7 myter om hjärnan

Mannens är störst, den krymper på fyllan och Mozart gör den starkare. Få koll på vad som är sant och falskt om det mest mytomspunna av våra organ: hjärnan.

Dreamstime & Claus Lunau

MÄN VS KVINNOR

Män har större hjärna än kvinnor

SANT: Om man enbart ser till vikten avgår männen med segern. År 2014 mätte engelska forskare tusentals hjärnor och kunde då konstatera att mannens hjärna är i snitt 8–13 procent större än kvinnans.

Men storleken är inte allt. Kvinnans hjärna tycks ha bättre intern kommunikation än mannens. Corpus callosum, länken mellan de två hjärnhalvorna, är kraftigast hos kvinnor – vilket tyder på att kvinnor snabbare kan växla från en uppgift som utförs med ena sidan av hjärnan till en som utförs med den andra.

Forskare har även hittat skillnader i könsfördelningen av hjärnans grå och vita substans. Grå substans består av nervcellernas kärnor, medan vit substans innehåller axonerna: Utskotten som leder signaler mellan nervcellerna. Hjärnans vita substans sköter med andra ord kommunikationen, medan den grå är kontrollcentraler. Kvinnor har ofta mer grå substans, medan män har mer vit.

Skärp hjärnan med vår digitala prenumeration. Just nu är det GRATIS!

Hos män är delar av det limbiska systemet – som styr minnen, rädslor och andra känslor samt beteendet och luktsinnet – större än hos kvinnor.

Vissa forskare tror att skillnaden kan bero på att forntida män ofta behövde kunna hantera sin rädsla när de var ute på jakt.

Hos kvinnor är delar av frontalloben längst fram i hjärnan större än hos män. Den styr bland annat empati, vilket skulle kunna förklara varför många män är mer aggressiva än kvinnor.

MÄN

har mer utvecklad hippocampus och amygdala, som bland annat styr minne och rädsla.

Shutterstock & Oliver Larsen

KVINNOR

har en mer utvecklad frontallob än män. Frontalloben ger oss bland annat empati och självkontroll.

Shutterstock & Oliver Larsen

MÄN

har ett något större limbiskt system än kvinnor. I det finns centrum som styr bland annat känslor, beteende och luktsinne.

Shutterstock & Oliver Larsen

KVINNOR

har ett aningen större språkcentrum än män, det så kallade Brocas centrum.

Shutterstock & Oliver Larsen

MÄN

har ofta mer vit substans än kvinnor. Med den kommunicerar hjärnans nervceller med varandra.

Shutterstock & Oliver Larsen

KVINNOR

har ofta mer grå substans än män. Med hjälp av den kontrollerar hjärnan sina signaler.

Shutterstock & Oliver Larsen

HJÄRNANS HALVOR

Vänster hjärnhalva är logisk, höger hjärnhalva är kreativ

FALSKT: På 1960-talet studerade Nobelpristagaren Roger Sperry försökspersoner som fått förbindelserna mellan de båda hjärnhalvorna kapade. Han bad dem lösa uppgifter av olika slag medan han observerade vilken sida av hjärnan som var aktiv. Det ledde till myten att de två hjärnhalvorna har skilda funktioner.

Forskarna har sedan länge avvisat alla sådana påståenden. Hjärnskanningar visar att många olika områden runtom i hjärnan aktiveras även när vi utför relativt enkla uppgifter.

Lyssna på artiklarna och få tillgång till vårt stora arkiv – i mobilappen, datorn och surfplattan. Just nu är det GRATIS!

Numera delar forskarna in hjärnan i 52 Brodmannområden, som de använder som en karta över hjärnan. Alla dessa områden är viktiga för olika uppgifter, men minst lika viktiga är kopplingarna dem sinsemellan.

Hjärnforskare har nyligen kartlagt områden i panntrakten, bakom örat och i hjärnans översta del, vars samarbete är avgörande för intelligensen.

Det finns inget som tyder på att den ena hjärnhalvan skulle ha fler logiska eller kreativa områden än den andra.

ALKOHOL

Varje gång man dricker förlorar man nervceller

FALSKT: När man vaknar efter en blöt fest har man exakt lika många nervceller som dagen innan.

Det kunde en grupp danska forskare konstatera när de år 1993 räknade nervcellerna i ­hjärnbarken på en grupp alkoholister och en kontrollgrupp. Hjärnbarken är hjärnans yttersta lager, där ett stort antal av hjärnans kopplingar äger rum.

Däremot upptäckte forskargruppen att hjärnans vita områden, där cellernas kommunikationsledningar går, var betydligt mindre hos alkoholister. Alkohol bryter ner det isolerande lagret runt ledningarna.

Utan isoleringen sjunker hastigheten i hjärnans kommunikation från 120 meter per sekund till en meter per sekund och nervcellerna blir oanvändbara. Forskarna vet inte exakt på vilket sätt alkoholen förstör cellernas isolering.

I hippocampus, hjärnans minnescentrum, tycks alkoholen påverka gener som bryter ner nervceller, får hjärnvävnad att krympa och hämmar bildning av nya nervceller. Fyndet förklarar varför alkoholister ofta har problem med minnet.

Alkoholmissbruk orsakar hål i hjärnan

Alkoholistens hjärna

Hålrum i hjärnan upptäcktes av forskare när de skannade en alkoholmissbrukande 72-årig kvinna. En frisk hjärna är full av så kallad vit substans, men här syns bara ett gapande hål.

Kontrollhjärna

Mindre hålrum finns även i en normal hjärna. Där bildas så kallad ryggmärgsvätska, som skyddar den ömtåliga hjärnvävnaden mot bland annat stora tryckskillnader.

