Hans ansikte är vanställt. Djupa ärr korsar den glänsande, brända huden. Under den krokiga näsan spricker ett leende upp och blottar sneda, gula tänder.
Hans namn är Freddy Krueger och han är centralgestalten i skräckfilmen Terror på Elm Street.
Efter bara ett snabbt ögonkast har din hjärna bestämt sig: Han är ingen trevlig person. Den har dömt honom enbart utifrån hur han ser ut.
Skaparna av filmen Terror på Elm Street från år 1984 har gjort det lätt för hjärnan genom att se till att skurken Freddy Krueger inte bara är ond, utan också ful.
Förklaringen till det är att hjärnan tar en genväg. Den slår ihop det fysiska utseendet och personligheten och bearbetar dem i samma del av hjärnan. Om det yttre är fult måste det inre också vara det.
Detta gäller inte bara fiktiva karaktärer på vita duken. Hjärnan gör så här varje dag med människorna i din omgivning. Följaktligen betraktar du vackra personer som intelligenta och talangfulla, medan fula människor stämplas som opålitliga.
Nu vill forskarna ta reda på om hjärnan gör det enbart för att spara tid eller om evolutionen har fått oss att avsky allt som är fult.
För att komma fram till det har en grupp amerikanska forskare avslöjat receptet på ett perfekt ansikte, medan deras kollegor i Australien har upptäckt vilka signaler ett fult ansikte sänder till omvärlden.
Skönheten är objektiv
Skönhet är ett vitt begrepp. En människa kan vara vacker – en blomma, ett musikstycke eller en personlighet likaså.
Vad har de gemensamt? Tomohiro Ishizu och Semir Zeki, som bedriver forskning inom ämnesområdet neuroestetik, har kommit fram till åtminstone ett svar på den frågan: Skönhet aktiverar alltid samma centrum i hjärnan.
Forskarna skannade hjärnan hos 21 försökspersoner, som fick se ett antal bilder och lyssna på olika musikstycken. Resultaten visade att både vackra bilder och vacker musik aktiverar ett område i hjärnan som heter mediala orbitofrontalcortex – och ju vackrare intrycket är, desto högre blir aktiviteten.
På samma sätt har en kinesisk forskargrupp upptäckt att även fulhet har ett hem i hjärnan, där allt från fula ansikten till dålig moral bearbetas.
Skönhet och fulhet utkämpar en strid i hjärnan
Ett vackert ansikte med en ful personlighet. Hjärnan utsätts för påfrestningar när det vackra och det fula kombineras. Hjärnskanningar visar var det hårda arbetet sker.
1. Fulhet går djupt in i hjärnan
Hjärncentrumet insula, som ligger långt inne i hjärnan, är känt för att bearbeta oangenäma lukter, orsakade av dålig hygien eller föroreningar, samt åsynen av lemlästning.
Centrumet aktiveras också när du ser en person som har både fula anletsdrag och en ful personlighet.
2. Skönhet uppfattas på ytan
Både fysisk och moralisk skönhet aktiverar mediala orbitofrontalcortex och mellersta nack-tinningvindlingen, som båda sitter på hjärnans yta.
Aktiviteten i dessa två hjärncentrum är som högst när du ser en person som har både vackert ansikte och en vacker personlighet.
3. Motsatser pressar hjärnbarken
Mediala prefrontalcortex, som sitter längst fram i hjärnbarken, ansvarar för högre hjärnfunktioner, till exempel problemlösning och beslutsfattande.
Området överbelastas när du ser en person med fula anletsdrag som samtidigt har en vacker personlighet, eller tvärtom.
Definitionen av skönhet återfinns dock inte enbart i mönster av hjärnaktivitet, utan även utanför huvudet, i universums grundläggande substans. Det anser den erkände kvantfysikern och vetenskapsteoretikern David Deutsch vid University of Oxford i England.
Enligt honom existerar skönhet oberoende av våra subjektiva tankar. Den är en lika objektiv del av universum som fysikens och matematikens lagar.
Deutsch använder blommor som exempel. De har utvecklats för att locka till sig insekter, och insekterna har utvecklats för att lockas av dem. Darwins teori om naturligt urval kan användas för att förklara blommornas och insekternas samspel, men inte varför även människor tilltalas av blommornas utseende.
Förklaringen är enligt Deutsch att blommorna är objektivt vackra. De är vackra oavsett vem som betraktar dem. Likadant är det med många andra vackra saker.
Teorin är uppseendeväckande, men flera studier tyder på att det kan förhålla sig på det här viset. De visar nämligen att alla människor i grunden är ense om vad som är vackert.
