Håret växer 0,35 millimeter om dagen – med vissa undantag

Hårets tillväxt bestäms av olika faktorer. Lyckligtvis finns det saker du kan göra ifall du drömmer om ett långt hårsvall.

Hårväxt påverkas av kosten, eftersom håret behöver näring för att växa.

© Shutterstock

Hur snabbt växer håret?

Våra hårstrån växer i genomsnitt 0,35 millimeter om dagen, vilket blir 1,3 centimeter i månaden och 15 centimeter på ett år.

Det gäller både håret på huvudet och håren på övriga kroppen. Kroppsbehåring har dock en kortare cykel än håret på huvudet, vilket gör att det sällan blir särskilt långt.

Hur snabbt hårstråna växer varierar emellertid en del från person till person, och det är flera faktorer som påverkar tillväxten.

Hur snabbt ditt hår växer beror på:

  • Etnicitet
  • Hårstrånas tjocklek
  • Ålder
  • Hormoner
  • Årstid
  • Kost

Asiaters hår växer snabbast

En studie från år 2020 visade att etniciteten påverkar hur snabbt håret växer.

I studien kom man fram till att asiaters hår växer snabbare än vita personers och afrikaners hår.

Asiaters hår växer nämligen i genomsnitt 0,41 millimeter per dag, medan vita människors och afrikaners hår växer 0,38 respektive 0,28 millimeter om dagen.

Enligt forskarna har afrikaner i allmänhet också tunnare hårstrån än de två andra etniska grupperna, vilket kan bidra till en långsammare tillväxt.

En studie från år 2015 visade till exempel att tjocka hårstrån växer ända upp till 50 procent snabbare än tunna hårstrån.

Tillväxten minskar med åren

Hur snabbt hår växer är också kopplat till åldern. Hårsäckarna producerar hår långsammare i takt med att vi åldras.

I många fall blir hårstråna också tunnare. Forskning tyder på att förtunningen ofta börjar kring 40 års ålder.

Hos kvinnor sker de största förändringarna av hårets tillväxt i regel efter menopausen, vilket hör ihop med sjunkande halter av det kvinnliga könshormonet östrogen.

Östrogen bidrar till att hålla kvar hårstråna i tillväxtfasen, den så kallade anagena fasen.

Därför upplever många kvinnor att håret blir längre och fylligare under graviditeten, då halten av östrogen stiger.

Håret växer snabbare på sommaren

En kinesisk studie från år 2014 har visat att håret växer cirka tio procent snabbare på sommaren.

Det beror på att vi – liksom andra pälsdjur – fäller när det blir varmare.

I mars befinner sig omkring 90 procent av alla huvudets hårsäckar i den anagena tillväxtfasen, medan antalet gradvis sjunker fram till september.

Det leder till ökat håravfall under sommarmånaderna, vilket innebär färre hårstrån och mer näring i form av exempelvis socker, mineraler och aminosyror till hårstråna som finns kvar.

Färre hårstrån och ökad blodcirkulation ger mer näring åt hårsäckarna

En kombination av färre hårstrån, värme och god tillgång till näring skapar ideala förutsättningar för proteinet keratin, som utgör majoriteten av vårt hår.

© Shutterstock/Oliver Larsen

Sol och värme ökar blodtillförseln till huden och huvudet, eftersom blodkärlen vidgas för att avge värmen.

© Shutterstock/Oliver Larsen

Extra god tillgång på blod och ett lägre antal hårstrån ger mer syre och näring i form av bland annat mineraler, aminosyror och socker till de hårsäckar som finns kvar.

© Shutterstock/Oliver Larsen

Mer syre och näring gör att de keratinproducerande cellerna i hårsäcken växer och delar sig snabbare och förs upp genom huden som nya hårstrån.

Varierad kost ger håret näring

Hårväxt är tätt förknippad med kosten, för håret behöver näring för att växa.

Det finns ingen forskning som visar att man som frisk person kan äta sig till ett längre och vackrare hårsvall.

Det finns dock en del att göra om man lider brist på vissa vitaminer och mineraler.

Järnbrist, som omkring 20 procent av alla kvinnor lider av, kan exempelvis minska hårväxten och leda till håravfall. Samma sak gäller D-vitaminbrist, som var femte svensk har.

En kost med mycket lite protein utgör också en utmaning för håret, eftersom hårsäckarna huvudsakligen består av protein och behöver det för att växa.

Brist på vitaminer och mineraler kan i de flesta fall konstateras genom ett enkelt blodprov på en vårdcentral.