Akta dig för nätets hälsofällor

Mirakelkurer sprids vitt och brett av kändisar, modebloggare och självutnämnda näringsexperter.

En vetenskaplig kontroll av nätets hälsodjungel visar att de flesta tips faktiskt bör tas med en nypa salt.

Men faktum är att en del av råden inte är helt tokiga.

”Iskallt vatten stärker kroppen”: SANT

Vinterbad är populärare än någonsin och vetenskapen ger sitt stöd: Kallt vatten kan vara bra för kroppen på flera sätt.

Iskallt vatten stressar kroppen, men bara under en mycket kort tid. Därför har stressen, till skillnad från långvariga stresstillstånd, en positiv inverkan på kroppen.

Kortvarig stress tvingar kroppen att bygga upp motståndskraft, så att den blir bättre på att hantera påfrestningarna. Köldchocken stimulerar produktionen av enzymerna superoxiddismutas och katalas, som motverkar skador på kroppens cellmembran, dna och proteiner, något som inträffar när celler stressas av kyla.

Dessutom har vinterbadare högre halter av immunceller i blodet. I en studie var förekomsten av infektioner i luftvägarna 40 procent lägre hos vinterbadare jämfört med en kontrollgrupp.

Ett iskallt dopp kan emellertid också vara riskabelt. Köldchocken kan överväldiga nervsystemet, rubba hjärtrytmen och förstöra kroppens förmåga att upprätthålla en normal temperatur.

En gradvis acklimatisering till kallare vatten minskar riskerna. Därför är en kall dusch inför ett vinterbad att rekommendera.

”Särskild kost lindrar covid-19”: DELVIS SANT

Med rätt kost behöver ingen oroa sig för covid-19 – så lyder åtminstone otaliga hälsobloggares råd.

Det finns dock inga vetenskapliga bevis på att kosten kan skydda mot smitta.

Däremot tyder en studie på att den faktiskt kan lindra symptom.

En forskargrupp från sju institutioner i USA kom fram till att vårdpersonal i sex europeiska länder som åt växtbaserat kost, både med och utan fisk, löpte 73 procent lägre risk att drabbas av svåra symptom vid covid-19 jämfört med dem som inte åt vegetariskt.

Forskare är särskilt intresserade av livsmedel som kål och fermenterade grönsaker, som troligen kan lindra exempelvis hosta, inflammation och lungskador.

Dessutom tyder data på att frukt, grönsaker, te och choklad är bra, eftersom de innehåller polyfenoler, som har antiinflammatorisk inverkan.

Polyfenoler har i vissa fall också visat sig kunna hindra coronaviruset från att tränga in i celler och mångfaldiga sig.

”Urindrycker förebygger hjärtsjukdom”: FALSKT

Det här med att dricka sin egen urin är framför allt känt från historier om personer som strandsatts i oländig terräng, däribland bergsbestigaren Aron Ralston, som satt fastklämd i fem dagar.

På senare år har fenomenet urinterapi, det vill säga att dricka kiss i hälsans namn, vunnit framsteg, framför allt i grupper på sociala medier. Den gula kroppsvätskan ska enligt de troende göra allt från att förebygga håravfall och hjärt–kärlsjukdom till att läka ut allergier.

Det finns dock inga vetenskapliga bevis för urinens hälsoeffekter. Även om det inte är direkt farlig att dricka kiss, kan det potentiellt göra mer skada än nytta.

Urin bildas i njurarna, som filtrerar bort slaggprodukter i blodet så att de kan utsöndras ur kroppen.

Vätskan består av 95 procent vatten, medan resten är huvudsakligen salter, kreatinin, urinsyra samt små mängder proteiner och hormoner.

På grund av saltinnehållet är urinterapi som att dricka havsvatten; det har en uttorkande effekt.

Att urin skulle vara steril är också en myt.

I praktiken är urinen förorenad med bakterier så snart den lämnar urinröret.

