Du tänker med hjärtat

Hjärtat slår 100 000 gånger per dygn. Nu har forskarna upptäckt att varje hjärtslag manipulerar hjärnan så att dina sinnen dämpas, din smärttröskel blir högre och dina känslor blir mer påtagliga.

Hjärtat slår 100 000 gånger per dygn. Nu har forskarna upptäckt att varje hjärtslag manipulerar hjärnan så att dina sinnen dämpas, din smärttröskel blir högre och dina känslor blir mer påtagliga.

Claus Lunau

"Deras blickar möttes i det stora rummet. Djupt i sitt limbiska system kände de båda att de var skapta för varandra.”

Kärleksberättelserna förändrades när vetenskapen förvisade känslorna från sitt urgamla hem i hjärtat till hjärnan, kroppens kalkylerande dator.

Ny forskning låter dock hjärtat få tillbaka en del av sin makt över våra tankar. Genom signalsubstanser och nervbanor manipuleras hjärnan av hjärtat – i perfekt takt med hjärtslagen.

Forskare har påvisat en rad olika kopplingar mellan kroppens viktigaste aktörer och resultatet är en i princip total sammansmältning av de båda organen.

Medan vetenskapen tidigare har betraktat hjärtat som en enkel blodpump visar de nya upptäckterna att hjärtat varje sekund påverkar dina sinnen, dina behov och dina djupaste känslor för andra människor.

Hjärta och hjärna kommunicerar

Pulsen stiger när man blir förälskad, är rädd eller känner stress. Man kan tydligt känna hjärtat slå mot bröstkorgens insida.

Hjärtat låter oss fysiskt uppleva våra känslor. Kanske är det just därför människor i årtusenden, oavsett kulturell tillhörighet, har ansett att känslorna sitter i hjärtat.

Under de senaste århundradena har emellertid forskarna nedgraderat hjärtat till en mekanisk pump som endast tillgodoser kroppens efterfrågan på syre och näring. När pulsen stiger under en förälskelse har de ansett att hjärtat bara blint följer hjärnans order.

© Claus Lunau

Elektrisk våg går genom hjärtat

Hjärtats slag koordineras noga av kroppens egen pacemaker. Den skickar ut rytmiska signaler till hjärtats muskler, som i ett perfekt samarbete ser till att fylla kroppen med syrerikt blod.

Denna bild av hjärnan och hjärtat håller nu så smått på att förändras igen. Ny forskning visar nämligen att hjärtats slag gör betydligt mer än att bara föra ut
syre och näring i kroppen.

Ett gemomsnittligt hjärta drar ihop sig 60–90 gånger i minuten. Vid hjärtats sammandragning pumpas blodet först från hjärtats två förmak till de två kamrarna.

Därefter pressar den högra kammaren ut blodet till lungorna, medan den vänstra pumpar ut blod i kroppen. Hela denna uppgift sköts av muskelceller, och i grund och botten är hjärtat en stor, självstyrande muskel.

Hjärtat kan ingripa i ett brett spektrum av hjärnans aktiviteter.

Forskarna har länge känt till att hjärtat i hög grad styr sin egen rytm, men också att nervförbindelser med hjärnan gör att hjärnan – om så krävs – kan övervaka och påverka hjärtats slag.

På senare årtionden har forskarna emellertid börjat inse att kommunikationen även går i motsatt riktning.

En rad studier har visat att hjärtat kan gripa djupt in i ett antal av hjärnans aktiviteter. På så sätt bidrar hjärtat till att forma dina tankar och ditt beteende.

Hormon kan betyda liv och död

Hjärtats manipulation av hjärnan sker via flera kommunikationsvägar. En av dem är hormonet atrial natriuretisk peptid (ANP), som insöndras från särskilda celler i hjärtats högra förmak när hjärtmusklerna drar ihop sig.

ANP:s främsta syfte är att sänka blodtrycket. Hjärtat styr hela tiden mängden av hormonet, så att blodtrycket håller sig inom det normala. ANP, som påverkar många av kroppens organ, tränger bland annat djupt in i hjärnan.

Där hämmas signaler till de områden i hjärnan som styr törsten, så att man känner mindre behov av vätska. På så sätt minskar hjärtat kroppens vätskenivå och därmed blodtrycket.

Hjärtat, som är stort som en knytnäve, väger normalt omkring 300 gram.

© shutterstock

Hormonet hämmar även sympatiska nervsystemet, som normalt försätter din kropp i larmberedskap i farliga situationer. Sympatiska nervsystemet kan till exempel öka pulsen eller insöndringen av adrenalin från binjurarna, som båda förbereder kroppen för flykt och kamp.

Genom att hämma processen gör ANP dig lugnare och mer benägen att känna rädsla. Det ökade lugnet håller samtidigt nere blodtrycket. På så sätt kan hjärtat påverka hur du reagerar när ditt liv är i fara.

Studier från bland annat Kyushu universitet i Japan tyder på att ANP även kan sänka insöndringen av stresshormonet kortisol.

