B-människa

Finns det A- och B-människor?

Folk pratar ofta om A- och B-människor och om de själva tillhör den ena eller den andra kategorin. Men existerar dessa två kategorier verkligen eller är det bara en myt?

Folk pratar ofta om A- och B-människor och om de själva tillhör den ena eller den andra kategorin. Men existerar dessa två kategorier verkligen eller är det bara en myt?

Shutterstock

Det är vetenskapligt bevisat att olika människor har olika sömnmönster, och de två grundläggande mönstren är just dem som i daglig tal avses med A- och B-människor.

A-människor är morgonpigga, men blir också trötta tidigt på kvällen, medan B-människor har svårt att stiga upp ur sängen på morgonen, men i gengäld kan hålla i gång till sent på kvällen.

Förekomsten av A- och B-människor bevisades för första gången i början av 1900-talet av den tyske psykiatern Emil Kraepelin.

Han fick idén till de två typerna i samtal med sina patienter, som han insåg gick att dela in i en av två kategorier. Därför använde han beteckningarna A-människa och B-människa.

Sömnvanor kan påverkas av generna

I dag kallar forskarna tendensen till ett visst sömnmönster för en persons kronotyp, och den förefaller vara genetiskt styrd.

Det visade en studie från år 2017, som gjordes av sju amerikanska forskare.

Det finns sex människotyper

Den ryske sömnforskaren Arcady A. Putilov har identifierat A- och B-människor – och ytterligare fyra så kallade kronotyper.

Forskarna studerade bland annat tvillingar som växte upp var för sig och kom fram till att de hade samma kronotyp, oavsett uppväxtmiljö.

Om kronotypen nu verkligen sitter i generna verkar det rimligt ur evolutionärt perspektiv.

Forntidens jägar- och samlarsamhällen i områden med exempelvis rovdjur eller rivaliserande stammar kunde ju då i princip alltid ha någon som kunde hålla vakt.

Men även om det finns minst två kronotyper – och kanske till och med sex, som en rysk forskare anser sig ha identifierat år 2017 – så verkar det som om det totala sömnbehovet är ungefär det samma för alla människor.

Behovet ligger någonstans mellan åtta och elva timmar för skolbarn och tonåringar och mellan sju och nio timmar för vuxna.