Leyun Wang

Det första däggdjuret har fötts utan biologisk moder

För första gången har forskare lyckats få fram en musunge som har två fäder men ingen biologisk moder.

Världens första däggdjur utan gener från en moder har fötts i ett laboratorium.

Forskare vid den kinesiska vetenskapsakademin skapade moderlösa möss ur stamceller från en mushane som manipulerades till att bli embryonala stamceller, alltså förstadier till äggceller.

Därefter klippte forskarna ut vissa molekyler ur cellernas arvsmassa och ändrade därmed deras så kallade genomiska prägling.

Ändring av kromosomerna gör hanens gener moderliga

Genom att manipulera arvsmassan från en mushane kan forskarna få hans gener att uppföra sig på samma sätt som de normalt skulle göra hos en mushona.

© Shutterstock

1. En stamcell från en mushane ska omvandlas till förstadiet till en äggcell.

© Shutterstock

2. På sex ställen i cell­kärnans kromosomer (röd) ändrar man den så kallade präglingen av generna.

© Shutterstock

3. Cellkärnan sprutas in i en tom äggcell (rosa) tillsammans med en sädescell från en annan mus.

© Shutterstock

4. Äggcellen sätts in i livmodern på en mushona, där den delar sig och utvecklas till ett foster.

© Shutterstock

5. När ungen föds har den inga gener från någon mushona och därmed ingen biologisk moder.

Genomisk prägling avgör hur aktiv en specifik gen på dna-strängen är.

På vissa ställen i arvsmassan finns en asymmetri mellan präglingen av den gen som ärvs från modern och motsvarande gen som ärvs från fadern.

Asymmetrin är viktig för att genen varken ska bli för aktiv eller för inaktiv, och ser exempelvis till att fostret växer till rätt storlek.

De genmanipulerade mössen lever inte länge

Tekniken är långt ifrån perfekt även om experimentet slutade med en unge. Andelen lyckade försök låg på endast 2,5 procent, och ungarna överlevde bara några dagar.

Bättre gick det när forskarna skapade ungar med två mödrar. Detta har emellertid även lyckats i tidigare försök.

Andelen lyckade försök var här 14 procent, och flera av mössen överlevde till vuxen ålder då de själva fick ungar.

Syftet med försöken är att förstå vad den genomiska präglingen innebär och därmed varför däggdjur har sexuell förökning – det vill säga behöver både en hane och en hona för att få avkomma.

Hos flera andra ryggradsdjur, exempelvis arter av fåglar, ormar och fiskar, kan honan få avkomma utan medverkan av en hane.

I praktiken kan metoden även användas för att rädda djurarter, varav endast få exemplar finns kvar och då bara av det ena könet.