7 frågor till professorn May-Britt Moser

Psykologen och professorn May-Britt Moser fick tillsammans med sin före detta man, Edvard Moser, Nobelpriset i medicin 2014 för upptäckten av hjärnans rutnätsceller. Hon anser att CRISPR-tekniken är en av de senaste decenniernas mest otroliga uppfinningar.

Psykologen och professorn May-Britt Moser fick tillsammans med sin före detta man, Edvard Moser, Nobelpriset i medicin 2014 för upptäckten av hjärnans rutnätsceller. Hon anser att CRISPR-tekniken är en av de senaste decenniernas mest otroliga uppfinningar.

Geir Mogen/NTNU/Sipa USA/Ritzau Scanpix

1. När visste du att du skulle bli forskare?

Jag har alltid varit väldigt nyfiken av naturen, men det var först när jag träffade min man Edvard (psykolog och professor vid Norska universitetet för vetenskap och teknik, NTNU), som jag bestämde mig för att bli forskare.

Dessförinnan trodde jag inte att vetenskapen var rätt väg att gå.

2. Vad är din största inspirationskälla?

Nyfikenhet och de stunder när jag lär mig något nytt som jag inte tidigare har förstått. Det är en överväldigande känsla.

Den nya kunskapen kan komma när jag till exempel upptäcker ett mönster i vissa data som jag inte tidigare har sett, eller när jag diskuterar ett nytt forskningsresultat med mina kollegor.

Det är en av de största välsignelserna i mitt liv att få arbeta i en så spännande miljö.

© Geir Mogen/NTNU/Sipa USA/Ritzau Scanpix

Fakta

3. Vilken är människans största bedrift?

Månlandningen 1969. Allt dettavetenskapliga ingenjörsarbete som behövde kopplas ihop för att för-verkliga John F. Kennedys dröm.

Som presidenten själv uttryckte det: "Vi väljer att resa till månen detta decennium och göra andra saker, inte för att det är lätt utan för att det är svårt".

Det var bara Neil Armstrong (vänster) och Edwin “Buzz” Aldrin (höger) som landade på månen. I mitten av bilden sitter Michael Collins, som kretsade runt månen ikommandomodulen Columbia.

© NASA

Naturligtvis har det också förekommit andra viktiga vetenskapliga bedrifter därefter – allt från att förstå hur virus beter sig och den efterföljande utvecklingen av vacciner och antibiotika, till en större förståelse för hur processer i hjärnan fungerar.

4. Vad är du mest stolt över att ha uppnått i ditt arbete?

Framför allt är jag stolt över att ha grundat ett forskningsinstitut tillsammans med min före detta make, Edvard.

I samarbete med våra kollegor har vi uppnått otroliga resultat. Bland annat har vi upptäckt en oöverträffad typ av nervceller i hjärnan som kallas rutnätsceller.

Dessa rutnätsceller är viktiga för plats-känslan och vår förmågan att orientera oss i ett landskap, och upptäckten ledde till ett paradigmskifte inom neurovetenskapen.

5. Vilka är de största obesvarade frågorna?

Vi vet fortfarande inte varför vissa celler i hjärnan verkar vara extra sårbara och kan dö av hjärnsjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Rutnätscellerna som vi upptäckte i vårt laboratorium sitter i ett litet område av hjärnan som kallas entorhinal cortex, och de är de första cellerna som dör hos patienter med Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sygdom nedbryder langsomt hjernen. Billedet viser, hvordan en normal hjerne (venstre) ser ud i forhold til hjernen hos en person med alvorlig Alzheimers (højre).

© University of Queensland

Om vi lyckas hitta ett sätt att stoppa dessa celler från att dö kan vi stoppa lidandet för väldigt många – inte bara de människor som drabbas av sjukdomen utan också deras familjer och vänner.

6. Vilken person skulle du vilja träffa – död eller levande?

Den österrikiske läkaren Sigmund Freud. Hans arbete med analyser av neurotiska medelklasspatienter lade grunden för utvecklingen av psykoanalysen i början av förra seklet.

På grund av sin paradigmskiftande utveckling av psykoanalysen anses Sigmund Freud vara en av 1900-talets största och mest betydelsefulla tänkare.

© Max Halberstadt

Trots att Freud bara hade ett fåtal vetenskapliga verktyg till hands lyckades han utveckla banbrytande och fascinerande teorier om det mänskliga psyket.

Jag skulle gärna vilja lära mig mer om hur han tänkte.

7. Vilken vetenskaplig upptäckt överraskade dig senast?

CRISPR-tekniken är en av de senaste decenniernas mest otroliga uppfinningar.

CRISPR är ett genetiskt verktyg som gör det möjligt för forskare att korrekt och billigt modifiera olika gener i ett stort antal organismer – allt från växter till människor.

Genverktyget CRISPR-Cas9 är en ny och betydligt mer exakt metod för redigering av gener. Metoden gör det enkelt att tillföra nya egenskaper till kända växter och djur eller släcka oönskade gener.

CRISPR
© Claus Lunau

1. Virus för in verktyg i cellen

Som hjälp att föra in genverktyget CRISPR-Cas9 i en växt använder forskarna ett virus eller en bakterie som för med sig verktygslådan in i en cell. Det mikroskopiska verktyget består av en guide, en sax och en mall.

CRISPR
© Claus Lunau

2. Guide-rna hittar fram till målet

Med CRISPR-Cas9-metoden kan forskarna sikta in sig mot en exakt plats i dna-strängen. Det görs med en bit specialdesignad rna som påminner om dna. Den fungerar som en guide och tar sig fram till motsvarande bit dna.

CRISPR
© Claus Lunau

3. Enzymsax klipper av dna-sträng

Enzymet Cas9 fungerar som en sax som kan klippa i dna-strängen. Den klipper inte ut dna utan öppnar bara strängen där forskarna vill föra in ny arvsmassa.

CRISPR
© Claus Lunau

4. Mall levererar ny kod

Cellen börjar reparera skadan genom att byta ut dna runt hålet. Genverktyget har en mall som ser ut som dna på den plats där strängen klippts av och kan på så sätt få cellen att själv föra in den nya koden i sitt dna.

Tekniken gör det möjligt att ändra gener i alla sjuka organismer. Det kan utmynna i mängder av nya möjligheter inom genterapi och även utvidga vetenskaplig forskning i allmänhet.