Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Gentest

Guidad tur: Ditt öde står skrivet i generna

En topsning i munnen och ett par klick på datorn. Gentester är lättillgängliga för alla och lockar med kunskaper om både ditt ursprung och din framtida hälsa. Men kan de hålla vad de utlovar?

Shutterstock

FÖRSTA STOPPET: Maskinrummet

Miljontals människor gentestar sig

Välkommen till det ­första stoppet på vår resa: Maskinrummet.

Hit skickar du ditt dna-prov efter det att du till exempel topsat dig på kindens insida.

guidet tur
© Shutterstock

Minst 26 miljoner människor runtom i världen har redan gjort det och siffran lär snart överstiga 100 miljoner.

Precis som du söker dessa människor svar på frågor som varifrån de kommer eller vilka sjukdomar de kommer att drabbas av senare i livet.

I maskinrummet undersöks ditt dna, men det läses inte av från början till slut.

I stället riktar företagen bakom testerna målinriktat in sig på vissa punkter i din enorma genomsekvens, som innehåller tre miljarder baspar och omkring 20 000 gener.

Ett gentest innehåller en bomullspinne att ta dna från munnen med, samt en behållare som gör att du kan skicka iväg provet.

© Shutterstock

Hela processen tar några dagar och utmynnar i en lång rapport om ditt ursprung eller din risk att drabbas av vissa sjukdomar.

Rapporten baseras som regel på tillförlitlig fakta, men resultaten är inte så enkla som de ser ut vid första ögonkastet.

© Shutterstock

Forskarna ger dig tre varningar

Ett snabbt dna-test kan verka oskyldigt, men det kan få stora konsekvenser för dig om du inte har tänkt igenom det noga.

  • Du löper stor risk att drabbas av en obotlig ­sjukdom

    När du tar ett dna-test kan du få veta att du har en mutation som ökar risken för en sjukdom, till exempel Alzheimers sjukdom, som det
    i dag inte finns någon effektiv behandling mot. Sådan information kan vara tung att bära. Även dina närstående får bära bördan, eftersom de också löper stor risk att få sjukdomen.

  • Din släkthistoria är inte helt som förväntat

    I vissa fall kan ett test av en persons etniska ursprung vända upp och ner på vederbörandes självbild eller till och med avslöja obehagliga familjehemligheter. En amerikansk studie från år 2019 visade att 27 procent av dem som hade gjort ett gentest blev förvånade över sin etniska bakgrund.

  • Dina data kan säljas vidare till andra företag

    Många av företagen som ligger bakom gentesterna har rätt att lämna vidare din genetiska information till andra företag, exempelvis läke-
    medelsbolag, så du bör noga läsa igenom företagets villkor innan du gör testet. Det är också bra att känna till att företaget som regel sparar ditt dna långt efter det att du har gjort testet.

Chips testar tusentals gener

Ett chips stort som en chokladkaka kan avkoda baser på hundratusentals platser i dna. Chipset avläser inte hela sekvenser utan slår ner på enstaka, noga utvalda dna-baser.

Ditt dna tillsätts till ett chips som är täckt av små pärlor med dna-sekvenser.

© Ayass BioScience, LLC & Shutterstock

På en viss plats i ditt dna kan du ha en av fyra olika dna-baser: A, T, C eller G.

Exakt vilken bas du har där kan ge information om exempelvis din risk för att utveckla bröstcancer eller sannolikheten för att du har en kinesisk förfader.

Chipset utnyttjar det faktum att dna-baser alltid bildar samma par: A hör ihop med T och G med C.

Forskarna tillsätter olika dna-baser till ditt dna och kan på så sätt se vilken av baserna som parar ihop sig med din dna-bas. Om ett A sätter sig på basen har du ett T på den positionen i ditt eget dna.

Färgrikt chips avläser ditt dna

En enda bas i ditt dna kan ha stor betydelse för ditt liv, och ett enkelt dna-test kan avläsa hundratusentals baser.

Det avslöjar testet om dig: Identiteten av minst 600 000 av dina totalt tre miljarder dna-baspar.

ANDRA STOPPET: Historien

Mutationer avslöjar dina förfäder

Nu ska vi göra en resa tillbaka i tiden för att träffa dina förfäder.

