Just nu glöder omkring 86 miljarder nervceller inuti ditt kranium, där de i ett komplicerat samspel styr alla dina intryck, känslor, tankar och rörelser.
Ända sedan hjärnforskningens tidigaste början har forskare haft uppfattningen att nervcellerna blixtsnabbt meddela varandra med hjälp av speciella signalsubstanser, så kallade neurotransmittorer.
Det får de hjälp med av en annan typ hjärnceller, som bland annat skyddar nervcellerna mot skadliga ämnen och isolerar dem så att signalerna kan skickas snabbt och effektivt.
Men en studie visar att de båda kända familjerna av hjärnceller kanske ha dolt en hemlig, förbisedd hjärncell, som vi först på senare år har fått bättre kunskaper om.
Det är en grupp schweiziska forskare som har gjort upptäckten och som faktiskt redan för ett par årtionden sedan presenterade teorin om att en viss grupp stödceller i hjärnan, så kallade astrocyter, även såg ut att ingå i hjärnans signalsystem.
Astrocyter är en grupp stjärnformade stödceller som omsluter nervcellerna och ser till att städa upp bland dem och mata dem med näringsämnen från blodådrorna.
Forskarna trodde i många år att de stjärnformade stödcellerna enbart var passiva hjälpredor. Men de schweiziske forskarna tror att en viss grupp av astrocyterna som ett slags hybrid mellan nerv- och stödcellerna som ombesörjer näring och utlöser signalsubstanser.
När slutsatsen presenterades för första gången för ett par årtionden, möttes den med stor skepsis, därför att andra forskare aldrig lyckades återskapa upptäckten.
Astrocyter (grönt) är en av nervsystemets tre stödceller som även omfattar oligodendrocyter och mikrogliaceller. Astrocyternas uppgift är bland annat att städa upp runt nervcellerna, så att de kan underhålla sin arbetsmiljö och flytta näringsämnen från blodådrorna till nervcellerna.
Men nu har samma forskargrupp försökt igen med nya och modernare tekniker, som bland annat användes på skivor av vuxna mushjärnor.
Nya mikroskop fällde utslaget
Forskarna tittade extra noga på stödcellerna i ett område som ligger centralt i storhjärnan, kallat hippocampus, som är ett viktigt område för vår inlärning via nya upplevelser och sinnesintryck.
De sökte närmare bestämt efter spår efter frisättningen av den vanligaste signalsubstansen i hjärnan, glutamat, som de tydligen hittade i flera klungor av astrocyter hos mössen.
Med hjälp av en ny och mer effektiv form av mikroskopisk avbildning, kallad två-fotonmikroskopi, som forskarna använder till att bland annat färglägga de celler de ska undersöka med en fluorescerande färg, kunde de följa själva frisättningen av glutamat i mössens stödceller på riktigt nära håll. Och det ledde till nya insikter.
"De utsöndrar neurotransmittorer med en mekanism och hastighet, som vanligtvis bara förknippas med neuroner. Det är därför vi kallar det ett slags hybridcell", förklarar Andrea Volterra, som är en av forskarna som arbetade på studien, till NewScientist.
Forskarna tror sig ha hittat tecken på att hjärncellerna även kan existera i människor. Men de vet inte hur många de kan vara eller om de enbart existerar i hjärnans hippocampus.
Forskarna tror sig också ha hittat tecken på att den relativt nyupptäckta hjärncellen kan spela en roll i förhållande till de hjärnkretslopp som är inblandade i vår rörelsekontroll och vårt minne.
Därför blir nästa steg att undersöka cellernas roll i förhållande till hjärnsjukdomar som exempelvis Parkinsons eller Alzheimers sjukdom.