HJÄRNKAPACITET

Vi utnyttjar bara 10 procent av hjärnan

FALSKT: Vi använder inte hela hjärnan samtidigt, men alla delar används under ett dygn. Forskare mäter hjärnans aktivitet genom att låta patienter äta socker med så kallad radioaktiv märkning.

Hjärnan använder sockret som energi, och i en PET-skanner kan forskarna se vilka områden som arbetar genom att de lyser upp – och det är betydligt mer än tio procent av hjärnan.

Tänk dig att du går en promenad vid havet. När du använder dina muskler utnyttjar du områden dels i hjärnans övre del, dels på sidorna ­(motoriska hjärnbarken).

Du känner sanden under ­fötterna, varvid områdena strax bakom är aktiva ­(somatosensoriska barken). Du ser vart du går och ­aktiverar då hjärnans allra bakersta del (syncentrum).

När du njuter av den friska havsluften använder du ­hjärnbarkens innersta del (luktbarken). Och medan du går längs stranden tänker du på olika saker, och ­tankarna bildas i frontalloben längst fram i hjärnan.

HJÄRNCELLER

Hjärnan består av 100 miljarder nervceller

FALSKT: I gamla läroböcker står det att hjärnan består av så många som 100 miljarder nervceller.

Nervcellerna är hjärnans viktigaste celler. De omges av olika sorters stödceller, som bland annat skyddar dem mot skadliga ämnen och isolerar ­deras kopplingar, så att de snabbt och effektivt kan sända elektriska signaler till varandra.

År 2009 fick emellertid läroböckerna skrivas om, för då lyckades en forskargrupp för ­första gången räkna dem ordentligt. Med hjälp av en ny metod, så kallad isotopfraktionering, kan laboratorieteknikerna lösa upp hjärnans delar och skilja dem åt.

Forskargruppen räknade sig fram till att hjärnan innehåller 86 miljarder nervceller, hela 14 procent färre än vad de tidigare trott; en skillnad som motsvarar 18 katthjärnor.

Hjärnans 86 miljarder nervceller har dock sällskap av 85 miljarder stödceller, som de behöver för att kunna hålla koll på alla tankar och kroppsrörelser.

I studien kartlade forskarna också hur nervcellerna är fördelade i hjärnan. De upptäckte att det är stor skillnad på storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan tar upp mest plats, men innehåller bara cirka en femtedel av alla nervceller.

Här dominerar stödcellerna. Varför det är så är någonting som forskarna ska titta närmare på.

Rörelsecentrum har flest nervceller

  • Storhjärnan (rött)

    Utgör 82 procent av hjärnans massa, men innehåller bara 19 procent av hjärnans nervceller.

  • Lillhjärnan (blått)

    Utgör bara tio procent av hjärnans massa, men innehåller 80 procent av hjärnans nervceller.

  • Hjärnstammen (gult)

    Utgör åtta procent av hjärnans massa och innehåller en procent av hjärnans nervceller.

MUSIK

Spädbarn som lyssnar på Mozart utvecklas bättre

SANT OCH FALSKT: År 1993 fick en forskargrupp ett antal universitetsstuderande lyssna på Mozart inför ett IK-test. Efter testet visade det sig att gruppen som hade lyssnat på den klassiska musiken fick åtta poäng bättre resultat än kontrollgruppen.

Ryktet om Mozarteffekten spred sig snabbt och snart spelade föräldrar runtom i världen Mozart för sina barn i hopp om att de skulle växa upp till ­genier.

Resultatet av den ursprungliga studien misstolkades, men det är faktiskt så att vissa delar av barnets hjärna utvecklas när det växer upp med musik.

Studier har visat att musik påverkar hjärnans utveckling på flera sätt. Nya kopplingar mellan nervcellerna bildas när barn hör musik eller får lära sig att spela ett instrument. Barnens koncentrations- och inlärningsförmåga förbättras, språkliga och motoriska förmågor likaså.

Senare studier har visat att foster uppfattar musik redan från den 25:e graviditetsveckan. Efter födseln känner spädbarnen igen melodierna som spelades för dem medan de befann sig i livmodern, och hjärnaktiviteten är högre än när de lyssnar på melodier som de aldrig har hört förut.

Nyfödda bebisar minns de toner de har hört när de låg i livmodern. Efter 25 veckor i magen är hjärnans hörselcentrum nämligen tillräckligt utvecklat för att uppfatta musik. Videon visar en MRI-skanning av ett foster som är omkring 20 veckor gammalt.

SINNEN

Hjärnan styr dolda sinnen

SANT: Efterhand som vi lär oss mer om människans ­anatomi upptäcker forskarna att vi har fler sinnen än de fem klassiska.

Hjärnan tar emot ­sinnesintryck från miljontals receptorer i och på kroppen. Receptorerna är små enheter som registrerar exempelvis smärta, ­temperatur, klåda eller tryck; viktig information som hjärnan behöver för att kunna ta hand om kroppen.

Receptorerna kommunicerar med ­nervceller som omvandlar informationen till elektriska signaler som skickas till hjärnan. Hjärnan bearbetar ­sinnesintrycken och reagerar på dem.

Om man skulle råka röra vid en het spisplatta registrerar receptorer värmen och skickar blixtsnabbt en signal till hjärnan, som stimulerar muskelrörelser för att rycka bort handen från spisen.

Ett av de sinnen som hjärnan styr över kallas ­proprioception, ett samarbete mellan muskelceller, ­ryggmärgens nervceller och lillhjärnan.

Proprioceptionen gör det möjligt för oss att göra kontrollerade rörelser med armarna och benen även när vi blundar.

Läs också:

Hjärnan

Hjärnan tänker bort smärtan

8 minuter
Intelligens

Träna din visuella intelligens

4 minuter
IQ-test

Testa din IQ!

3 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!