Forskare: Därför är krulligt hår en stor fördel

De krulliga hårstråna kan ge en mycket speciell fördel i vissa situationer, visar studie.

Rakt, krulligt, fint eller vågigt. Formen på de mer än 100 000 hårstråna som klär vår hårbotten varierar enormt från person till person och är resultatet av ett välorkestrerat samspel mellan många olika gener.

Men finns det någon evolutionär förklaring till varför några av våra förfäder utvecklade krulliga hårstrån, medan andra utvecklade raka?

Den frågan har en grupp forskare vid Pennsylvania State University nu jagat upp svaret på med hjälp av peruker, skyltdockor och olika sensorer. Studien avslöjar att krulliga hårmanar kan ha varit ett viktigt medel för överlevnad förr i tiden.

Människan är det enda däggdjur, vars kroppshår är närmast osynligt samtidigt som håret på toppen är tjockt och täckande. En av de teorier forskare tidigare har lagt fram är att vårt huvudhår har förblivit tätt just för att skydda mot värmen från solens UV-strålar.

I studien ville forskarna ta reda på om själva hårtypen också gör någon skillnad i kampen mot värmen.

Därför satte de tre olika peruker, gjorda av människohår, på en rad skyltdockor utrustade med värmesensorer som normalt används för att mäta effekten av kläder i förhållande till temperaturer.

Peruker avslöjade enorm skillnad

Den ena av perukerna i försöket var gjorda av rakt människohår, den andra var mellankrullig och den sista var tätkrullig, vilken enligt forskarna närmast kan jämföras med håret hos personer med afrikanskt påbrå.

Genom att utsätta dockorna med perukerna för simulerat solsken vid 30 grader Celsius i en speciell vindtunnel upptäckte forskarna att hårtypen innebar en avgörande skillnad för hur varmt det blev på dockans huvud.

Ditt hår faller av efter fem år

Håren på ditt huvud har ett bästföredatum. I omkring fem år växer det för fullt tack vare stamceller djupt nere i din hud. Men sedan slutar det plötsligt.

Hårväxt
© Shutterstock & Malene Vinther

1. Stamceller bygger håret från botten

Hårets växt börjar med att en grupp stamceller (gula) rör sig från sidan till bottnen av hårsäcken. Där sitter den så kallade hårpapillen, där blodkärl (röda och blå) levererar syre och näring till cellerna. Stamcellerna utvecklas till hårceller och delar sig om och om igen, så att håret växer upp och ut ur huden.

Hårväxt upphör
© Shutterstock & Malene Vinther

2. Håret slutar förses med syre och näring

Efter tre-fem år försvinner hårsäcken och hårpapillen in, så att håret inte längre får syre och näring att växa. Tillväxten upphör helt och hårstrået stannar vid samma längd i omkring två till tre veckor. Cirka tre procent av hårsäckarna på huvudet befinner sig på detta stadium.

Hårsäcken börjar om från början
© Shutterstock & Malene Vinther

3. Hårsäck kastar ut håret och börjar om från början

Till sist lossnar håret och kan falla ut när som helst. Fem till tio procent av hårsäckarna befinner sig i denna fas och därför förlorar huvudet cirka 100 hårstrån om dagen. Efter tre-fyra månader vaknar hårsäckens stamceller igen och får kontakt med blodet, så att ett nytt hår kan växa fram.

Dockhuvudet med platt hår fick exempelvis hälften så mycket värme som ett kontrollhuvud utan peruk. Huvudet med den måttligt krulliga peruken fick omkring en fjärdedel så mycket värme som kontrollhuvudet helt utan peruk, och huvudet med den tätkrulliga peruken fick mindre än en tiondel så mycket.

Forskarna tror att krullet reducerar mängden värme som träffar huden, genom att öka mellanrummet mellan hårbottnen och hårets yta, vilket det långa, platta håret inte gör på samma sätt.

Dessutom ser det ut som om de krulliga lockarna maximerar den skyddande effekten mot solen och samtidigt minimerar en oönskad isolerande effekt.

Forskarna framhäver själva att det behövs fler studier för att exakt förstå vilken roll hårtyperna spelar i människans evolution, eftersom det naturligtvis är stor skillnad på en skyltdocka och en levande människa.

Studien har ännu inte blivit fackgranskad, vilket ingår i kvarlitetssäkringen av vetenskapliga artiklar, men har publicerats i preprint-servern biorxiv, i väntan på att publiceras i någon vetenskaplig tidskrift.