Salamanders gener ger oss nya lemmar

Den mexikanska salamandern axolotl har en rad helt unika egenskaper. Bio­logiskt sett lever den hela sitt liv i larvstadiet och blir så att säga aldrig vuxen. 

Dessutom har den en helt otrolig förmåga att återbilda sina lemmar om de skadas eller slits av. 

Försök visar att den till och med kan återbilda hjärnvävnad och andra vävnader, och den kan dessutom acceptera transplantationer från andra individer utan några problem.

Axoloteln saknar en gen

Forskare har under årtionden arbetat på att lista ut hur axoloteln egentligen bär sig åt. 

Nu en grupp forskare från Vienna Biocenter i Wien, Österrike, kartlagt salamanderns arvsmassa – en jätteuppgift eftersom axolotelns genom består av inte mindre än 32 miljarder baspar, tio gånger så många som människans.

Hittills har forskarna funnit att axoloteln delar en lång rad gener med andra groddjur. Dessa gemensamma gener är troligen involverade i återbildningen av lemmar.

Hjärnan ska läka sig själv

Dessutom saknar axoloteln en viss gen som kallas PAX3 och den spelar en roll för utvecklingen av nerv-och muskelvävnad. Här har en annan gen, PAX7, övertagit funktionen.

Kanske kommer forskarna att kunna efterlikna processen om de lyckas komma på de exakta mekanismerna bakom axolotelns egenskaper. 

Förhoppningen är att vi exempelvis själva ska kunna återbilda skadad hjärnvävnad och bli bättre på att acceptera transplanterade lemmar och organ.

Vill du veta mer om djur? I varje nummer av Illustrerad Vetenskap kan du följa med till djurens fascinerande rike och uppleva varför djurens parning är livsfarlig, hur de kommunicerar med varandra och vilket djur som har anpassat sig bäst. Börja prenumerera nu så ger vi dig ett djuriskt bra erbjudande:

• Två nummer av Illustrerad Vetenskap.

• En månads fri åtkomst till en mängd e-magasin såsom National Geographic, Sköna hem och Världens historia.

• En bluetooth-högtalare från Sonitum.