5 myter: Du ärver INTE lika många gener från pappa och mamma

Myt: Hjärn- och tarmceller har vitt skilda former och funktioner, men deras dna är identiskt.

Din kropp består av mer än 37 biljoner celler, och samtliga är byggda efter en exakt kopia efter precis ­samma ritning bestående av miljarder så kallade ­baspar – ditt dna.

Ändå är vissa celler avlånga eller ­förgrenade ­medan andra är små och fyr­kantiga. En del skickar i väg elektriska impulser i din hjärna, och ­andra transporterar näring från din tarm till ditt blod.

Över 200 ­olika celltyper skapas utifrån en enda genetisk kod.

Myt: Du har samma gener som din bror

Din mamma har 23 kromosompar och ger dig en kromosom från varje par.

Innan de förs över till dig har kromosomerna inom alla hennes par bytt gener med varandra, men det förändrar inte resultatet – du får hälften av dina kromosomer från henne.

Den andra hälften får du från din pappa. Detsamma gäller dina syskon. Om du inte har en enäggstvilling så får dina syskon inte exakt samma hälft av din mammas och pappas gener som du fick.

I teorin skulle de mycket väl kunna få det och då skulle ni ha identiskt dna – de kunde också ärva den exakt motsatta hälften från varje förälder och då skulle ni inte har mer gemensamt än två främlingar.

Men detta är högst osannolikt och syskonpar har vanligtvis mellan 37 och 62 procent gemensamt dna.

Myt: Vårt dna utvecklas fortfarande

Våra förfäder reste sig upp på två ben, förlorade sin päls och utveck­lade stora hjärnor.

Orsaken var naturligt urval – mutationer i vissa gener gav nya egenskaper och de nya egenskaperna gav större chans att överleva och föra generna vidare.

Det naturliga urvalet fortsätter än i dag. En stor brittisk studie av­slöjade ett flertal gener som har förändrats hos den brittiska befolkningen under de senaste 2 000 åren.

De största förändringarna syntes i gener förknippade med hårfärg, immunsystem och spjälkning av mjölk­socker.

Myt: Dina kromosomer liknar små x

När forskare tittar på dina kromosomer i ett mikroskop ser de bara en stor, otydlig klump.

De 46 kromosomerna – som samtliga innehåller en del av din genetiska kod – ligger normalt som långa, tunna trådar i cellens kärna och kan inte skiljas från varandra.

Vid någon tidpunkt kopieras varje kromosom och den nya och den gamla kopian sitter ihop i en punkt på mitten.

Lite senare, precis innan cellen delar sig, ser proteiner till att veckla upp kromosomerna, så att de inte längre är långa, tunna trådar utan i stället liknar små, tjocka korvar.

Varje kromosom hänger fortfarande ihop med sin kopia på mitten och får därmed sin karakteristiska x-form, som syns tydligt i mikroskopet.

Myt: Lika många gener från pappa som mamma

23 kromosomer från både mamma och pappa. Undantag från regeln är sällsynta och resulterar i att barnet får exempelvis Downs eller Turners syndrom.

Men trots att de flesta får lika många kromosomer från pappa som mamma, får ingen lika många gener från båda föräldrarna.

Flickor ärver en X-kromosom från varje förälder, men pojkar ärver i stället en X-kromosom från sin mamma och en Y-kromosom från sin pappa.

X-kromosomer är mycket större än Y-kromosomer och innehåller cirka 730 fler gener. Det innebär att pojkar ärver 730 fler gener från sin mamma än sin pappa.

Men det finns 13 gener som inte sitter på våra kromosomer utan på cirkelformade dna-fragment i de så kallade mitokondrierna