Tänder plack

Dåliga tänder kan leda till döden

Slarvar du med tandborsten ibland? I så fall kan du behöva läsa det här. Slarvet orsakar inte bara hål och dålig andedräkt, det öppnar även din kropp för en armé av dödliga bakterier.

Slarvar du med tandborsten ibland? I så fall kan du behöva läsa det här. Slarvet orsakar inte bara hål och dålig andedräkt, det öppnar även din kropp för en armé av dödliga bakterier.

Shutterstock

Tandborsten har knappt lämnat din mun innan kaos bryter ut mellan tänderna. Miljontals bakterier kämpar om makten på de rena, vita ytorna med hjälp av giftiga spjut och manipulering.

Några av bakterierna hjälper immunsystemet, eller bildar en skyddande sköld runt tänderna. Andra är mindre snälla. Du avgör vem som vinner.

Ett antal nya studier visar att slarv med tandborstningen och ohälsosam kost ger de fientliga mikroberna ett försprång i kampen om din mun – och att betydligt mer står på spel än bara tandköttsinflammation och hål i tänderna.

100 000 000 bakterier kan sitta på en enda tand om du glömmer att borsta tänder.

De små organismerna kan nämligen ta sig vidare, bort från munnen, och sprida sig till resten av kroppen där de sätter igång utvecklingen av blodproppar, cancer och Alzheimers sjukdom.

Sjukdom ger artrikedom

Omkring 700 olika bakteriearter trivs i munnen där mjukt tandkött, hårda tänder samt gommens och tungans köttiga yta bildar en varierad miljö med ett konstant flöde av mat.

De många arterna har var och en sin föredragna livsmiljö i munnen. Därför har kindtändernas knotiga yta en helt annan uppsättning mikrober än exempelvis framtändernas tandköttsfickor.

Bakterier biofilm tunga

Bakterier växer i ett tätt lager, en så kallad biofilm, på tungan. Ofta lever de olika arterna – som syns här i olika färger – separerade från varandra.

© S. Wilbert and G. Borisy

År 2013 genomförde en grupp amerikanska forskare under ledning av tandläkaren Patricia Diaz en omfattande kartläggning av bakteriefloran i munnen för att förstå vilken roll bakterierna spelar vid parodontit.

Sjukdomen börjar med inflammation i tandköttsfickorna men bryter så småningom ner benet som tänderna sitter i. Forskarna tog prover från tandköttsfickorna både hos friska människor och patienter med parodontit och renade allt genetiskt material från de många olika bakterierna i proverna.

Analyserna visade att när tandköttsinflammationen bröt ut och utvecklades till parodontit förändrades bakteriernas artsammansättning. 14 bakteriearter som var dominerande i den friska munnen trängdes undan och istället tog 46 andra bakteriearter över området i det sjuka tandköttet.

© Shutterstock

Mikrobernas gener är viktigare än dina egna

Människan innehåller 232 miljoner gener varav endast 20 000 är våra egna. Resten tillhör kroppens bakterier, och ny forskning visar att bakteriernas gener är viktigare för din hälsa än dina egna gener.

Läs mer här:
Mikroskopisk krig afgør din fremtid

När ett ekosystem kollapsar – till exempel när regnskogen avverkas – blir diversiteten vanligtvis mindre eftersom några få särskilt anpassningsbara arter ersätter en mångfaldig artrikedom.

Men i munnen är det tvärtom. I experimenten växte det inte bara fram fler nya bakteriearter i takt med att parodontiten fortskred – det totala antalet bakterier i princip fördubblades.

Sjukdom sprider sig till hjärnan

En av de bakterier som trivdes i det sjuka tandköttet var Porphyromonas gingivalis. I en frisk mun driver den fridfullt omkring i saliv, men om den naturliga, friska bakteriefloran hamnar i obalans slår den sig ned i tandköttsfickorna. Där bildar bakterien bärnstensyra (butandisyra) som både hämmar tillväxten av fördelaktiga bakterier och fungerar som matkälla för en annan skadlig bakterie som kallas Treponema denticola.

