Artificiell intelligens kan uppskatta förväntad livslängd baserat på sömnkvalitet

Sömnkvaliteten avgör: Nu kan artificiell intelligens uppskatta din förväntade livslängd

Nu kan en artificiell intelligens uppskatta din förväntade livslängd utifrån hur du sover.

Nu kan en artificiell intelligens uppskatta din förväntade livslängd utifrån hur du sover.

Shutterstock

Du ska inte ta det gamla talesättet "du kan vänta med att sova tills du är gammal" för givet.

En ny studie som är baserad på sömnmönster för 13 332 personer visar att kvaliteten på din sömn under hela ditt liv är avgörande för hur gammal du kan hoppas på att bli.

Enligt studien passar din genomsnittliga sömnkvalitet och de problem du kan uppleva vid att få ordentligt med sömn in i olika "sömnåldrar" som kan hjälpa forskare att uppskatta medellivslängden mer exakt.

Dessutom kunde forskarna se vilket sömnproblem som påverkar livslängden mest.

Sömnkvalitet hänger samman med förväntad livslängd

Forskarna tog fram olika "sömnåldersgrupper" genom att dela upp de 13 332 sömnanalyserna från försökspersoner i åldern 6-90 år i intervall om fem år. På så fick de fram "genomsnittskategorier", såsom 6-10-åringar, 11-15-år-åringar, 16-20 åringar och så vidare.

Genom att träna en artificiell intelligens i att beräkna förväntad livslängd utifrån sömnåldern och senare jämföra resultaten med den ålder som nu avlidna försökspersoner faktiskt nådde, kunde forskarna dra slutsatsen att det fanns ett starkt samband mellan sömnkvalitet och livslängd.

Det visade sig att det var en skillnad i förväntad livslängd på 8,7 år mellan de som sov som om de vore tio år yngre och de som sov som om de vore tio år äldre.

Fragmenterad sömn spelar en stor roll

Enligt en av studiens huvudförfattare, Emmanuel Mignot från Stanford University, fanns det i synnerhet ett sömnproblem som visade sig innebära en minskning av den förväntade livslängden.

Den så kallade ”fragmenterade sömnen”, där den sovande vaknar till flera gånger i korta ögonblick under hela natten, var typisk för äldre människor, och den artificiella intelligensen uppskattade därför sömnåldern till att vara högre hos de personer som upplevde den.

Under fragmenterad sömn minns den som sover inte att hen vaknade – detta till skillnad från sömnlöshet, där den som sover kan uppleva vakenhet längre stunder under natten.

Fragmenteringen av sömn gör att den som sover får mindre djup REM-sömn, och tidigare studier har visat att mindre REM-sömn leder till högre dödlighet.

– Vi planerar även att undersöka varför fragmenterad sömn är så skadlig för hälsan som den har visat sig vara, säger Emmanuel Mignot.

Fragmenterad sömn är naturligt

Faktum är att arbetet med att utreda fragmenterad sömn redan är i full gång vid Köpenhamns universitet, där Celia Kjærby, Mie Andersen och Maiken Nedergaard forskar om så kallade "arousals", det vill säga de små uppvaknanden som sker naturligt under natten men som kan leda till en ohälsosam fragmentering av sömnen.

– Splittrad sömn är faktiskt helt naturligt. Arousals leder till att det skapas en balans mellan de olika typer av sömn vi får. I vår forskning som nyligen publicerades i Nature Neuroscience har vi kunnat se att aurosals sker betydligt oftare än vad vi tidigare trott, säger Celia Kjærby till Illustrerad Vetenskap.

– Arousals inträffar naturligt vid flertal tillfällen under sömnen och styrs av locus coeruleus, en samling hjärnceller vid basen av hjärnstammen. Forskning har tidigare kopplat locus coeruleus till överraskning och förskräckelse, men våra resultat visar att locus coeruleus är centralt för styrningen av arousals – och därmed även din sömn.

