För två miljoner år sedan strövade elefantliknande mastodonter runt vid Kap København-formationen i norra Grönlands frodiga skogar och temperaturen på den istäckta ön var 10-17 grader varmare än i dag.
Detta har en grupp internationella forskare avslöjat med en häpnadsväckande upptäckt som just har publicerats i tidskriften Nature.
Med hjälp av det äldsta dna som någonsin hittats och analyserats, ritar resultaten konturerna av ett rikt ekosystem på norra Grönland.
"Detta dna är dubbelt så gammalt som det äldsta dna som tidigare hittats", förklarar Eske Willerslev, professorn i geogenetik och dna-forskare vid Köpenhamns universitet, ledare för projektet.
Dna har tidigare utvunnits från en mammuttand som hittats i Sibirien, men den är en miljon år yngre än forskarnas senaste fynd, förklarar han.
Anmärkningsvärda djurfynd
Med resultaten har forskarna återskapat ett två miljoner år gammalt ekosystem som hyste frodiga växter och träd – och var hem för ett antal djurarter som aldrig tidigare har hittats i Arktis.
Det gäller bland annat de mastodonter som är släkt med de levande elefanterna, och dolkstjärtar, som kan beskrivas som en korsning mellan krabba och skorpion.
Mastodonterna är tidigare bara kända från Nordamerika, men enligt Willerslev ska de ha korsat havet eftersom Grönland också var skilt från Nordamerika på den tiden.
Bland de återstående däggdjuren har forskargruppen hittat harar, lämlar och renarnas förfäder.
Totalt har forskargruppen hittat dna från åtta djur och 102 växtarter.
En illustration av nutida landskapet runt den aktuella formationen. Det är både kallt och torrt här, och det återspeglas i den låga biologiska mångfalden i området.
16 år av försök ledde till historisk upptäckt
2006 gav sig professorerna Eske Willerslev och Kurt Kjær från Köpenhamns universitet för första gången iväg mot Kap København på norra Grönland för att undersöka sedimentprover från området.
Forskarna tog med proverna tillbaka till Köpenhamn för att leta efter dna. Men de lyckades inte hitta något.
Under de följande åren finjusterade de sina metoder och uppgraderade sina sekvenseringsmaskiner i hopp om att extrahera dna från de gamla proverna. Men under åratal misslyckades de. Forskarna kunde inte utesluta att bitar av ungt dna hade kontaminerat proverna.
Slutligen, efter en stor uppgradering av tekniken, hittade forskarna dna i proverna 2017. Det visade sig att sedimentproverna var fulla av genetiskt material. Snart hade de samlat in miljontals dna-fragment.
Forskarna hittade 102 olika växtarter - inklusive 78 som tidigare identifierats från fossil - och 24 nya. Växt-dna:t målade en bild av skogar som dominerades av poppel- och björkträd. Andra sekvenser kommer från djur som renar, harar, mastodonter, gäss, lämlar och myror.
Forskarna, som precis har publicerat sina fynd, ska nu fortsätta att studera dna:t. Nästa steg är att ta reda på hur de många arterna har kunnat trivas så långt norr om polcirkeln – exempelvis har träden levt halva året i mörker.
16 år senare...
Det har varit ett långt och tufft arbete sedan forskare började titta på de första sedimentavlagringarna 2006.
Eftersom den tidens tekniker inte var utrustade för att knäcka koden för det gamla dna som extraherats från totalt 41 sedimentprover.
Under årens lopp talade forskarna om "Kap Køpenhavn-formationens förbannelse" och fick ta sig igenom flera misslyckade försök att ta reda på vad som gömde sig i sedimentproverna.
Men i dag – 16 år senare – har genombrott inom dna-tekniken gjort att forskare med tillräcklig precision kan avslöja hur det norra Grönlands ekosystem såg ut från en svunnen tid.
Läs också:
Denna kunskapen kan användas till många saker, exempelvis för att lära sig mer om hur de nuvarande klimatförändringarna kommer att påverka ekosystemen i Arktis, säger Eske Willerslev.
"Det var faktiskt ett klimat som liknar det vi förväntar oss att möta på grund av den globala uppvärmningen. Därför kan detta ge oss en uppfattning om hur naturen kan reagera på stigande temperaturer", säger han.