Cancerpatient i sängen

Kronisk stress kan öka risken att dö i cancer

Spontan och kortvarig stress är till sin natur en helt normal fysiologisk reaktion. Men om påfrestningen blir bestående kan den förhöjda larmberedskapen öka risken att dö i cancer med upp till 28 procent.

Spontan och kortvarig stress är till sin natur en helt normal fysiologisk reaktion. Men om påfrestningen blir bestående kan den förhöjda larmberedskapen öka risken att dö i cancer med upp till 28 procent.

Shutterstock

Stress är från naturens sida ett helt naturligt sätt för kroppen att reagera när den plötsligt utsätts för fara.

Detta gör att hjärtfrekvensen och blodtrycket ökar dramatiskt och andningen blir mer intensiv. Det är kroppens sätt att förbereda sig för att antingen slåss eller fly – båda alternativen kunde rädda livet på människan förr.

Moderna människor blir också stressade och det kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd orsakat av psykosociala faktorer. Och enligt en helt ny studie från Medical College of Georgia i USA kan det slita på kroppen och öka risken för att utveckla cancer.

Sliter på kroppen

Detta slitage kallas allostatisk belastning och syftar på de totala effekter som stress har på kroppen när det pågår under en längre tid.

"Som svar på yttre stresspåverkan frisätter kroppen ett hormon som kallas kortisol. Så fort den stressutlösande faktorn är borta bör den förhöjda kortisolnivån minska igen”, säger Justin Xavier Moore, epidemiologiforskare vid Medical College of Georgia och Georgia Cancer Center.

"Men om en person ständigt är påverkad av psykosociala stressfaktorer, vilket leder till att kortisolnivån aldrig sjunker, kan detta slita på kroppen på en biologisk nivå", säger han.

Två och en halv gånger ökad risk

Moore och hans forskarkollegor genomförde en så kallad retrospektiv analys av drygt 41 000 deltagare i den omfattande befolkningsundersökningen NHANES (National Health and Nutrition Examination Survey).

Med hjälp av data insamlad under perioden 1988-2019, där forskarna bland annat undersökte BMI, högt och lågt blodtryck, totalt kolesterol, långtidsblodsocker (HbA1C), njurfunktion och inflammation mätt med CRP (C-reaktivt protein) kunde de beräkna försöksdeltagarnas allostatiska belastning.

När de jämförde dessa siffror med registrerade cancerdödsfall kunde forskarna se att personer med hög allostatisk belastning löpte en nästan 2,5 gånger högre risk att dö i cancer jämfört med försökspersoner med låg allostatisk belastning.

Farligt med kroniskt förhöjt kortisol

Även när forskarna justerade för andra faktorer som kan påverka en persons risk att dö i cancer, inklusive ålder, kön, ras och utbildningsnivå, hade personer med hög allostatisk belastning 21-28 procents högre risk att dö i cancer jämfört med personer med låg belastning.

Kortisol är vanligtvis antiinflammatoriskt och hjälper till att reglera immunförsvaret.

Det visar sig dock att en kroniskt förhöjd kortisolnivå kan ha en negativ inverkan på immunförsvaret, ackumulera stresshormoner och öka kroppens utsöndring av pro-inflammatoriska cytokiner som försvagar immunförsvaret. Allt detta gör kroppen mindre effektiv i att försvara sig mot bland annat cancer.