Forskare hittar ett perfekt ansikte
Vi har alla praktiskt taget samma smak när det gäller skönhet. Vår slående enighet beror inte enbart på att vi är påverkade av en gemensam kultur. Flera studier tyder på att enigheten existerar redan när vi föds.
En amerikansk studie ledd av utvecklingspsykologen Judith Langlois har till exempel visat att barn redan i tvåmånadersåldern delar vuxnas syn på vilka ansikten som är vackra och vilka som är fula. I studien tittade barnen betydligt längre på de vackra ansiktena än på de fula.
Studier visar att en del anletsdrag uppfattas som särskilt vackra. Utifrån dessa kunskaper har en grupp israeliska forskare skapat ett program som gör bilder tagna av ansikten vackrare.
Forskare runtom i världen har därför börjat leta efter de anletsdrag som alla människor tycks tilltalas av.
Och de har hittat det de letade efter. En av de viktigaste egenskaperna är symmetri. Studie efter studie konstaterar att vi i allmänhet – men inte alltid – tilltalas av ansikten vars högra och vänstra sida är likadana.
Ett helt symmetriskt ansikte kan vara fult, och tvärtom. En studie som omfattade både vuxna och 4–15 månader gamla barn visade att vi kan upptäcka dessa avvikelser från regeln oavsett hur gamla vi är.
Förklaringen är troligen att även ansiktets proportioner spelar roll.
En forskargrupp vid University of California i USA bad sina försökspersoner att bedöma ett antal datormanipulerade kvinnoansikten med olika proportioner. Studien visade att det mest attraktiva ansiktet var ett där det lodräta avståndet från mitten av ögat till munnen utgör cirka 36 procent av ansiktets höjd och det vågräta avståndet från mitten av ena ögat till mitten av det andra ögat motsvarar cirka 46 procent av ansiktets bredd.
Enligt forskarna kan resultatet även förklara varför en ny frisyr kan förändra hur vackert ett ansikte är. Frisyren påverkar vår uppfattning av ansiktets höjd eller längd och därmed dess proportioner.
Fula avviker från normen
Vi tilltalas av symmetriska ansikten med specifika proportioner, och forskarna vid University of California tror att de vet varför.
De idealiska avstånd forskarna fann mellan ögonen samt mellan ögonen och munnen motsvarar nästan exakt de avstånd som forskarna fick fram när de tog genomsnittet av 40 ansikten.
De anletsdrag vi uppfattar som vackrast är alltså dem som ligger närmast genomsnittet.
Genomsnittlighet är nyckeln till att förstå vår smak när det gäller ansikten.
Denna slutsats underbyggs av en studie av utvecklingspsykologen Judith Langlois. Med datorns hjälp smälte hon samman en lång rad ansikten till ett genomsnittligt ansikte. Ett sådant ansikte betraktades som mycket attraktivt av försökspersonerna.
En del forskare tror att just genomsnittlighet är nyckeln till att förstå vår smak när det gäller ansikten. Enligt dem kan stora avvikelser från genomsnittet vara tecken på skadliga mutationer eller dålig hälsa, vilket är anledningen till att evolutionen har drivit oss till att föredra genomsnittet.
Deras argument får stöd av bland annat studier som tyder på att felnäring eller sjukdom tidigt i livet kan påverka ansiktets utveckling, så att det till exempel blir asymmetriskt.
Ett fult ansikte kan med andra ord vara ett tecken på dåliga gener, ett samband som ligger djupt kodat i hjärnan, även om vi inte är medvetna om det.
Avsmak skyddar mot sjukdom
Hjärnskanningar har visat att mediala orbitofrontalcortex, ett område i hjärnan som tidigare har visat sig vara en viktig del av hjärnans njutnings- och belöningssystem, aktiveras när vi ser något vackert.
Ett vackert ansikte skapar därmed en njutningskänsla i hjärnan.
Fulhet fyller oss med en helt annan känsla.
I en studie från år 2020 lät en grupp australiska forskare sina försökspersoner se ett antal bilder av människor, djur och byggnader. Vissa av bilderna bedömdes som fula, och just dessa gav upphov till en känsla av avsmak hos försöksdeltagarna.
Forskarna tog även neutrala bilder och lade till element som signalerade sjukdom. Dessa bilder bedömdes vara fula och väckte avsmak.
Enligt de australiska forskarna visar resultaten att vår avsky för fulhet är ett försvar mot sjukdom. Vi förknippar fulhet med sjukdom och undviker fula människor och djur för att skydda oss själva.
Hjärnans särskiljning mellan vackra och fula ansikten kan få allvarliga konsekvenser för oss. Studier visar till exempel att fula människor har svårare att vinna barns förtroende än vackra människor.
Studier har också visat att vackra personer får högre lön än fula personer och att de dessutom uppfattas som mer intelligenta, talangfulla och trovärdiga.
