Forskare avslöjar möjlig orsak: Därför sjunker vår kroppstemperatur
Vår genomsnittliga kroppstemperatur är inte längre 37 grader. Nu har forskare kanske äntligen hittat den överraskande förklaringen – tack vare 100 patienter med blodförgiftning.
Teorierna om vår sjunkande genomsnittliga kroppstemperatur under de senaste 150 åren har varit många. En av dem är högre temperaturer i våra bostäder – men nu tror sig forskare vid Michigans universitet ha hittat en helt ny förklaring.
I mitten av 1800-talet ägnade den tyske läkaren Carl Reinhold August Wunderlich flera år åt att samla in kroppstemperaturer från tusentals människor.
Orsaken var att han ville komma fram till människans hälsosamma kärntemperatur, som då konstaterades vara 37 grader i genomsnitt.
Men för ett par år sedan upptäckte av forskargrupp vid Stanford University att kärntemperaturen i människans inre har sjunkit nästan konsekvent varje årtionde under de senaste 150 åren, och att den nu ligger på 36,4 grader i genomsnitt.
Vi rör oss alltså gradvis mot en kallare verklighet utan att forskarna kan förklara varför. Men nu har läkare vid Michigans universitet hittat en ny möjlig orsak – i ett mycket speciellt organ.
Livsfarlig infektion visade vägen
För att hitta orsaken till de sjunkande temperaturerna tittade forskarna på mer än 100 patienter inlagda med blodförgiftning, som är ett allvarligt tillstånd, där bakterier tränger in i blodomloppet och potentiellt sprids till organen.
Den livshotande infektionen kan leda till hög feber. Och tidigare undersökningar har visat att kroppstemperaturer hos inlagda patienter med blodförgiftning varierar mycket. Därför funderade forskarna på om tarmbakterierna hos patienterna, det så kallade mikrobiomet, kunde spela en roll.
Bakterier dikterar febern
Ändtarmsprover från 116 inlagda patienter med blodförgiftning gicks därför igenom och forskarna upptäckte att de mikroskopiska samhällen av bakterier, mikroorganismer och svampar som bodde i patienternas tarmar var mycket olikartade. Dessutom tycktes det finnas en koppling mellan sammansättningen av bakterier i tarmen och hur patienternas feber utvecklades medan de var inlagda.
Framför allt bakterier inom bakteriefamiljen firmicutes såg exempelvis ut att utlösa högre feber hos patienterna. Firmicutes-bakterierna är vanliga invånare i vårt tarmsystem och känd för att producera viktiga ämnen som vandrar in i blodomloppet och påverkar vårt immunförsvar.
Hypotalamus är kroppens termostat
Kroppens kärntemperatur regleras i hypotalamus i mellanhjärnan.
Genom sensorer i allt från hud till ryggmärg får hypotalamus information om temperaturförändringar.
Informationen kan exempelvis vara en temperaturstigning på en grad och i det fallet skickar hypotalamus signaler till kroppens minsta blodkärl, arterioler, att utvidgas. Det gör huden lätt rödaktig och ökar svettproduktionen. När svetten når hudens yta avdunstar den vilket leder en värmesänkning.
Om hypotalamus får information om virus och bakterier kommer signalerna om feber också därifrån. Det sker i praktiken genom att blodkärlen drar ihop sig, precis som musklerna kan dras ihop vid en del tillfällen.
Det är därför det ibland kan kännas som om vi fryser när vi har feber.
Antibiotika hade effekt
Forskarna testade sedan sina resultat på möss och upptäckte hur genmodifierade möss utan ett mikrobiom fick mindre extrema variationer i kroppstemperatur vid blodförgiftning än möss med normala tarmbakterier. Utsvängningarna hos de vanliga mössen såg dessutom ut att vara kopplade till samma tarmbakterier som hos människor.
Även friska, genmodifierade möss utan något mikrobiom hade i allmänhet lägre kroppstemperatur än vanliga möss och behandling med bakteriedödande antibiotika fick kroppstemperaturen att sjunka ytterligare.
Flera faktorer styr tarmbakterierna
Resultaten avslöjar, enligt forskarna, att våra tarmbakterier kan spela något av en huvudroll när det gäller vår kroppstemperatur och att förändringar i sammansättningen av de små invånarna i vårt matsmältningssystem också kan vara en möjlig förklaring till varför vår genomsnittliga kroppstemperatur har varit nedåtgående under de senaste 150 åren.
"Vår genetik har inte förändrats markant de senaste 150 åren, men förändringar i våra livsmedel, hygien och antibiotika har stor inverkan på våra tarmbakterier", förklarar Kale Bongers, som är en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Han understryker dock att det krävs fler studier för att slutgiltigt bekräfta kopplingen.