Tillsammans utsöndrar de båda invaderande bakterierna ämnen som hämmar immunförsvaret. Därmed banas väg för bakterierna att bilda de hårda bakteriella avlagringar som kallas plack, vilket leder till tandsten och sedan parodontit.

Om parodontit inte behandlas breder bakterien P. gingivalis ut sig i lugn och ro i tandköttsfickorna och kan sedan därifrån vandra ut i tandköttets blodkärl och vidare till hjärnan.

År 2019 undersökte läkaren Stephen Dominy hjärnan hos ett antal avlidna friska personer och patienter med Alzheimers sjukdom. Mikroskopet avslöjade att P. gingivalis fanns i hjärnbarken hos patienterna med Alzheimers sjukdom, men inte i de friska personernas hjärnor. Alzheimerpatienternas hjärnor innehöll också ett speciellt protein som kallas gingipain, som utsöndras av P. gingivalis.

Ytterligare studier visade att proteinet bidrog till nedbrytningen av hjärnceller. När Dominy senare infekterade möss med P. gingivalis i munnen spred sig bakterien till djurens hjärnor inom sex veckor, vilket utlöste utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

hjärna
© Shutterstock

Du har redan bakterier i hjärnan

Ny forskning tyder på att vi har bakterier i våra hjärnor – och det är nödvändigtvis inte något dåligt. Invånarna i hjärnan kan påverka dina hjärnceller och förbättra ditt humör.

Läs mer här:
Bakterier i hjernen gør dig glad

Dominys överraskande upptäckt styrks av andra experiment som visar att ett brett spektrum av orala bakterier kan orsaka allvarliga sjukdomar i kroppen.

Prevotella intermedia, som vanligtvis bara leder till plack på tänderna, kan exempelvis sprida sig till blodomloppet och leda tillblodproppar, och arter av släktet Veillonella kan – förutom att orsaka dålig andedräkt – även vandra vidare till luftvägarna och orsaka astma.

Bakterier barrikaderar sig

En del av förklaringen till att bakteriefloran varierar från plats till plats i munnen är att bakterier ofta hittar varandra i små samhällen och därefter avskärmar sig från omvärlden med hjälp av en hinna. Fenomenet, som kallas biofilm, skapar en sluten miljö där bakterierna i stor utsträckning kan styra sina livsvillkor själva.

Plack som föregår parodontit är en form av skadlig biofilm. Men friska tänder kan också ha en fördelaktig biofilm av godartade streptokockbakterier. Den är tillräckligt starkt för att hålla skadliga bakterier borta, men tillräckligt porös för att saliv ska tränga in och spola bort bakteriens avfallsprodukter.

Bland dessa avfallsprodukter finns olika syror som både kan skada tandemaljen och hämma tillväxten av de godartade bakterierna.

Bakterier munnen Fusobacterium nucleatum

Bakterien fusobacterium nucleatum bildar vanligtvis plack på tänderna, men den kan också vandra via blodet till tarmen där den gör befintliga cancertumörer mer aggressiva.

© SEM

Så länge du borstar tänderna regelbundet kommer biofilmen att kontinuerligt sköljas bort på morgonen, varefter bakterierna bygger upp den igen under dagen. Samma sak upprepar sig på kvällen och natten, och på så sätt upprätthålls en tunn biofilm som skyddar mot skadliga bakterier och samtidigt säkerställer att syran kan sköljas bort.

Men om du börjar äta mycket socker bildar bakterierna surare avfallsprodukter, varpå den ackumulerade syran skadar både tänderna och de godartade bakterierna.

Samma sak händer om du försummar tandborstningen. Då blir biofilmen tjock och ogenomtränglig för saliv varpå saliven inte längre kan skölja bort syran. I båda fall skapar det nya möjligheter för skadliga bakterier som inte bara trivs i den sura miljön utan även bildar mer syra.

Giftiga spjut dödar fienden

Syraattacker och biofilm är långt ifrån de enda vapnen i kampen mellan godartade och elakartade bakterier.