Du ger medierna makt
Film, tv och reklam får ofta skulden för att ha skapat orealistiska skönhetsideal, vilket bidrar till att många känner sig missnöjda med sitt utseende.
Men om många av våra skönhetsideal är inkodade i hjärnan och ligger djupt i oss redan från födseln, blir mediernas roll plötsligt mer oviss.
Hur som helst tyder flera studier på att medierna faktiskt kan påverka vår känsla av egenvärde. Alla låter sig emellertid inte påverkas lika mycket.
I en amerikansk studie visade forskarna att flickor i åldrarna åtta till elva år i betydligt högre grad än pojkar i samma ålder påverkas av medierna, och att det i många fall ledde till missnöje med den egna kroppen.
Om du är övertygad om att medierna har stor inverkan på hur du ser på din egen kropp kommer de också att få det.
I en annan amerikansk studie jämfördes en grupp heterosexuella män med en grupp homosexuella män. Båda grupperna brydde sig lika mycket om sitt utseende, men de homosexuella männen var i allmänhet mer missnöjda med den egna kroppen.
Förklaringen tycks vara att de homosexuella männen även uppfattade medierna som mer inflytelserika än de heterosexuella männen gjorde, trots att båda grupperna tittade lika mycket på film och tv.
Om du är övertygad om att medierna har stort inflytande på hur du ser på din egen kropp kommer de alltså också att få det.
Missnöjet med den egna kroppen kan i vissa fall vara extremt. Så är det för personer som lider av den psykiska sjukdomen dysmorfofobi, eller body dysmorphic disorder (BDD), som får den drabbade att fokusera på detaljer i sitt utseende i så hög grad att egenvärdet tar skada.
Flera psykologer tror att artisten Michael Jackson led av dysmorfofobi och att det var sjukdomen som drev honom till att göra så många plastikoperationer.
Plastikkirurgi kan framstå som en perfekt lösning för personer med dysmorfofobi, men så är det inte. Personen återgår nämligen snart till att vara missnöjd med sitt utseende även efter operationen.
I stället är den bästa behandlingen kognitiv beteendeterapi, möjligen i kombination med läkemedel som ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan.
Hundar gör dig vacker
Hjärnan diskriminerar fula människor, oavsett om det är den vanställde Freddy Krueger i filmen Terror på Elm Street eller helt vanliga människor som vi stöter på till vardags.
Lyckligtvis är dock utseendet inte den enda faktor som påverkar vår bild av andra människor. Deras personlighet och agerande kan inte bara göra oss mer positivt inställda till dem, utan även manipulera hjärnan till att tro att deras ansikten är perfekta.
Kärleken gör hjärnan blind
Det finns ingen anledning att misströsta även om det är så att du kanske inte uppfyller alla kraven på ett vackert ansikte. Lite kärlek kan nämligen lura andra människors hjärna att tro att du är skönheten själv.
1. Hjärnan insöndrar kärlekshormon
Förälskelse uppstår när ett samspel av faktorer, till exempel utseende, humor och vänlighet, aktiverar hypofysen på hjärnans undersida.
Hypofysens nervceller insöndrar då hormonet oxytocin (gult) i blodbanan.
2. Hormon passerar barriären
Via blodet når oxytocinet hela kroppen, men det påverkar även hjärnan.
Hormonet är en alltför stor molekyl för att enkelt ta sig från blodkärlen till hjärnan, men särskilda proteiner (röda) hjälper det på traven.
3. Signaler påverkar omdömet
Flera delar av hjärnans belöningssystem påverkas av oxytocin.
Hormonet (gult) hjälper nervcellerna att vidarebefordra signaler och får oss bland annat att tycka att vår partner är vackrare än vi annars hade gjort.
En schweizisk studie har bland annat visat att försökspersoner uppfattar leende ansikten som mer attraktiva än ansikten som inte ler – och att ett leende kan uppväga för annars fula anletsdrag.
Goda gärningar bidrar också positivt till utseendet. En kanadensisk forskargrupp kunde till exempel förändra sina försökspersoners sätt att se på ett antal bilder av ansikten genom att berätta för dem att personen på bilden hade gjort antingen något bra eller något dåligt. Ansikten som förknippades med en god gärning bedömdes ha mindre näsa, fylligare läppar och mindre blek hy.
Även vänlighet mot djur har en effekt. En israelisk studie visade att kvinnor uppfattade män som betydligt mer attraktiva när meningen ”Han har hund” lades till en beskrivning av mannen. Att ha katt är enligt en amerikansk studie inte riktigt lika effektivt.
Till och med den fiktive karaktären Freddy Krueger skulle alltså kunna betraktas som vacker om han bara förändrade sitt sätt att leva, var lite trevligare och skaffade hund.