Attention-Deficit Hyperactivity Disorder - ADHD

Kontrollen av rörelser och koncentrationen är försämrad

Child jumping on sofa

Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är den vanligaste psykiska åkomman hos barn. ADHD ger hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter, men trots att åkomman i princip är kronisk, lär sig de flesta att styra sina symptom i vuxenlivet.

Flera forskare har använt hjärnskanningar i försök att klarlägga orsaken till ADHD, och även om resultaten inte alltid stämmer överens, finns det flera tydliga tendenser.

Pannlobens hjärnbark är ofta mindre hos barn med ADHD, och lillhjärnan – som huvudsakligen kontrollerar rörelserna – är också mindre.

Med hjälp av MRI-skanningar fastslog en undersökning 2009, utförd av Margaret Semrud-Clikeman vid Michigan State University i USA, sålunda att en del av lillhjärnan var omkring 16 procent mindre hos barn med ADHD än hos friska barn.

Denna skillnad fanns dock bara om barnen inte hade fått läkemedelsbehandling. Det tyder på att medicinerna kan reparera skador i hjärnan

Nätverket mellan centra är försvagat

En rad skanningar har visat att det inte bara är storleken av vissa hjärnregioner utan även deras kommunikation som har betydelse.

F Xavier Castellanos och hans team vid New York University i USA utförde 2008 ett försök, som visade att ADHD-patienters neurala nätverk var svagt utvecklat i de områden som förbinder ACC med precuneus. Denna senare kärna ligger i hjässloben mellan de båda hjärnhalvorna och tros vara involverad i bland annat förmågan till självmedvetenhet. Nätverket var svagare mellan precuneus och det prefrontala cortex samt den bakre delen av gyrus cinguli, som är viktiga knutpunkter i nervcellernas inbördes kommunikation.