Pestkyrkogård vid East Smithfield i London

Digerdöden sjuder fortfarande i dina gener

En av de dödligaste sjukdomarna i mänsklighetens historia kan ha en överraskande effekt på din hälsa i dag, visar ny forskning.

En av de dödligaste sjukdomarna i mänsklighetens historia kan ha en överraskande effekt på din hälsa i dag, visar ny forskning.

Museum of London Archaeology (MOLA)

Den utrotade upp till hälften av den europeiska befolkningen och efterlämnade ett inferno av migrationer, kaos och omvälvningar.

Pestbakterien Yersinia pesti härjade i Europa under mellan år 1347 och 1353 och är känd som en av de värsta dödliga sjukdomarna i mänsklighetens historia.

Nu avslöjar forskarna bakom en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature att bakterien har även lämnat ett bestående avtryck på vårt genetiska material och därmed ökat spridningen av sjukdomar som reumatoid artrit, diabetes och kronisk tarminflammation i dag.

Undersökta pestkyrkogårdar

I den nya studien gick forskarna igenom totalt 516 prover av forntida dna extraherat från ben och tänder på människor som dog före, under eller strax efter pestutbrotten i London respektive Danmark.

Närbild av tand

Genom att analysera dna-prover i tänder och ben från människor som dog före, under eller efter digerdöden lyckades forskarna identifiera de gener som var viktiga för vem som överlevde och vem som inte gjorde det.

© MATT CLARKE/MCMASTER UNIVERSITY

En av forskarnas teorier var att pestens obevekliga marsch genom Europa, Asien och Afrika kunde ha lämnat betydande förändringar i utvecklingen av vårt immunförsvar. Och det visade sig att de hade rätt.

I generna som tillhör immunsystemet fann forskarna fyra genetiska variationer som antingen skyddade mot eller ökade mottagligheten för Yersinia pestis. Således dikterade förändringarna också vem som överlevde pandemin och vem som inte gjorde det.

Gener stärker kroppens soldater

Den mest slående förändringen de hittade var kring en gen som heter ERAP2, som säkerställer att immunsystemet kan upptäcka och bekämpa infektioner.

Detta sker med hjälp av immunförsvarets storätare, de så kallade makrofagerna, som slukar och smälter virus och bakterier. Därefter skär makrofagerna bakterierna i bitar och visar dem för immunsystemets B-celler och T-celler, varpå dessa kan ta över och attackera bakterierna – ungefär som ett internt larmsystem.

Nu visar den nya studien att personer med två identiska kopior av ERAP2-genen även hade 40 procent större chans att överleva pestpandemin än de som inte hade det.

Pestkyrkogård vid East Smithfield i London

Forskarna undersökte bland annat pestdrabbade ben och tänder från East Smithfield-kyrkogården i London.

© MATT CLARKE/MCMASTER UNIVERSITY

Ökar risken för allvarliga sjukdomar

De överlevande kunde därmed också föra de speciella genetiska variationerna vidare till sina ättlingar, som klarade sig bättre under den våg av pandemier som följde.

Men nu visar det sig att samtidigt som de speciella genetiska variationerna fungerade som ett försvar mot den allomfattande pesten under medeltiden kan exakt samma variationer i dag öka risken för autoimmuna sjukdomar, såsom ledgångsreumatism, diabetes och kronisk tarminflammation, där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad. Detta skriver forskarna i studien.

Forskningsledaren Hendrik Poinar från McMaster University i Hamilton, Kanada, jämför de två kopiorna av ERAP2-genen med en sax som skär bakterier och virus i bitar.

På medeltiden var saxen avgörande för individens överlevnad, medan de i dag paradoxalt nog kan ha en olycklig bieffekt för vår hälsa.

– De gener som dina förfäder gav dig på grund av att de överlevde digerdöden skapades i en tid då infektionssjukdomar var ett stort och vanligt hot. Men i dag ser den överaktiva saxen din egen vävnad och attackerar den i stället, säger han till MailOnline.

Psoriasis i hårbotten
© Shutterstock

Kroppen bekämpar sin egen vävnad

Det finns 80 olika autoimmuna sjukdomar som samtliga kännetecknas av att kroppens immunförsvar angriper frisk vävnad. Attackerna kan bland annat drabba sköldkörteln, lederna och huden.

Psoriasis är till exempel en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar frigör ämnen som gör att celler i hudens yttre lager växer blixtsnabbt och skapar röda fläckar.

Andra autoimmuna sjukdomar är:

  • Psoriasis
  • Reumatoid artrit
  • Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom
  • Multipel skleros
  • Typ 1-diabetes
  • Hashimotos tyreoidit