En gradvis försämrad syn - och utsikten att bli totalt blind. Så såg livet ut för en japanska, innan hon fick ett 0,05 millimeter tunt lager av omprogrammerade stamceller insatta över ena pupillen.
Kvinnan, som är lite över 40 år gammal, led av en sällsynt ögonsjukdom, som ledde till att hennes naturliga stamceller i hornhinnan försvann och inte längre klarade att reparera ögat vid skador - som hornhinneceller normalt gör.
Men en huddonators iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller, som kan ge upphov till många celltyper i sin färdigutvecklade form, räddade hennes syn.
Den japanska kvinnan är därmed den första människan i världen som har fått en stamcellsodlad hornhinna. Framgångsrikt.
Så fungerar ett friskt öga
Pupillens sköld
Hornhinnan - den yttersta, genomskinliga delen av ögat - och tårfilmen bryter ljuset, så att det riktas mot linsen.
Om hornhinnan skadas blir synen neslöjad. Varje år genomförs 100 000 hornhinnetransplantationer.
Men den japanska kvinnan är den första i världen, som har fått en stamcellsodlad hornhinna.
Ljuskontrollen
Regnbågshinnan är den cirkel, som ger oss våra karaktäristiska ögonfärger.
Den är ett pigmenterat membran, även kallat iris, som kontrollerar mängden ljus, som släpps in i det svarta hålet (pulillen), som den omger.
Den bruna ögonfärgen är den mest dominerande i världen, medan den blå är särskilt vanlig i Norden.
Fett på linsen
Linsen är elastisk, och muskler klämmer ihop den för att fokusera ljusstrålarna i en skarp punkt på näthinnan.
När naturliga proteiner i ögats lins bryts och bildar klumpar blir linsen oklar. Som när det har kommit fett på en kameralins. Det drabbar ofta äldre personer.
Grå starr, som sjukdomen kallas, kan ändra färgsynen och göra synen grumlig – speciellt i svagt belysning.
Fastnat på näthinnan?
Näthinnan eller retina rymmer de ljuskänsliga nervcellerna - de så kallade tapparna och stavarna.
De två nervcellstyperna, som liknar tappar och stavar, gör att vi kan skilja svart från vitt och se nyanser i färger.
Näthinnan är ett finmaskigt lager av nervceller, som täcker det invändiga av ögongloben, och registrerar ljusintryck, innan de skickas vidare.
Intryckens motorväg
Synnerven är ett tjockt knippe med omkring en miljon nervceller, som skickar information om synintrycket till syncentrum längst bak i hjärnan.
Det är synnerven som för vidare alla våra visuella upplevelser till occipitalloben i hjärnan, där syncentrum finns.
Omprogrammerade stamceller
I början av mars 2019 godkände det japanska hälsodepartementet att göra stamcellsförsök på patienter med hornhinnesjukdomar.
Det är en forskargrupp från Osaka University, som kliniskt har fått tillstånd att använda iPS-celler att odla nya hornhinnor till totalt fyra personer - och den 40-åriga kvinnan var först ut.
För att omprogrammera - i det här fallet - en huddonators hudceller till stamceller, måste hudcellernas utveckling vänds. Hudcellerna ska skickas tillbaka till fosterstadiet.
Hudcellerna utsätts för en speciell näring och en tillväxtfaktor i en petriskål, som gör att de omvandlas till så kallade iPS-celler.
Andra ämnen i skålen omprogrammerar stamcellerna, så att de bildar ett sammanhängande lager av hornhinneceller, och sedan sätts hornhinnan in i ögat, där den ersätter den förstörda hornhinnan.
I Japan pågår omfattande forskning i iPS-celler, som också har botat patienter med ryggmärgsskador och Parkinsons sjukdom.