårat ur. Vissa betraktar adhd-symptom som personlighetsdrag snarare än som en psykisk funktionsnedsättning, medan andra tror att många barn tar skada av att få en diagnos och medicinering när deras beteende i stället skulle kunna hanteras på ett mer traditionellt sätt.

Denna diskussion har länge grundats på spekulationer, men omfattande vetenskapliga studier börjar nu ge tydligare svar.

Adhd-behandling kan vara till stor hjälp för barnet

Diagnos och behandling kan vara en stor fördel för barnet, men det beror på hur kraftiga symptomen är.

© Shutterstock

En stor genomgång av forskningen på området lyfte år 2021 fram en rad fördelar och nackdelar med diagnos och behandling. I många fall ger diagnosen personen en uppskattad förståelse för sina symptom, bättre självförtroende samt mindre skuldkänslor och vrede. Å andra sidan känner vissa att diagnosen är förknippad med en känsla av hopplöshet eller fördomar hos omgivningen.

Diagnos och medicinsk behandling är enligt genomgången inte alltid till hjälp i milda fall av adhd. Då kan nackdelarna överväga fördelarna. Forskningen på detta område är dock fortfarande begränsad. En del av ökningen av antalet diagnoser beror på diagnostisering av relativt milda fall, och forskarna rekommenderar att läkarna är mer försiktiga med det.

Genomgången befäster dock att medicinsk behandling är en stor fördel för personer med allvarligare symptom. Utan behandling kan de nämligen vara förödande.

Personer med adhd löper tolv gånger högre risk att dömas för personfarlig kriminalitet.

En del studier visar till exempel att vuxna med adhd löper flera gånger högre risk att bli arbetslösa än andra människor. Deras chans att genomföra en högre utbildning är sju gånger mindre och enligt en dansk studie tjänar en person med adhd 114 000 kronor mindre om året än befolkningen i stort.

Personer med adhd löper dessutom tolv gånger högre risk att dömas för personfarlig kriminalitet och tolv gånger högre risk att straffas för rattonykterhet, vilket bland annat beror på att de omkring dubbelt så ofta missbrukar alkohol, hasch eller andra droger.

Medicinsk behandling minskar risken för mycket av detta.

Adhd kan raderas från generna

Adhd är med andra ord inte något harmlöst tillstånd, och den ökade diagnostiseringen och behandlingen av adhd innebär troligen att många barn och vuxna får ett bättre liv än de annars hade haft. Forskarna fokuserar därför inte på om adhd är en verklig funktionsnedsättning eller inte, utan på hur tillståndet kan hanteras och behandlas på bästa sätt.

I vissa fall behövs inga läkemedel. Olika typer av pedagogik eller rådgivning kan exempelvis hjälpa mot symptom som inlärnings- och beteendesvårigheter. Medicinsk behandling är dock det effektivaste verktyget när det gäller kärnsymptomen.

Omkring 70 procent av vuxna personer med adhd har god effekt av medicinsk behandling, och för de flesta är det läkemedel som fungerar bäst metylfenidat, som bland annat säljs under varumärket Ritalin.

Många nervceller använder signalsubstansen dopamin för att skicka signaler till sina grannar, men hos personer med adhd skickas signalen inte som den ska. Det problemet åtgärdas med läkemedlet Ritalin.

Dopamin skickar signal mellan nervceller
© Shutterstock & Malene Vinther

Celler signalerar och städar

Vissa nervceller (röda) använder sig av signalsubstansen dopamin (gul) för att skicka signaler till andra nervceller. När meddelandet har skickats suger cellen upp signalsubstansen igen via så kallade dopamintransportörer. Efter det är cellen redo att skicka signaler igen.

Adhd minskar mängden dopamin
© Shutterstock & Malene Vinther

Adhd-hjärnor städar för snabbt

Personer med adhd har extra många dopamintransportörer på nervcellerna. När nervcellerna försöker skicka ett meddelande med dopamin suger transportörerna upp signalsubstansen innan den hinner vidarebefordra meddelandet till granncellen.

Ritalin ökar mängden dopamin
© Shutterstock & Malene Vinther

Ritalin bromsar städning

Läkemedlet Ritalin (blått) sätter sig som en propp i dopamintransportörerna och bromsar på så vis dopaminstädningen. Då mottar granncellen en större mängd dopamin, vilket gör att meddelandet går fram på samma sätt som hos en frisk person.

Ritalin rättar till ett underskott av signalsubstansen dopamin i kontaktytan mellan hjärnans nervceller. Därmed förbättrar läkemedlet troligen kommunikationen mellan hjärnans olika nätverk.

Ritalin och andra preparat har visserligen god effekt, men de är också förknippade med biverkningar och behöver i de flesta fall tas flera gånger om dagen. Därför försöker forskarna hitta nya sätt att behandla adhd. De har bland annat blicken fäst på generna.

Generna utgör omkring 80 procent av risken för att utveckla adhd, och forskare har identifierat en handfull gener som bidrar till tillståndet. Uppfattningen har hittills varit att varje enskild gen bara bidrar med lite grand, vilket innebär att en behandling riktad mot en viss gen inte skulle vara särskilt effektiv.

Detta ställer emellertid en upptäckt från år 2021 på ända.

Den israeliske läkaren Ohad Birk studerade genen CDH2, som är förknippad med adhd. För att ta reda på hur stor inverkan genen har på utvecklingen av tillståndet skapade han med hjälp av tekniken CRISPR genmodifierade möss med samma variant av CDH2 som personer med adhd har.

Den lilla genetiska förändringen gjorde i ett slag mössen avsevärt mer hyperaktiva. Försöket visar därmed att en liten förändring i CDH2 kan aktivera adhd. Därför bör det rimligen också gå att göra motsatsen.

Framtidens adhd-behandling kan alltså komma att bestå av en enkel injektion som förändrar generna och permanent avlägsnar tillståndet.