Den sammanlagda hushållsinkomsten kan ha betydelse för väldigt många saker. Ett av många exempel är att barn från hushåll med höga inkomster kommer ut på fler semesterresor och generellt sett inte saknar någonting materiellt.
Ganska överraskande har man nu konstaterat ett helt annat samband, som den samlade hushållsinkomsten inverkar på.
En grupp amerikanska forskare har visat att det är stora variationer i hjärnaktiviteten hos småbarn – en avspegling av hur mycket deras föräldrar får i lönekuverten. Vid högre hushållsinkomster iakttogs en ökad hjärnaktivitet hos barnet under de första nio månaderna av livet. Samtidigt sätter en låg hushållsinkomst registreras en ökad hjärnaktivitet under barnets hjärnutveckling i perioden mellan två och nio månader – men det är relaterat till stress och är inte nödvändigtvis av godo.
Studien har publicerats i tidskriften Developmental Cognitive Neuroscience.
Elektroder i hårbottnen
Forskarna analyserade hjärnaktiviteten hos totalt 161 barn med hjälp av EEG (elektroencefalografi), som är en icke-invasiv mätmetod, som går ut på att fästa elektroder i hårbottnen och därmed mäta den elektriska aktiviteten i olika platser i hjärnan.
Mätningarna har gjorts vid olika frekvenser för att rita en bild av hur olika kognitiva förmågor och beteenderelaterade tillstånd är kopplade till hjärnutvecklingen. Vid tvåårsåldern analyserade de forskarnas kognitiva förmågor och språkfärdigheter med hjälp av standardiserade mätmetoder för detta ändamål.
"Att få insikt i hur den tidliga input från barnets omgivningar påverkar hjärnutvecklingen är ett viktigt steg i riktning mot att bättre kunna målinrikta rätt resurser, som kan säkerställa att barnet uppnår sin fulla potential", förklarar forskningsledaren och läkaren Carol L. Wilkinson, som är knuten tills barnsjukhus och samtidigt är adjunkt i pediatrik vid Harvard Medical School.
Wilkinson och hennes kolleger observerade att hjärnaktiviteten ökade i stadig takt hos alla barn under deras två första år. Det var en kraftig ökning från två till nio månader och därefter en långsammare, men kontinuerlig ökning under perioden från nio till 24 månader.
Stress en viktig del av bilden
Genom att analysera EEG-mätningarna kunde forskarna tydligt se hur hushållsinkomsten hade en koppling till barnets hjärnaktivitet. Barn från familjer med högre hushållsinkomster hade högre hjärnaktivitet i åldern 2–3 månader jämfört med barn från familjer med höga inkomster.
Däremot hade barn från låginkomstfamiljer en snabbare ökning av hjärnaktiviteten jämfört med barn som kommer från låginkomstfamiljer. Barn från låginkomstfamiljer har en snabbare ökning av hjärnaktivitet i åldern från två till nio månader, jämfört med barn som kom från familjer med högre inkomster.
"Vi kunde tydligt se att låga inkomster tydligt påverkar alla barn – redan vid 2–3 månaders ålder, vilket tyder på att en sämre ekonomi i omgivningarna både under graviditeten, vilket leder till att barn i 2–3 månaders ålder har en lägre EEG-kraft, vilket tyder på att en sämre ekonomi inverkar på barnets hjärnutveckling tidigt i livet. Det tyder också på att påverkningar från omgivningarna både under graviditeten och efter att barnets har fötts. Stress kan följa med i kölvattnet till en lägre hushållsinkomst som exempelvis en onyttig kost, skrala bostadsförhållanden, stressade föräldrar vid födelsen, enligt Carol L. Wilkinson.
Forskarna understryker att det uteslutande handlar om ett observerat samband mellan socioekonomiska faktorer inkomst, utbildningsnivå och så vidare och utvecklingen av barnets hjärna under de två första levnadsåren. Det har med andra ord inte etablerats något egentligt orsakssamband och då kan många olika faktorer tänkas spela in, som exempelvis föräldrastress, depression, infektioner, dålig näring och andra variabler, som tillsammans socioekonomiska förhållanden kan ha en inverkan på hur barnets hjärna utvecklas.