Stora mängder kortisol i blodet kan på lång sikt skada stam- och nervceller i hjärnan och öka risken för psykiska sjukdomar som ångest och depression. Hjärtat bidrar alltså till att stärka din mentala hälsa.

ANP:s positiva inverkan har fått forskare att överväga om det kan användas som läkemedel mot exempelvis förhöjt blodtryck. Helt enkelt är det dock inte.

Stora mängder av hormonet kan nämligen skada flera av kroppens organ, däribland hjärtat. Forskarna hoppas dock att de under kommande år ska hitta en lösning som kan använda ämnets positiva effekter för att behandla hjärt-kärlsjukdom.

Hjärtslag lindrar smärta

Hjärtat har fler verktyg än ANP för att påverka hjärnan. Ett av dem höjer din smärttröskel så att du upplever mindre smärta.

I ett försök av en grupp brittiska forskare utsattes försökspersoner för smärta via elektrisk stimulering av nerver i vaderna. Samtidigt mätte elektroder personernas smärtreflex i lårmuskeln, medan en blodtrycksmätare följde deras blodtryck och puls.

Studiens resultat visade tydligt att försökspersonerna inte fick lika ont när deras nerver aktiverades under hjärtats sammandragningsfas.

Forskarna kunde koppla samman den minskade smärtupplevelsen med den kortvariga utvidgning av blodkärlen som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod i kroppen.

Därför tror de att det är blodkärlens tryckmätare, de så kallade baroreceptorerna, som är förbindelselänken mellan hjärnans smärtcentrum och hjärtat.

Baroreceptorerna, nervceller som står i direkt kontakt med blodkärlen, aktiveras när blodkärlen vidgas i takt med hjärtats rytm. Aktiveringen ger upphov till signaler till hjärnan, som kortvarigt höjer smärttröskeln.

Forskarna har länge känt till att hjärnan kan påverka hjärtat och till exempel höja eller sänka pulsen. Ny forskning har visat att hjärtat med hjälp av stora nervknippen, biologiska blodtrycksmätare och hormoner även kan styra hjärnans aktivitet.

Vagusnerven forbinder hjernen med organerne
© Claus Lunau

Nervknippe är huvudväg för signaler

Den stora vagusnerven är kopplingen mellan hjärnan och kroppens organ, bland annat hjärtat. Via dess nervfibrer kan hjärtat skicka och ta emot signaler från hjärnan. Signalerna från hjärtat kan öka eller minska aktiviteten i vissa delar av hjärnan, medan information till hjärtat kan påverka exempelvis pulsen.

Baroreceptor er kroppens blodtryksmåler
© Claus Lunau

Tryckmätare håller koll på blodtrycket

I hjärtat och ett antal av kroppens stora blodkärl sitter blodtrycksmätare, så kallade baroreceptorer. Dessa blodtrycksmätare består av nervceller vars ändar är förankrade på blodkärlens yta. När hjärtat drar ihop sig vidgas kärlen och drar därmed i nervändarna, som då sänder en signal till hjärnan.

Hjertets hormoner påvirker hjernen
© Claus Lunau

Hjärthormoner bromsar nervceller

För varje slag insöndrar hjärtat hormoner, till exempel atrial natriuretisk peptid, som når hjärnan via blodet. Där kan hormonerna binda till receptorer
på nervcellerna och hindra dem från att vidarebefordra signalsubstanser till sina grannar. På så sätt förändras hjärnans aktivitet.

Andra försök har visat att den minskade smärtupplevelsen i vissa fall kan bli kronisk. När en forskargrupp studerade råttor som led av genetiskt betingat förhöjt blodtryck upptäckte de att råttorna hade högre smärttröskel än råttor med normalt blodtryck.

Det beror troligen på att det höga blodtrycket överaktiverar baroreceptorerna. Så verkar det även vara för människor med högt blodtryck.

Om blodtrycket är förhöjt under längre perioder riskerar emellertid systemet att överbelastas, så att baroreceptorerna förlorar sin känslighet och minskar aktiviteten eftersom de överstimuleras. Flera studier visar att det
kan medföra kronisk smärta.

Stabil rytm fördunklar sinnena

Vid en första anblick kan sambandet mellan hjärtats slag och smärtupplevelsen verka underlig, men forskarna har en bra förklaring. Kroppens organ sänder hela tiden signaler till hjärnan för att maskera sina aktiviteter.

På så sätt ser de till att ditt medvetande inte behöver förhålla sig till allt som sker i kroppen. Genom att höja smärttröskeln under hjärtats slag hjälper hjärtat dig att bortse från de ständiga dunkningarna så att du i stället kan fokusera på yttre stimuli.

Hjärtslaget påverkar inte bara smärtupplevelsen, utan troligen även dina sinnen mer generellt. År 2020 gav hjärnforskare vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences i Tyskland en rad försökspersoner mycket svaga elstötar, som inte var smärtsamma, medan elektroder mätte personernas hjärn- och hjärtaktivitet.

3-4 miljarder gånger slår ett hjärta i genomsnitt under ett liv.

