Vid en första anblick trodde den internationella forskargruppen att de hade grävt sig fram till att höftben från en baby, som kunde spåras fram till den moderna människan i en direkt linje.
Men efter grundliga studier av det lilla spädbarnsbenet har forskare nu lagt fram en mer uppseendeväckande teori.
Benfragmentet ser nämligen i stället ut att härstamma från ett hittills okänt, tidigt modernt människosläkte som på framför allt en punkt skiljer sig från dagens människor.
Det framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Hittat i arkeologisk skattkammare
Forskarna har hittat det lilla höftbenet i grottan Grotte du Renne i Frankrike – ett område som är känt för att vara proppfullt av förhistoriska artefakter fossiler som spänner över otaliga historiska perioder.
Forskare tror bland annat att grottan har hyst både neandertalare och tidiga moderna människor med samma anatomiska drag, som kännetecknar dagens människor.
I forskarnas studier har de jämfört spädbarnsbenet med höftben från både neandertalare och anatomiskt moderna människor, vars kroppsbyggnad och skelett liknar nu levande människor i huvuddragen.
Resultaten visade att det gamla benfyndet på många sätt påminde om höften hos anatomiskt moderna människor. Det utmärkte sig dock i synnerhet på en punkt.
Den hade nämligen ett annorlunda och mer utåtriktat benutsprång jämfört med moderna spädbarns höftben.
Enligt forskarna kommer benet därmed sannolikt från ett tidigt modernt människosläkte, som vi har fått upp ögonen för först nu.
Forskarna förklarar vidare att det spädbarn som benet kommer från av allt att döma föddes för mellan 41 000 och 45 000 år sedan.
I Europa sammanföll den perioden med neandertalarnas utdöende och intåget av de anatomiskt moderna människorna.