Var tredje sekund drabbas en människa någonstans i världen av demens och den absolut vanligaste orsaken är Alzheimers sjukdom, som tros ligga bakom upp emot 70 procent av alla fall.
Nu har forskare vid University of California Santa Barbara kanske gjort en upptäckt i laboratoriet som kan hjälpa till att förstå de tidigaste faserna av den progressiva sjukdomen och kanske dessutom göra det lättare att ta fram behandlingar i framtiden.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Upptäckten kretsar runt ett pyttelitet trådliknande protein, kallat tau, som vanligtvis hjälper till att stabilisera nervcellerna i en frisk hjärna, men det kan också klumpa ihop sig i små trassliga nätverk, som på engelska kallas "tangles".
De trassliga nätverken misstänks av några forskare vara en av de största orsakerna till Alzheimers sjukdom, medan andra forskare anser att de bara är ett tecken på en annan, underliggande skada i hjärnan.
En tredje teori bland demensforskare är att de hoptrasslade trådarna snarare är en skyddsmekanism än resultatet av sjukdom.
Följde utvecklingen i realtid
Den stora oenigheten kring proteinernas roll i utvecklingen av Alzheimers sjukdom innebär också att de kan bli en av nycklarna till att förstå och behandla sjukdomen, om vi kan se exakt hur proteinerna trasslas ihop sig i laboratoriet. Och det är precis vad forskarna i Kalifornien lyckades med.
Alzheimers sjukdom utvecklas i tre steg
Utvecklingen av Alzheimers sjukdom börjar flera år innan de första symtomen visar sig. Därefter kan sjukdomen utvecklas fort – och patienterna avlider i genomsnitt sju år efter att diagnosen har ställts.
De har imiterat hjärnans naturliga signaler i laboratoriet, med hjälp av elektricitet motsvarande lite mindre än en volt, och framprovocerat en okontrollerad tilltrassling av själva kärnan i tau-proteinerna.
På så sätt kunde de följa själva förvandlingen från friska hjärnceller till potentiellt sjuka hjärnceller i realtid.
Forskare: "Kan bli effektivt medel"
En av de intressanta upptäckterna var att elen skapade oåterkalleligt trassel när proteinerna utsattes för en volt under längre tid, vilket stämmer mycket väl överens med utvecklingen av Alzheimersymtomen, som också sker gradvis.
Och även om det fortfarande råder oenighet om proteinernas precisa roll och försöket inkluderar långt ifrån alla former av de trådliknande molekylerna, tror forskarna själva att deras teknik kan användas till att både fort och effektivt testa nya läkemedel mot den allvarliga sjukdomen och därmed också hur vi kanske kan hindra den från att utvecklas i framtiden.
"Eftersom vi kan starta och finjustera processen som vi vill", förklarar försteförfattaren Daniel E. Morse, "kan vi använda det här systemet för att se vilka molekyler som kan förhindra eller blockera specifika stadier av tilltrassling", står det att läsa i ett pressmeddelande.