Celia Kjærby förklarar att locus coeruleus fungerar som en "pacemaker" i hjärnan, som väcker vår hjärna ett flertal gånger i en fast cykel när vi sover. Om en obalans uppstår i cykeln kan sömnen fragmenteras på ett olämpligt sätt.

FAKTA: Locus coeruleus

– Locus coeruleus är en samling hjärnceller vid basen av hjärnstammen.
– Den påverkar vår sömncykel genom att skicka in signalämnet noradrenalin i hjärnan och kroppen, vilket kortvarigt väcker oss flera gånger under natten.
– När locus coeruleus är inaktivt sjunker nivån av noradrenalin i kroppen. Fallet gör att vi kan hamna i djup REM-sömn, vilket hjälper till att regenerera hjärnceller och hjälper oss att bearbeta de upplevelser vi hade innan sömnen.
– Samtidigt är de sömnstadier som inte är REM (NREM-sömn) viktiga för bearbetningen av upplevelser. När locus coeruleu utlöser en arousal med hjälp av signalsubstanser främjas NREM-sömn snarare än REM-sömn, vilket utlöser en sömnprocess som kallas spindles.
– Spindles hjälper även till att bearbeta upplevelser och lagra dem i minnet, och om det inte sker dynamiska förändringar – ökningar och minskningar – av mängden noradrenalin uppstår det färre spindles under sömnen, vilket gör att vi inte bearbetar upplevelserna tillräckligt.
– Kort sagt hjälper locus coeruleus till att skapa en balans mellan REM-sömn och spindles varpå hjärnan får de bästa förutsättningarna för att läka och bearbeta upplevelser som ska lagras i minnet eller glömmas bort.

Obalans i upphetsning är kopplat till hjärnsjukdomar

Det hänger bland annat i hop med för många eller för få arousals och olika neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers sjukdom, enligt Poul Jørgen Jennum, chef för det danska centret för sömnstörningar på Rigshospitalet i Köpenhamn, som även är medförfattare bakom studien av "sömnåldrar" från Stanford.

– Parkinsons sjukdom är kopplat till färre arosals under natten, medan Alzheimers sjukdom är kopplat till fler uppvaknanden, förklarar han för Illustrerad Vetenskap.

– Det är svårt att säga om det är sjukdomarna som påverkar locus coeruleus, eller om det är locus coeruleus som ger upphov till sjukdomarna. Men det finns ett tydligt samband, och därför är det också rimligt att använda antalet arousals under sömnen när man bedömer förväntad livslängd, säger han till Illustrerad Vetenskap.

Stress och sömntabletter kan skapa obalans

Enligt Poul Jørgen Jennum är det flera saker som påverkar hur välbalanserad den cykel är med vilken locus coeruleus styr vår sömn. Han pekar bland annat på stress och sömntabletter som några av de saker som kan ge upphov till obalans.

– I framtida forskning kommer vi att undersöka hur sömntabletter påverkar balansen i arousals under sömnen eftersom det troligtvis finns ett starkt samband, säger Poul Jørgen Jennum.

Antagandet stöds av Celia Kjærby, som också ser flera goda skäl att fokusera på sambandet mellan arousals och sömnmedicin.

– Man kan inte räkna med ett sömnmedel som får dig att sova en hel eller halv natt inte påverkar kvaliteten på din sömn. Det behövs förmodligen nya terapeutiska metoder om vi vill framkalla sömn utan att samtidigt påverka sömnkvaliteten på oönskade sätt."

Du kan själv påverka din sömnålder

Sover du som en 50-åring, trots att du knappt är 40? Då kan du försöka påverka din sömnålder på ett positivt sätt.

Enligt Emmanuel Mignot kan du förbättra din sömnkvalitet avsevärt om du:

  • Får mycket naturligt ljus under dagen.
  • Säkerställer att rummet du sover i på natten är mörkt.
  • Får regelbunden träning – men inte för nära läggdags.
  • Undviker alkohol, koffein och stora måltider ända fram till sömnen.
  • Sök vård om du upplever ihållande sömnproblem som inte kan åtgärdas genom att följa ovanstående råd.