Shutterstock
Her er vinderne af nobelpriserne i medicin eller fysiologi, fysik og kemi.
Människan

Här är Nobelpristagarna i medicin, fysik och kemi

Nobelkommittén annonserade här i veckan Nobelpristagarna i kategorierna medicin, fysik och kemi. Forskarna, som tar emot sitt pris i december, har gjort avgörande upptäckter i hur syre påverkar celler. De har även förvandlat kosmologi från spekulation till vetenskap - och förändrat världen med litiumjonbatterier.

Publicerad den 10.10.19
Text: Michael Leander

I veckan meddelades vilka som tilldelas årets Nobelpris i kemi, fysik och medicin.

Pristagarna, som får ta emot utmärkelsen den 10 december, har för alltid förändrat sättet vi lever på - och sättet vi kommer leva på.

Medicin eller fysiologi

Tre forskare - William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza - har gjort betydelsefulla upptäckter.

Deras forskning är så banbrytande att vi nu bättre kan förstå ett antal sjukdomar och fysiska tillstånd såsom bland annat graviditet - men även cancer, sårläkning och hjärtstopp. Det skriver Nobelpriskommittén i ett pressmeddelande.

Världens läkare kommer med forskarnas hjälp att få mer kunskap om hur cancerceller reagerar under olika syrekoncentrationer - till den grad att man nu talar om huruvida det kan vara möjligt att "kväva" cancer och på så sätt få bort det ut kroppen, skriver The Guardian.

Fysik

Även i kategorin fysik är det tre forskare som delar på äran – och prissumman som är på nio miljoner kronor. En person får dock hälften av beloppet medan de andra två får "nöja sig" med en fjärdedel var.

Fysikern som tar emot den största delen av prissumman är James Peeples och han har under 50 år revolutionerat kosmologin. Han förvandlade kosmologi från spekulationer till vetenskap, skriver kommittén i ett pressmeddelande.

James Peeples är exempelvis den som slog fast att människan som mest känner till en tjugondel av universum. Resten består av mörk materia och mörk energi, som vi ännu inte har grepp om.

De två andra fysikerna är Michel Mayor och Didier Queloz. År 1995 upptäckte de den första exoplaneten som kretsade runt en annan stjärna än solen. Sedan dess har astronomer kartlagt drygt 4 000 exoplaneter i universum.

Kemi

Det är John B. Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino som i år delar på priset i kategorien kemi, tillkännagav kommittén i ett pressmeddelande.

Under 1970-talet forskade Whittingham om fossilfria energitekniker. Han uppfann ett litiumjonbatteri, vars anod främst var tillverkad av metalliskt litium - och katod av titandisulfid. Batteriet hade goda egenskaper vid två volt, men det var även reaktivt och i värsta fall explosivt.

Under 1980-talet lyckades Goodenough göra batteriet dubbelt så kraftfullt - och hälften så explosivt. Men det var Yoshino som slutligen tog batteriet i mål år 1985 och utvecklade ett fungerande litiumjonbatteri för första gången.

Resultatet var ett lättviktsbatteri som kunde laddas upp hundratals gånger och som blev vanligt i början av 1990-talet.

Detta var även föregångaren till det batteri som gör att du kan läsa den här nyheten på din smartmobil.