7 myter om hjärnan

Vänster hjärnhalva är logisk, höger hjärnhalva är kreativ

FALSKT: På 1960-talet studerade Nobelpristagaren Roger Sperry försökspersoner som fått förbindelserna mellan de båda hjärnhalvorna kapade. Han bad dem lösa uppgifter av olika slag medan han observerade vilken sida av hjärnan som var aktiv. Det ledde till myten att de två hjärnhalvorna har skilda funktioner.

Forskarna har sedan länge avvisat alla sådana påståenden. Hjärnskanningar visar att många olika områden runtom i hjärnan aktiveras även när vi utför relativt enkla uppgifter.

Lyssna på artiklarna och få tillgång till vårt stora arkiv – i mobilappen, datorn och surfplattan. Just nu är det GRATIS!

Numera delar forskarna in hjärnan i 52 Brodmannområden, som de använder som en karta över hjärnan. Alla dessa områden är viktiga för olika uppgifter, men minst lika viktiga är kopplingarna dem sinsemellan.

Hjärnforskare har nyligen kartlagt områden i panntrakten, bakom örat och i hjärnans översta del, vars samarbete är avgörande för intelligensen.

Det finns inget som tyder på att den ena hjärnhalvan skulle ha fler logiska eller kreativa områden än den andra.

Varje gång man dricker förlorar man nervceller

FALSKT: När man vaknar efter en blöt fest har man exakt lika många nervceller som dagen innan.

Det kunde en grupp danska forskare konstatera när de år 1993 räknade nervcellerna i ­hjärnbarken på en grupp alkoholister och en kontrollgrupp. Hjärnbarken är hjärnans yttersta lager, där ett stort antal av hjärnans kopplingar äger rum.

Däremot upptäckte forskargruppen att hjärnans vita områden, där cellernas kommunikationsledningar går, var betydligt mindre hos alkoholister. Alkohol bryter ner det isolerande lagret runt ledningarna.

Utan isoleringen sjunker hastigheten i hjärnans kommunikation från 120 meter per sekund till en meter per sekund och nervcellerna blir oanvändbara. Forskarna vet inte exakt på vilket sätt alkoholen förstör cellernas isolering.

I hippocampus, hjärnans minnescentrum, tycks alkoholen påverka gener som bryter ner nervceller, får hjärnvävnad att krympa och hämmar bildning av nya nervceller. Fyndet förklarar varför alkoholister ofta har problem med minnet.

Vi använder bara tio procent av hjärnan

FALSKT: Vi använder inte hela hjärnan samtidigt, men alla delar används under ett dygn. Forskare mäter hjärnans aktivitet genom att låta patienter äta socker med så kallad radioaktiv märkning.

Hjärnan använder sockret som energi, och i en PET-skanner kan forskarna se vilka områden som arbetar genom att de lyser upp – och det är betydligt mer än tio procent av hjärnan.

Tänk dig att du går en promenad vid havet. När du använder dina muskler utnyttjar du områden dels i hjärnans övre del, dels på sidorna ­(motoriska hjärnbarken).

Du känner sanden under ­fötterna, varvid områdena strax bakom är aktiva ­(somatosensoriska barken). Du ser vart du går och ­aktiverar då hjärnans allra bakersta del (syncentrum).

När du njuter av den friska havsluften använder du ­hjärnbarkens innersta del (luktbarken). Och medan du går längs stranden tänker du på olika saker, och ­tankarna bildas i frontalloben längst fram i hjärnan.

Video: Möt din mjuka hjärna

Bakom ett skyddande kranium flyter din hjärna just nu runt i en skyddad kammare med ryggmärgsvätska – som en boj i vattnet. Och det är just så som det ska vara.

Hjärnan består av 100 miljarder nervceller

FALSKT: I gamla läroböcker står det att hjärnan består av så många som 100 miljarder nervceller.

Nervcellerna är hjärnans viktigaste celler. De omges av olika sorters stödceller, som bland annat skyddar dem mot skadliga ämnen och isolerar ­deras kopplingar, så att de snabbt och effektivt kan sända elektriska signaler till varandra.

År 2009 fick emellertid läroböckerna skrivas om, för då lyckades en forskargrupp för ­första gången räkna dem ordentligt. Med hjälp av en ny metod, så kallad isotopfraktionering, kan laboratorieteknikerna lösa upp hjärnans delar och skilja dem åt.

Forskargruppen räknade sig fram till att hjärnan innehåller 86 miljarder nervceller, hela 14 procent färre än vad de tidigare trott; en skillnad som motsvarar 18 katthjärnor.

Hjärnans 86 miljarder nervceller har dock sällskap av 85 miljarder stödceller, som de behöver för att kunna hålla koll på alla tankar och kroppsrörelser.

I studien kartlade forskarna också hur nervcellerna är fördelade i hjärnan. De upptäckte att det är stor skillnad på storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan tar upp mest plats, men innehåller bara cirka en femtedel av alla nervceller.

Här dominerar stödcellerna. Varför det är så är någonting som forskarna ska titta närmare på.

Spädbarn som lyssnar på Mozart utvecklas bättre

SANT OCH FALSKT: År 1993 fick en forskargrupp ett antal universitetsstuderande lyssna på Mozart inför ett IK-test. Efter testet visade det sig att gruppen som hade lyssnat på den klassiska musiken fick åtta poäng bättre resultat än kontrollgruppen.

Ryktet om Mozarteffekten spred sig snabbt och snart spelade föräldrar runtom i världen Mozart för sina barn i hopp om att de skulle växa upp till ­genier.

Resultatet av den ursprungliga studien misstolkades, men det är faktiskt så att vissa delar av barnets hjärna utvecklas när det växer upp med musik.

Studier har visat att musik påverkar hjärnans utveckling på flera sätt. Nya kopplingar mellan nervcellerna bildas när barn hör musik eller får lära sig att spela ett instrument. Barnens koncentrations- och inlärningsförmåga förbättras, språkliga och motoriska förmågor likaså.

Senare studier har visat att foster uppfattar musik redan från den 25:e graviditetsveckan. Efter födseln känner spädbarnen igen melodierna som spelades för dem medan de befann sig i livmodern, och hjärnaktiviteten är högre än när de lyssnar på melodier som de aldrig har hört förut.

Hjärnan styr dolda sinnen

SANT: Efterhand som vi lär oss mer om människans ­anatomi upptäcker forskarna att vi har fler sinnen än de fem klassiska.

Hjärnan tar emot ­sinnesintryck från miljontals receptorer i och på kroppen. Receptorerna är små enheter som registrerar exempelvis smärta, ­temperatur, klåda eller tryck; viktig information som hjärnan behöver för att kunna ta hand om kroppen.

Receptorerna kommunicerar med ­nervceller som omvandlar informationen till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Hjärnan bearbetar ­sinnesintrycken och reagerar på dem.

Om man skulle råka röra vid en het spisplatta registrerar receptorer värmen och skickar blixtsnabbt en signal till hjärnan, som stimulerar muskelrörelser för att rycka bort handen från spisen.

Ett av de sinnen som hjärnan styr över kallas ­proprioception, ett samarbete mellan muskelceller, ­ryggmärgens nervceller och lillhjärnan.

Proprioceptionen gör det möjligt för oss att göra kontrollerade rörelser med armarna och benen även när vi blundar.