Genom att jämföra ditt dna med nu levande befolkningar runtom i världen visar ett gentest varifrån dina förfäder kom.

guidet tur
© Shutterstock

Företagen bakom testerna delar normalt in världen i 20–45 geografiska regioner. I varje region delar befolkningen ett antal likheter i dna som sällan förekommer utanför regionen.

De flesta européer har till exempel en viss mutation som blev vanlig i Europa för cirka 19 000 år sedan men som är sällsynt bland afrikaner och asiater.

En mutation i genen SLC24A5 i kromosom 15 avslöjar europeiskt ursprung.

© Shutterstock

Om du har den mutationen har du troligen en europeisk förfader.

Många företag erbjuder sig dessutom att jämföra ditt dna med andra kunders dna. Om vissa sekvenser i ditt dna matchar en annan kunds dna är ni troligen nära besläktade.

På så sätt skulle du kunna hitta en tidigare okänd farbror, kusin eller syster.

Ursprunget döljer sig i en enda liten promille

Alla människor har i princip samma dna, men trots det har vi alla små förändringar i gensekvensen, där en dna-bas har bytts ut mot en annan.

Varje människa har omkring fem miljoner avvikelser från det genomsnittliga genomet. Det låter kanske mycket, men det motsvarar bara cirka en promille av dna.

Jordens befolkning delar 99,9 procent av sitt dna, men den sista ­promillen kan visa varifrån dina förfäder kommer.

Vissa avvikelser sitter i egentliga gener och kan därmed förändra deras funktion så att de till exempel bidrar till att vissa människor blir ljushyade, medan andra får mörk hud.

De allra flesta sitter dock utanför generna och har ofta ingen betydelse för vare sig hälsan, utseendet eller något annat.

De flesta avvikelser har du ärvt från dina föräldrar, som har ärvt dem från sina föräldrar och så vidare.

Genom att undersöka de avvikande baserna kan ett gentest därmed visa ditt ursprung flera generationer bakåt i tiden.

Det avslöjar testet om dig: Dina förfäders ursprung ­ungefär sex generationer tillbaka.

Tvillingar får olika resultat

Ett gentest kan säga mycket om ditt ursprung, men det är inte helt exakt.

Enäggstvillingarna Charlsie och Carly Agro fick till exempel olika resultat, troligen för att testets algoritm lurades av små genetiska avvikelser.

Tvillingarna Charlsie och ­Carly Agro fick olika resultat.

© CBC Licensing

Syskon som inte är tvillingar kan få kraftigt avvikande resultat eftersom de har fått olika sammansättningar av dna från föräldrarna.

Olika företag kan dessutom ge motstridiga resultat eftersom de använder sig av olika ­algoritmer.

Det här ska du tänka på: Testet ger bara en uppskattning av ditt ursprung.

Våra vandringar står skrivna i generna

Ett gentest ger dig information om ditt eget ursprung, men när ­forskarna testar dna från tusentals människor från hela planeten kan de se var och när i mänsklighetens historia olika mutationer har uppstått.

Resultatet ger detaljerade uppgifter om våra förfäders vandringar – och inblickar i deras intima möten med andra arter.

Ny Y-kromosom följde med söderut

Y-kromosomen ärvs i princip oförändrad från far till son, men emellanåt uppstår nya mutationer. Forskarna kan spåra när och var respektive mutation uppstod. Många syd-amerikaner har ärvt mutationer som uppstod i Centralamerika för cirka 15 000 år sedan.

Shutterstock

Hela dna-sekvenser visar vägen ut ur Afrika

Forskarna har länge diskuterat om förfäderna till icke-afrikanska folkslag lämnade Afrika via Egypten eller Etiopien. En analys av dna-sekvenser från nu levande människor visar att icke-afrikaner är närmast besläktade med egyptierna. Deras förfäder gick alltså via Egypten.

Shutterstock

Dna i mitokondrier ­avslöjar invandring

Cellernas mitokondrier har eget dna som bara ärvs från mamman till barnet. Det blandas aldrig med pappans, vilket gör att släktlinjen kan spåras långt tillbaka i tiden. Mitokondrie-dna visar på en stor invandring från Mellanöstern till Europa för cirka 8 000 år sedan.

Shutterstock

Andra arter fortplantade sig med oss

Dna hos folk utanför Afrika innehåller 1–4 procent dna från neandertalare, medan afrikanerna knappt har något. Fördelningen av neandertalar-dna hos moderna folk tyder på fortplantning mellan arterna i dels Mellanöstern för 60 000 år sedan, dels Östasien för 45 000 år sedan.

