Forskare: Stonehenge är inte alls någon urgammal kalender

År 2022 publicerades en artikel i vilken stenkonstruktionen Stonehenge påstods vara en urgammal solkalender. Nu motbevisar två forskare den populära teorin.

Stonehenge, sol

År 2022 publicerade arkeologen Timothy Darvill en artikel där han påstod sig kunna visa att Stonehenge är en gigantisk solkalender. Denna teori förkastas nu av två forskare.

© simon.wakefield/Wikimedia Commons

Året runt samlas tusentals människor vid det gigantiska megalitmonumentet Stonehenge i Wiltshire i södra England för att se hur konstruktionen linjerar med solen.

För drygt 5 000 år sedan transporterade den tidens människor dessa jättestenar till Salisbury Plain, cirka 14 mil sydväst om London, från platser som låg både 2,5 och 23 mil från det som i dag är Stonehenge.

I flera århundraden har forskare och entusiaster funderat på varför detta monument uppfördes och vad det kan ha använts till.

År 2022 publicerade arkeologen Timothy Darvill vid Bournemouth University i England en artikel i tidskriften Antiquity som fick stor uppmärksamhet, eftersom Darvill ansåg sig kunna visa att Stonehenge är en gigantisk, avancerad kalender.

Nu har två forskare i arkeoastronomi vid Politecnico di Milano i Italien och Universidad de La Laguna på Tenerife publicerat en artikel i samma tidskrift som motbevisar Timothy Darvills teori.

Faktum är att de båda forskarna, Giulio Magli och Juan Antonio Belmonte, går så långt som att de i sin artikel kallar Darvills forskningsresultat ”sökta tolkningar, talmagi och dåligt underbyggda analogier”.

Pseudovetenskaplig solkalender

Timothy Darvills viktigaste påstående var att Stonehenge fungerar som en sorts ”evighetskalender”, baserad på ett solår, motsvarande 365,25 dagar, styrd av solstånd och inspirerad av det forntida Egypten.

Stonehenge, solkalender, illustration

På den här illustrationen har arkeologen Timothy Darvill försökt visa Stonehenges konstruktion som solkalender, där de 30 yttre stenarna markerar 30 dagar i en månad. Om detta multipliceras med tolv kalendercykler får man 360 dagar. De fem inre konstruktionerna markerar de fem återstående dagarna, vilket ger 365 dagar på ett år.

© Timothy Darvill/Antiquity

Stonehenges inre cirkel kallas bluestones, och både runt och innanför den står ett antal sandstensblock, sarsen, som bildar en stor yttre cirkel samt två hästskoliknande strukturer i mitten.

Darvill menar att eftersom sandstensblocken kommer från samma plats är det sannolikt att de har satts upp samtidigt och att de fungerar som en enhet.

Därifrån menade Darvill att de 30 vågräta stenarna, som utgör den yttre stencirkelns topp, motsvarade månadens alla dagar. Och om 30 multipliceras med årets tolv månader, så ger det 360 dagar.

Årets sista fem dagar tog Darvill från de fem stenarna i den ena av de två inre hästskoformationerna.

Fyra så kallade stationsstenar markerade ett skottår vart fjärde år, vilket enligt Darvill gjorde Stonehenge till en avancerad kalender.

De två forskarna från Italien och Spanien menar att Darvill läser in för mycket i stenarna och att hans antaganden bygger på numerologisk pseudovetenskap, enligt vilken allt möjligt kan läsas in i tal.

Stonehenge

Stonehenge anses allmänt vara en plats som är symboliskt relaterad till dels förfäderna, dels vintersolståndet.

© Frédéric Vincent/Wikimedia Commons

Håller fast vid den gamla teorin

Deras främsta invändning är mot Darvills användning av siffran tolv, som inte återspeglas någonstans i Stonehenge. Siffran tolv förekommer ingenstans, utan har bara hittats på av Darvill.

Dessutom ignoreras ett antal andra stenar i konstruktionen, som plötsligt inte har någon funktion alls, påpekar forskarna.

De menar också att det inte finns någonting som tyder på att Stonehenges struktur är tillräckligt exakt för att kunna skilja mellan små förändringar i solens bana.

En annan punkt som de två forskarna kritiserar är Darvills påstående att Stonehenge har inspirerats av det gamla Egypten.

Egyptiernas ur var inte alls så exakta som Stonehenge påstås vara och de tog heller inte höjd för ett skottår vart fjärde år.

Timothy Darvill har redan svarat på kritiken på den brittiska nyhetssidan MailOnline:

”Det är lätt att påstå att någon har fel, men vad har de själva för bevis? Hur tolkar de arrangemanget av stenarna vid Stonehenge?”

På den senare frågan svarar de två forskarna i samma artikel: ”Vi anser att de nuvarande arkeologiska eller arkeoastronomiska tolkningarna av Stonehenge som en plats som är symboliskt relaterad till förfäderna och vintersolståndet är korrekta, så vi har inga nya teorier.”