Många bakterier – och i synnerhet de skadliga – har ett avancerat vapen som heter T6SS. Vapnet består av en giftbelagd nål som kan skjutas in i en annan bakterie som vågar sig för nära. Giftet dödar eller förlamar därefter offret.

De spetsar varandra med giftiga nålar, tar immunceller som legosoldater och bygger svårintagliga försvar. Bakterierna använder alla medel i kampen för att ta kontroll i munnen.

Bakterier munnen immunförsvaret
© Ken Ikeda Madsen

Mikrober anlitar immunsystemet

Bakterierna i munnen och immunförsvaret interagerar ständigt och vissa godartade bakterier (röda) kan stimulera immunceller (gula) att äta skadliga bakterier (lila) eller förgifta dem med så kallade cytokiner (gröna).

Bakterier munnen giftiga ämnen
© Ken Ikeda Madsen

Giftig nål håller fienden i schack

Många bakterier utsöndrar gifter som dödar andra bakterier eller hämmar deras tillväxt. Men vissa har också ett mer listigt vapen som kallas T6SS; en giftbelagd nål som de skjuter genom cellväggen hos andra bakterier.

Bakterier munnen försvar
© Ken Ikeda Madsen

Bakterier bygger försvar

Bakterier kan skydda sig från angrepp av andra mikrober (lila) genom att bilda en så kallad biofilm (röd). Här sitter de nära varandra på exempelvis tänderna under en sköld av bland annat proteiner och kolhydrater som de själva har bildat.

Andra bakterier använder kemisk krigföring, och då ofta med hjälp av toxiner som dödar de andra bakterierna. Men i synnerhet de godartade bakterierna kan även avge kemiska signalsubstanser som aktiverar immunförsvaret och får det att attackera de elakartade bakterierna samtidigt som de lämnar de godartade bakterierna i fred.

Signalsubstanserna får bland annat en speciell typ av vita blodkroppar, så kallade naturliga mördarceller, att etsa hål i cellväggen hos fientliga bakterier och fylla dem med enzymer som bryter ner deras dna.

Men signalsubstanserna kan också aktivera immunsystemets makrofager så att dessa sluter sig runt de oönskade bakterierna och äter upp dem.

Bakterier ska hjälpa oss

Den nya kunskapen om munnens bakterier har redan lett till nya behandlingsformer.

Stephen Dominy och hans kollegor har exempelvis utvecklat en liten molekyl som bromsar toxinet från P. gingivalis och därmed förhindrar att bakterien infekterar hjärnan och orsakar Alzheimers sjukdom. Molekylen fungerar effektivt på möss, och Dominy håller nu på att testa den på människor.

Andra forskare fokuserar på att använda de godartade bakterierna i sig som behandling, och det har bland annat visat sig fungera i kampen mot hål i tänderna. Där spelar Streptococcus mutans en avgörande roll när det gäller att bryta ner tändernas emalj eftersom den utsöndrar syra och korroderar emaljen samt bildar ett toxin som dödar andra bakterier.

Men spanska och amerikanska forskare visade 2017 att två närbesläktade arter av släktet Streptococcus kan förhindra att den skadliga bakterien bildar sitt gift och kan konkurrera ut den genom att neutralisera den sura miljön som den skadliga bakterien är beroende av.

99,9 procent av bakterierna på dina tänder försvinner om du borstar ordentligt.

En tredje strategi går ut på att vända de skadliga bakteriens vapen mot sig själva. Fusobacterium nucleatum kan röra sig från munnen via blodet till tarmen, där det kan binda sig till alla cancerceller och göra dem mer aggressiva.

Bakteriens förmåga att binda sig till cancerceller har fått forskare att överväga om den kan användas som en slags trojansk häst för att smuggla in kemoterapi till cancertumörer.

Men medan vi väntar på de nya behandlingsformerna är här ett enkelt råd att följa: Borsta tänderna – och det helst två gånger varje dag.

VIDEO: Så intar munbakterierna kroppen