Shutterstock

Två känslolägen kan öka risken för mentalt förfall

Visste du att du löper ökad risk att bli dement om du är ångestfylld eller lagrar negativa tankar?

Det finns personer som blixtsnabbt kan ställa om från ett mentalt tillstånd till ett annat. Och så finns det de som länge går och ruvar på saker och ting. Den första kategorin har tydligen den fördelen att de är bättre skyddade mot neurodegenerativa sjukdomar och mentalt förfall.

En grupp forskare vid Universitetet i Geneve (UNIGE) har tittat in i människans hjärna för att se hur den påverkas av olika känslomässiga stimuli och i samband med det har de observerat ett par intressanta skillnader.

Forskning under de senaste 20 åren har undersökt hur hjärnan reagerar på känslor.

"Vi har börjat förstå vad som händer i hjärnan när den utsätts för emotionell påverkan", förklarar Dr. Olga Klimecki, som är forskare vid UNIGE:s schweiziska centrum för affektiva vetenskaper.

"Frågan är vad som egentligen händer sedan och det är fortfarande ett mysterium. Hur växlar hjärnan från ett känsloläge till ett annat? Hur återvänder den till utgångspunkten igen? Blir vi bättre med åldern på att växla mellan olika känslolägen? Och vilka blir konsekvenserna för hjärnan om vi inte är tillräckligt bra på att reglera dessa emotionella svängningar?", frågar hon.

Visade tv-klipp med lidande personer

I den aktuella studien, som har publicerats i tidskriften Nature Aging, visade forskarna korta tv-klipp med personer som genomlevde emotionell skada i samband med naturkatastrofer och nödsituationer.

Syftet var att analysera hur detta påverkade hjärnan hos yngre respektive äldre testpersoner. De fick också se videoklipp med neutralt innehåll för att mäta hjärnans förmåga att återvända till sitt normaltillstånd.

Äldre är bättre på att reglera känslor

Med hjälp av MRI-avbildning av hjärnan kunde forskarna se hur hjärnan hos äldre personer reagerar annorlunda än hos yngre personer. Generellt sett är äldre bättre än yngre personer på att reglera sina känslor – även negativa sådana – och kan fokusera på positiva detaljer i större utsträckning.

Men det finns undantag och i de fallen observerade forskarna att äldre personer med fallenhet för ångest, grubblerier och negativa tankar löper ökad risk att drabbas av neurodegenerativ sjukdom och demens.

Nästa steg blir att undersöka om det är möjligt att förebygga demens genom att förbättra hjärnans omställningsförmåga. Forskargruppen arbetar för närvarande med en 18 månader lång interventionsstudie för att studera effekten av att lära sig främmande språk respektive att meditera.

Är meditation ett möjligt redskap?

"För att göra vår forskning ännu mer detaljerad vill vi jämföra effekten av två olika sorters meditation: mindfulness, som går ut på att bli förankrad i sina egna känslor, samt medkänslomeditation, som är inriktad på att aktivt öka ens positiva känslor gentemot andra", förklarar forskarna.