Forskarna hittar nytt dolt sinne
De fem klassiska sinnena räcker inte för att bearbeta alla intryck som kroppen tar emot. Det finns sinnen som håller balansen åt dig eller varnar dig om det kryper parasiter på huden. Nu adderar forskarna även ett helt nytt magnetiskt sinne till listan.
Professor Joe Kirschvink var den förste försöks- personen som fick sina hjärnvågor uppmätta i ett roterande magnetfält.
1. Magnetiskt sinne
Metaller i marken ger oss riktning
3 000 kilometer ner i marken flyter jordens kärna av järn och nickel. Metallernas rörelse skapar ett magnetfält som skyddar oss mot livsfarliga partiklar från rymden.
Nu verkar det också som om magnetfältet ger oss en inre kompass. Amerikanen Joe Kirschvink, som är professor i geobiologi, tror att människor registrerar förändringar i magnetfältet på samma sätt som vissa djur gör.
Många fågel- arter navigerar exempelvis efter jordens magnetfält och vissa forskare tror att deras magnetiska sinne sitter i dels järnhaltiga mineral i näbben, dels vissa proteiner i ögonen.
Joe Kirschvink placerade försökspersoner i ett rum som avskärmats från elektriska fält, en Faradays bur. När forskaren roterade ett magnetfält i rummet påverkades försökspersonernas alfa vågor i hjärnan markant, ett tecken på att hjärnan bearbetar intryck.
2. Balans
Kalkkristaller och hår håller dig på benen
En bra balans sitter inte i kroppen – utan i örat. Det så kallade vestibulära sinnet gör att du kan hålla dig upprätt utan att bli yr när du rör huvudet. Sinnet styrs av ett avancerat system av bland annat hårstrån och kristaller i innerörat.
När du exempelvis ser dig om åt höger och vänster innan du går över gatan rör sig en vätska i innerörat som får små ultrakänsliga hårstrån som står i förbindelse med hörselnerven att böja sig.
Hörselnerven skickar signaler till hjärnan, som kombinerar informationen med sinnesintryck från exempelvis ögonen och halsen för att bedöma om det bara är huvudet som rör sig eller om du har tappat balansen och håller på att ramla omkull.
Örat är direkt kopplat till hjärnan
Ett vindlande system av gånger och nervförbindelser i öret ser till att hjärnen hela tiden vet var huvudet befinner sig.
3. Tidssinne
Ljussensor håller dig vaken
Den inre klockan är i själva verket ett knippe nervceller, den så kallade suprakiasmatiska kärnan. Via nervförbindelser till ögats näthinna (som mäter ljuset i ens närhet) avgör denna del av hjärnan vad som är dag och natt.
Utifrån ljusets styrka antingen ökar eller minskar den suprakiasmatiska kärnan mängden hormon, exempelvis melatonin och kortisol, som påverkar hur trött man känner sig och hur mycket energi kroppen omsätter.
Den inre klockan kan rubbas om man före sänggåendet sitter i starkt ljus från en dator eller smartmobil. Studier visar att ljuset minskar insöndringen av sömnhormonet melatonin, vilket påverkar dygnsrytmen och leder till försämrad uppmärksamhet morgonen efter.
Man får alltså svårt att sova trots att kroppen behöver vila.
Solur styr kroppens hormon
Hjärnans ljuscentrum styr bland annat sömnhormonet melatonin och kroppens ämnesomsättningshormon kortisol.
4. RÖRELSESINNE
Nervtrådar skvallrar om armrörelser
Under en helt vanlig dag måste kroppen klara av att koordinera mängder av rörelser, exempelvis att vi går upp ur sängen, tar på oss kläder och kanske cyklar till jobbet. Det innebär att rörelsesinnet alltid är aktivt.
Den så kallade proprioceptionen håller koll på var alla kroppsdelar befinner sig i förhållande till varandra. Detta sinne sitter i känsliga nervtrådar som omger muskelfibrer i armarna, benen och andra kroppsdelar.
Nervtrådarna registrerar om en muskel drar ihop sig eller sträcks ut och meddelar sedan hjärnan som räknar ut var i rummet musklerna befinner sig.
Rörelsesinnet gör det möjligt att sätta fingret på näsan med slutna ögon.
5. Klåda
Varnar för objudna gäster
Myggor, fästingar och andra parasiter stimulerar ett sinne som forskarna först nyligen har börjat kartlägga: Klåda. När parasiter tar sig genom huden använder de särskilda enzym som kallas peptidaser.
Dessa ämnen får kroppens vita blodceller att bilda signalsubstansen histamin, som aktiverar nervceller i huden. Resultatet är en stickande klåda på platsen där parasiten har bitit sig fast.
Klådan varnar på så sätt hjärnan för inkräktare. Sinnet kan även aktiveras av andra främmande föremål, exempelvis pollen.
Klåda gör dig uppmärksam på fästingar och andra parasiter på huden.
6. Temperatursinne
Kroppens termostat får dig att skaka
Ett av de viktigaste sinnena mäter temperaturen, som helst ska ligga mellan 36,4 och 37,1 grader Celsius. Inom detta intervall arbetar de flesta av kroppens enzym bäst.
Hjärnområdet hypotalamus anpassar temperaturen och justerar bland annat ämnesomsättningen, cirkulationen och svettproduktionen utifrån information från sensorer i bland annat huden.
Om du är för kall får hypotalamus musklerna att darra och på så sätt alstra värme.
7. Smärta
Tryck och värme orsakar smärta
Smärta är kroppens sätt att varna oss. De inre organen kryllar, liksom huden, av känsliga nervceller som registrerar temperaturförändringar, tryck och kemikalier.
De så kallade smärtreceptorerna slår larm vid temperaturer över 40 grader och under minus fem grader – eller om de plötsligt registrerar en förändring av pH-värdet som kan skada cellerna genom exempelvis syrebrist.
Om du lägger handen på en skållhet kokplatta skickar smärtreceptorer i huden omedelbart signaler till hjärnan. Nervceller ger då upphov till en smärtkänsla så att du drar till dig handen innan värmen bränner sig igenom hudens alla lager.
Temperaturförändringar aktiverar sinnesceller i huden som larmar hjärnan.
8. Hunger
Hormon dämpar hungerkänslorna
Hungern är ett av de grundläggande behov som säkerställer vår överlevnad. Om kroppens celler börjar sakna energi kurrar magen och påminner oss om att vi behöver fylla på. Denna känsla styrs av hormon som insöndras i magen, tarmarna och bukspottkörteln.
Hormonen signalerar till hjärnområdet hypotalamus, som avgör hur hungrig du är. Forskarna tror att mutationer i vissa mättnadshormon är anledningen till att vissa personer har svårt att reglera sitt intag och därför blir överviktiga.