”Fasta kan förlänga livet”: SANT

Fasta marknadsförs i dag mer än någonsin – och vetenskapen underbygger faktisk många av de påstådda hälsofördelarna.

Studier har visat att fasta i större eller mindre omfattning kan vara bra mot en rad olika sjukdomar, bland annat hjärt–kärlsjukdom, cancer, hjärnsjukdom och diabetes.

Vid fasta behöver kroppen inte ägna resurser åt att smälta och omvandla mat. I stället kan kroppen fokusera på städning, vilket bland annat gynnar ämnesomsättningen och immunförsvaret.

Försök på både djur och människa har visat att perioder av fasta uppgraderar immunförsvaret genom att aktivera stamcellernas produktion av nya immunceller i blodet, som ersätter gamla, tröttkörda immunceller.

Djurförsök tyder på att en tom mage med tiden även gynnar hjärnan och förbättrar kognitiva förmågor.

Även livslängden verkar gynnas av fasta. Försök på råttor har visat att de som fastade varannan dag åldrades långsammare och levde 83 procent längre än råttor som inte fastade.

”Juice motverkar diabetes”: DELVIS SANT

Förespråkarna för juicedieter menar att juice är ett effektivt sätt att ta upp vitaminer, polyfenoler och antioxidanter. Motståndarna lyfter fram juicens sockerinnehåll och bristen på fibrer.

Juice har flera hälsofördelar, förutsatt att fruktsaften är färskpressad eller åtminstone fri från extra socker och andra tillsatser.

En studie har visat att färskpressad granatäppeljuice hjälpte patienter med förstadier till diabetes att stabilisera blodsockret.

Och i studier på möss har färsk druvjuice visat sig förbättra insulinkänsligheten.

Omvänt kan kommersiellt producerad juice med tillsatser och extra socker vara skadlig, eftersom den skapar större variationer i blodsockret, vilket ökar risken för diabetes.

Så länge du håller dig till färskpressad juice behöver du emellertid inte oroa dig för diabetes.

Det beror bland annat på ett lägre sockerinnehåll, men också fler polyfenoler, vilket gör upptaget av socker från tarmen långsammare och ökar insulinproduktionen.

”En fet kost är en säker väg till viktnedgång”: FALSKT

Ät mer fett så förbränner din kropp mer.

Det låter ologiskt, men är inte desto mindre det råd som förespråkare för så kallad ketokost ger. Den som följer den här dieten intar högst 30 gram kolhydrater om dagen.

I stället kommer majoriteten av kalorierna från fett. Utan kolhydrater använder kroppen sina fettdepåer för att få energi. Nedbrytningen av fett bildar så kallade ketoner som biprodukt och de fungerar som alternativ energikälla till kroppens celler.

Därför är ketokuren bland anhängarna framför allt känd som en effektiv bantningskur.

Ketonerna kan även fungera som antioxidanter och antiinflammatoriska ämnen. Kosten hyllas därmed även som ett medel mot en rad olika sjukdomar, bland annat diabetes och leversjukdom.

Ketokuren har bland annat på kort sikt hjälpt folk att gå ner i vikt och har även lindrat symptom på hjärnsjukdom.

Botemedlet medför dock ett antal fallgropar, och dess inverkan på kroppen på lång sikt är något som oroar experterna.

En studie från år 2021 visar att ketokuren kan ställa till med matsmältningsproblem och rentav orsaka hjärt–kärlsjukdom, eftersom en diet utan kolhydrater har svårt att tillgodose kroppens behov av vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter, som huvudsakligen kommer från frukt, grönsaker, baljväxter och spannmålsprodukter.

Även hjärtat sätts på prov av ketokosten. En studie bland närmare 25 000 testpersoner visade att de som åt lägst andel kolhydrater ökade risken för förtida död med över 30 procent jämfört med dem som åt mest kolhydrater.