Glukos: Enkelt sockerämne och viktig energikälla
Glukos, druvsocker, blodsocker – kärt barn har många namn. Här kan du lära dig mer om sockerämnet som ger energi till hela kroppen och indikerar om din blodsockernivå är för hög eller för låg.
Glukos är både en viktig energikälla och en indikator för om ditt blodsocker är för högt eller för lågt. Här kan du bli klokare på det enkla sockerämnet.
Vad är glukos?
Glukos är ett sockerämne som levererar energi till kroppens celler. Glukos kallas även druvsocker eller dextros och går under den kemiska beteckningen C6H12O6.
Glukos är en monosackarid, vilket innebär att det är en kolhydrat som fort tas upp i kroppen. Därför används druvsocker ofta som en snabb källa till energi, när blodsockret är för lågt.
Din blodsockernivå beror nämligen på hur mycket glukos du har i blodet. Om läkaren konstaterar att ditt blodsocker är för lågt, så betyder det att mängden glukos i blodet är nedsatt.
När druvsocker tas upp i cellerna via blodbanan så stiger blodsockret fort igen, varpå glukosen ingår i olika processer i kroppen.
Glukos levererar energi till kroppens celler
Glukos är ett essentiellt näringsämne som ser till att kroppens processer kan fungera.
Glukos tas upp fort i kroppen delvis därför att kroppens alla celler kan ta upp glukos, vilket gör sockerämnet till en viktig del av kosten. Speciellt hjärnan är beroende av en kontakt tillförsel av glukos.
När glukos tas upp i kroppen, så transporteras det via blodbanan, där det får blodsockret att stiga. Därefter bryts glukosen ned genom en så kallad respirationsprocess och omvandlas till energi (ATP).
ATP är molekyler med energihaltiga fosfatbindningar. När kroppen bildar ATP lagras molekylerna eller så förbränns de meddetsamma.
Här ses respirationsprocessen, där glukos och syre omvandlas till koldioxid, vatten och energi.
Nedbrytning av glukos sker först genom en process som kallas glykolys. Då omvandlas glukos antingen till mjölksyra eller pyruvat.
Pyruvaten ingår sedan i nästa process, citronsyrecykeln, som äger rum i mitokondrierna. Där oxideras pyruvat till vatten och koldioxid.
Under citronsyrecykeln bildas en massa kofaktorer, så kallade "hjälpmolekyler", som ingår i en så kallad elektrontransportkedja. Denna sista process producerar ATP och därmed energi till kroppens celler.
Glukos finns i frukt och honung
Utan glukos skulle många av de kemiska processer som äger rum i kroppen inte fungera. Därför är det viktigt att inta en viss mängd glukos från kosten.
Men varifrån får vi glukos, förutom från druvsockertabletter?
Livsmedel delas vanligtvis in i tre kategorier: Protein, fett och kolhydrater. Kolhydrater delas in i stärkelse, fibrer och sockerarter, varav glukos tillhör den sistnämnda gruppen.
Glukos bildas först och främst i växter under fotosyntes. Och medan växter får energi från solen, så får vi människor energi från växter.
Vi får alltså glukos från energihaltiga livsmedel som frukt, grönsaker, spannmål och honung.
I frukt och honung finns det fri glukos, det vill säga monosackarider, som kan upptas direkt i kroppen. Den vanligaste källan till glukos är dock polysackariden stärkelse.
Glukos är monosackarider, vilket betyder att de består av en sockermolekyl.
Polysackarider är större molekyler som kroppen inte kan ta upp innan de har brutits ned.
När vi äter livsmedel som potatis, spannmål och majs, som innehåller stora mängder stärkelse, spjälkar kroppens matsmältningsenzymer därför stärkelsen till glukos.
Förutom den glukos vi får via kosten, så får vi även glukos "inifrån". Det bildas nämligen glukos i vår lever och våra njurar under den process som kallas glukoneogenes.
Blodsocker visar mängden glukos
Även om glukos kan tas upp i kroppens alla celler, så kan cellerna inte ta upp enbart glukosen. Innan cellerna kan ta upp glukos måste hormonet insulin först binda sig till cellytan.
Insulin produceras i bukspottkörteln och transporteras runt i kroppen via blodet. Insulin hjälper till att reglera nivån av glukos i blodet och hjälper alltså till att upprätthålla glukosbalansen.
Insulin är ett hormon som reglerar kroppens sockerbalans.
Om man har diabetes är effekten av insulin antingen nedsatt eller har upphört helt och hållet, vilket innebär att cellerna inte kan ta upp glukos, varpå blodsockret stiger.
Vid diabetes kan inte kroppen reglera glukosbalansen och det är därför blodsockret blir för högt. Men det kan faktiskt vara farligt både att ha för högt och för lågt blodsocker.
Vid för lågt blodsocker kan man uppleva yrsel, humörsvängningar och huvudvärk. I värsta fall kan för lågt blodsocker leda till hypoglukemi, då hjärnans funktion påverkas.
Samtidigt kan för högt blodsocker leda till hyperglukemi. Symtomen på hyperglukemi är törst, trötthet, illamående och frekvent urinering.
Vid hyperglukemi är mängden glukos i blodet för hög, medan mängden vid hypoglukemi är för låg.
Så håller du en god sockerbalans
Har man diabetes kan man reglera sin glukosbalans genom att ta insulin. Insulinet rycker nämligen in och hjälper cellerna att ta upp glukos från blodet.
Dessutom kan man motionera och se till att äta hälsosamt och varierat, samt skära ned på mängden socker, vitt bröd och pasta.
En normal blodsockernivå (P-Glukos) ligger omkring 4 till 7 mmol/l, men siffrorna varierar från person till person. Blodsocker mäts i millimol glukos per liter blod.
Blodsockernivån påverkas dessutom avsevärt av om man nyligen har ätit och därför mäts P-Glukos alltid på fastande mage.
När läkaren mäter ditt blodsocker tittar han eller hon i stället på långtidsblodsockret (HbA1c), eftersom det visar den genomsnittliga blodsockerhalten under de senaste två till tre månaderna.