Försöket visade att hjärnan delvis ignorerade stötarna när de gavs samtidigt som hjärtats sammandragning. Forskarna kunde se att ett antal signaler i hjärnan som normalt ökar medvetenheten om sinnesintryck undertrycktes vid hjärtsammandragningen.

Blockeringen av sinnesintrycken var dessutom som störst när hjärtrytmen var stabil och hjärtslagen därmed kom med jämna mellanrum.

Det tyder på att kroppens förmåga att undertrycka sinnen ökar när hjärnan kan förutsäga när nästa hjärtslag ska komma. Känslan av elstötarna dämpades dessutom ytterligare när försökspersonerna samtidigt fokuserade på vad som hände i den egna kroppen.

Stark signal förstärker känslor

När en person är fokuserad på det egna hjärtslaget aktiveras flera områden i hjärnan som används vid bearbetning av sinnesintryck, men också för att skapa inre känslor.

I ett försök testade tyska forskare en grupp försökspersoners förmåga att känna sina egna hjärtslag. Därefter skulle personerna titta på bilder som väckte angenäma, neutrala eller oangenäma känslor.

Mätningar av hjärnaktiviteten visade att de som var särskilt bra på att fokusera på och känna sina hjärtslag även reagerade starkare på bilderna. Förklaringen är troligen att de får en starkare signal från hjärtat under sammandragningen.

© Shutterstock

Hjärtslagen påverkar känslorna

Blixtsnabba nervsignaler från hjärtat och blodkärlen till hjärnan gör att hjärtat kan påverka hjärnans aktivitet i perfekt takt med hjärtslagen. Därmed varierar hjärnans
bearbetning av känslor – såsom avsky, rädsla och smärta – upp emot 60–90 gånger i minuten.

Trots att hjärtats slag lindrar smärta och fördunklar sinnena kan det alltså också sätta dig i bättre kontakt med dina känslor. Det påverkar även din förmåga att förstå andra människors känslor.

De nätverk i hjärnan som bearbetar dina egna känslor är nämligen i stort sett desamma som hjälper dig att tolka andra människors känslor.

Försök har till exempel visat att vi reagerar starkare om vi ser en person som visar tecken på rädsla eller avsky i samma ögonblick som hjärtat drar ihop sig än när hjärtat vidgas.

Känsligt hjärta kan ge ångest

Hjärtat – och övriga organ – har stor inverkan på hjärnans aktivitet, ett samspel som är oerhört viktigt. Magen sänder till exempel signaler till hjärnan när magsäcken är tom för att skapa hungerkänslor, medan en full blåsa får dig att vilja uppsöka en toalett.

Därför kan det uppstå stora problem om organens kopplingar till hjärnan är dåliga. Detta förekommer bland annat hos vissa autister, som inte uppfattar kroppens signaler förrän de blir väldigt starka.

Resultatet kan då bli att de inte känner någon irritation förrän de plötsligt exploderar av ilska, eller att de bryter benet utan att det gör ont.

Omvänt kan en ovanligt stark koppling mellan ett organ och hjärnan också orsaka problem. I ett försök kunde forskare visa att personer som är extra bra på att känna sina egna hjärtslag också har en större tendens att känna ångest.

Sorg krossar ditt hjärta

Forskarna förstår ännu inte fullt ut det komplicerade samspelet mellan hjärtat och hjärnan, men det står klart att de båda organen på många sätt fungerar som en enhet. Hjärtat kan därför mycket väl spela en roll när du exempelvis förälskar dig i en annan människa.

Hjärtats inverkan på dina känslor kan även riktas åt motsatt håll, det vill säga att dina känslor påverkar hjärtat fysiskt.

Det sker bland annat när stark sorg, till exempel i samband med ett dödsfall eller en skilsmässa, ger upphov till hjärtsjukdomen takotsubokardiomyopati (brustet hjärta).

© R.R. Barbosa et al./Scielo

Ett krossat hjärta slår ojämnt

När ett normalt hjärta drar ihop sig trycks vänster kammare ihop helt och hållet, men detta sker inte hos patienter med takotsubokardiomyopati.

1. Hjärta med takotsubokardiomyopati

2. Normalt hjärta

Sjukdomen, som medför bröstsmärta och andningsbesvär, uppstår troligen för att sorg utlöser en extrem insöndring av bland annat adrenalin, som skadar hjärtats blodkärl och muskler.

Lyckligtvis blir de flesta patienter friska igen efter några veckor. Precis som i många kärlekshistorier visar det sig nämligen att tid är det bästa botemedlet mot ett brustet hjärta.

Avslöjandet av kopplingen mellan hjärta och hjärna är på god väg att återuppliva den gamla föreställningen om hjärtat som känslornas hemvist. Det hela är dock mer komplicerat än så, för hjärtat är inte känslornas enda hemvist.

Tarmen kan till exempel påverka nedstämdhet, glädje och dina relationer till andra människor.

Tarmen manipulerar dina tankar genom nervförbindelser och hormoner, men kanske också via tarmbakterier som vandrar upp till hjärnan. I framtiden bör alltså både hjärtat och tarmen ingå i alla kärlekshistorier.