Forskare löser mysterium om en av historiens största dråpare
Smittkoppor tog livet av hundratals miljoner människor och nu kan forskare ha hittat nya rön om den smittsamma sjukdomens ursprung.
Varje dag på 1700-talet dog upp emot 1 000 människor av en osynlig dråpare, vilket slutade med att kosta minst 300 miljoner människor på jorden livet – ett antal som nästan motsvarar USA:s totala befolkning.
Sjukdomen smittkoppor förklarades av WHO vara officiellt utplånad i hela världen år 1980, men är fortfarande en av de dödligaste infektionssjukdomarna i mänsklighetens historia. Ändå är det fortfarande något av ett mysterium hur det hela tog sin början.
Nu har en grupp italienska forskare lyckats rekonstruera utvecklingen av viruset och har därmed även närmat sig själva ursprunget.
Mumifierad pojke hjälpte forskarna
Smittkoppor orsakas av det så kallade variolaviruset, som tränger in i luftvägarna med hjälp av mikroskopiska droppar och skapar smärtsamma, vätskande blåsor som täcker stora delar av kroppen.
Tack vare ett slumpartat fynd av virus-dna i en mumifierad pojke i en kyrka i Litauen, lyckades forskare 2016 datera den första förekomsten av viruset till 1600-talet. År 2020 flyttades den första förekomsten ytterligare 1 000 år tillbaka i tiden, efter upptäckten av flera stammar av variolaviruset i tänder och ben i skelett från vikingatiden.
Kan ha härjat långt före vikingarnas intåg
Mystiska ärrbildningar på egyptiska mumier har dock fått flera historiker att lägga fram teorier om att de smärtsamma blåsorna kan ha härjat i världen långt före vikingarnas tid.
Nu har forskare vid det vetenskapliga institutet Eugenio Medea och universitetet i Milano för första gången hittat bevis för att det faktiskt kan stämma. Genom att jämföra arvsmassan i 54 olika stammar av variolaviruset har de lyckats rekonstruera den tysta dråparens utveckling genom tiderna.
Gemensam förfader
De italienske forskarna upptäckte att de olika stammarna av smittkoppor alla härstammar från en enda gemensam förfader, och att sjukdomen troligen smittade människor så tidigt som för 3 800 år sedan. Det vill säga 2 000 år tidigare än vi hittills har trott, i en tid då faraonerna regerade forntidens Egypten – precis som flera historiker förutspådde.
Nu hoppas forskarna att upptäckten kan ge ny insikt i en av mänsklighetens dödligaste sjukdomar och samtidigt lösa en långvarig tvist om när sjukdomen började härja på vår jord