P. PLAILLY/E. DAYNES/SPL

En miljon baser skvallrar om öbors historia

En grupp forskare har studerat en miljon baspar hos nu levande invånare på de polynesiska öarna i Stilla havet. De har kunnat visa att deras förfäder var en blandning av folkslag från Borneo och Nya Guinea som inledde en stor utvandringsvåg över Stilla havet för mellan 3 000 och 3 500 år sedan.

Shutterstock

TREDJE STOPPET: Framtiden

Generna kan göra dig sjuk

Vi är framme vid resans sista stopp: Din framtid.

Forskarna lär sig hela tiden mer om hur våra gener påverkar risken för olika sjukdomar.

Det innebär att ett enkelt gentest kan ge dig en uppfattning om hur sannolikt det är att du kommer att utveckla till exempel Parkinsons sjukdom i en viss ålder.

guidet tur
© Shutterstock

I vissa fall kan en enda avvikande dna-bas öka din risk för en sjukdom med tusentals procent. I andra fall är effekten mer begränsad.

Testet tittar även på sjukdomar som uppstår till följd av ett mönster av baser i flera olika gener.

En enda avvikande DNA-bas kan innebära att du löper 51 procents risk att utveckla parkinsons sjukdom innan du fyller 70 år.

© Shutterstock

Efter ditt test får du en lång rapport om din sjukdomsrisk.

Du får vanligen också veta om du bär på sjukdomar som du inte själv kommer att drabbas av, men som dina barn ändå riskerar att ärva.

Rapporten bygger visserligen på solid vetenskap, men det är lätt att missförstå resultaten.

Förändrat protein skadar hjärnan

Dina gener är planritningar som cellerna använder för att bygga proteiner, och proteinerna fungerar som både byggmaterial och arbetare som ser till att din kropp håller ihop samt fungerar som den ska.

En förändring i en enda dna-bas kan göra att ett visst protein får förändrade egenskaper eller till och med förstörs.

Konsekvensen kan bli att du med nästan 100 procents säkerhet utvecklar en sjukdom. Så är det bland annat med en viss mutation i genen CFTR, som alltid ledter til cystisk fibros.

Många mutationer påverkar dock bara din risk för sjukdom i begränsad omfattning.

En viss mutation i genen LRRK2 förändrar exempelvis ett protein i hjärnan, vilket i vissa fall leder til Parkinsons sjukdom senare i livet.

Mutation gör ­immunceller ­aggressiva

Vissa mutationer kan spela en stor roll i utvecklingen av sjukdomar, men det sker ofta i ett komplicerat samspel med andra mutationer och yttre faktorer.

Ofta krävs dock en kombination av olika mutationer för att sjukdomen ska uppstå.

Dessutom uppstår sjukdomen vanligtvis först när yttre faktorer, till exempel infektioner eller kemikalier, bidrar till utvecklingen.

Det avslöjar testet om dig: Din risk för att utveckla vissa sjukdomar.

Tester skapar onödig oro eller falsk trygghet

Gentester har en låg felprocent när det gäller vanligare mutationer, men en stor studie har visat att testerna ofta ger felaktiga resultat vid sällsyntare mutationer.

96 av 100 kvinnor som testades positiva i ett gentest för en cancerframkallande mutation i genen BRCA1 eller BRCA2 visade sig inte alls ha mutationen när resultatet dubbelkontrollerades med en mer exakt metod.

Gentester kan bedöma din risk för bland annat bröstcancer, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, Crohns sjukdom, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

© Shutterstock

Flera företag dubbelkontrollerar visserligen sina resultat, men det är ändå viktigt att göra uppföljande tester hos en läkare om du får ett oroväckande resultat.

Du bör även vara försiktig med resultat som verkar betryggande. Du får kanske veta att du inte har någon mutation i genen LRRK2, som ökar risken för Parkinsons sjukdom.

Nittioåtta procent av alla Parkinsonpatienter har dock inte heller mutationen, så det garanterar inte att du ­kommer att slippa ifrån sjukdomen.

Det här ska du tänka på: Testet är ­ofullständigt och kan innehålla fel.

Läs också:

Dna

Bebis född med DNA från tre föräldrar

0 minuter
Dna

Kan ett DNA-test ge fel svar?

0 minuter
Dna

Förändrar en blodtransfusion DNA-profilen?

0 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj