Elon Musk

Det föds allt färre barn, men Elon Musk behöver inte oroa sig för underbefolkning

Elon Musk, som äger elbilstillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX, skriver på Twitter att världen står inför en underpopulationskris. Forskare i demografi är inte helt eniga med honom, men ger honom rätt i att de minskande födelsetalen kan leda till problem i framtiden.

Elon Musk, som äger elbilstillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX, skriver på Twitter att världen står inför en underpopulationskris. Forskare i demografi är inte helt eniga med honom, men ger honom rätt i att de minskande födelsetalen kan leda till problem i framtiden.

Daniel Oberhaus / Creative Commons
  • De minskande födelsetalen är den klart största faran för civilisationen och världen står inför en underbefolkningskris, skriver Elon Musk på Twitter.
  • Detta budskap väcker undringar, för samtidigt visar en ny rapport från FN att jordens befolkning fortsätter att öka.
  • Enligt forskare står vi inte för någon underbefolkningskris, som Elon Musk påstår. Risken är tvärtom att jorden blir överbefolkad.
  • Men han har helt rätt i att födelsetalen sjunker, och det kan leda till problem i framtiden.

"Ett minskande födelsetal är helt klart det största hotet mot civilisationen."

Så skriver Elon Musk, som äger företaget bakom elbilen Tesla och rymdföretaget SpaceX, på Twitter.

Meddelandet kom kort efter att det offentliggjorts att mångmiljardären i fjol fick tvillingar med en av sina anställda.

"Jag gör mitt bästa för att avhjälpa underbefolkningskrisen, skriver Elon Musk i Twittermeddelandet.

Det är många som undrar över detta konstaterande, eftersom prognoser visar att planetens folkmängd kommer att öka. Och för ett par dagar sedan kom det ut en rapport från FN, som uppskattar att folkmängden kommer att öka åtminstone fram till och med år 2100.

Därför finns det anledning att oroa sig för en global brist på resurser och för den växande folkmängdens betydelse för klimatet, säger forskare. De känner alltså inte igen Elon Musks bild av att vi står inför en underbefolkningskris.

Men Elon Musk har faktiskt en poäng. För medan människor i hela världen blir allt äldre, så föds det – i alla fall i västvärlden – allt färre barn. Och det kan leda till problem på lång sikt.

Fler äldre, färre yngre

Födelsetalet i världen sjunker och har gjort det ett tag. Enligt FN:s rapport födde världens kvinnor i genomsnitt fem barn 1950, en siffra som 2021 har sjunkit till 2,3 barn. Och enligt FN kommer födelsetalet att sjunka till 2,1 barn år 2050.

Speciellt i den västra delen av världen föds det få barn. År 2021 föddes det bara 1,5 barn per kvinna i Europa och Nordamerika – i Sverige låg siffran på 1,67. De afrikanska länderna har tillsammans det högsta födelsetalet i världen, med 4,27 barn per kvinna, men även där minskar antalen.

Det minskande födelsetalet beror på att många aktivt väljer att skaffa färre barn än tidigare. Men det har också blivit svårare för människor att få barn, berättar Rune Lindahl-Jacobsen, som är professor i demografi vid Institutet för hälso- och sjukvårdsforskning vid syddanska universitetet.

"Ett av fem par har svårt att få barn. Det hänger nog ihop med den miljö många av oss lever i – att vi omger oss med olika skadliga ämnen som ftalater, som är hormonrubbande och påverkar fertiliteten", säger han och fortsätter:

"Just nu ligger alla hög- och mellaninkomstländer under vad som kallas ersättningsnivå, vilket betyder att varje kvinna måste föda 2,1 barn för att befolkningens storlek ska förbli oförändrad", säger han.

De sjunkande födelsetalen skulle inte nödvändigtvis vara ett problem i sig själva, om det inte vore för att världens befolkning samtidigt blir äldre än tidigare, förklarar Flemming Konradsen, som är professor i global miljöhälsa på Institutet för folkhälsa vid Köpenhamns universitet.

"Den förväntade livslängden i ett globalt genomsnitt för dem som föds nu är 72,6 år, jämfört med 64,2 år 1990. En minskning av antalet födslar i kombination med en ökande livslängd kommer i många länder att innebära att andelen invånare i arbetsför ålder minskar, varpå det faller på allt färre att försörja allt fler äldre. Det är kanske det Elon syftar på när han talar om en kris."

Men att likställa den ökande skevheten i befolkningssammansättning, speciellt i länder i väst, med en global underbefolkningskris, är enligt Torben M. Andersen fel. Han är professor i ekonomi vid Århus universitet i Danmark, där han bland annat forskar i välfärdsmodeller och demografi.

"Där har jag svårt att hänga med i vad Elon Musk säger. Om vi tittar på det globalt så visar alla prognoser att världens befolkning kommer att öka. Och i samband med det måste man titta på resursfrågan – det vill säga hur många invånare jordens resurser räcker till", säger han.

"Ur det perspektivet kan man absolut inte förneka att vi faktiskt är på väg mot överbefolkning."

Lösningarna finns

De tre forskarna pekar på att de demografiska problemen med fler äldre och färre yngre, i framför allt västliga länder, går att lösa genom att exempelvis höja pensionsåldern och skatten, så att människor på arbetsmarknaden stannar längre, så att det blir mer pengar över för att försörja de äldre.

"Men det kräver människor är villiga att antingen arbeta längre, att spara mer till pensionen, att få mindre stöd, eller att acceptera att det kommer människor till oss från andra länder, där födelsetalet fortfarande ligger högt", säger Flemming Konradsen.

"Det är inte nödvändigtvis populärt eller politiskt särskilt lätt, men rent tekniskt är det möjligt", säger Torben M. Andersen.

Man kan absolut inte förneka att vi faktiskt är på väg mot en överbefolkning Torben M. Andersen, professor i ekonomi vid Århus universitet i Danmark

Värre blir det när man ska lösa de globala problem som den ökande folkmängden skapar.

"Den globala problematiken gällande resurser och föroreningar är svårare att hantera, eftersom det kräver att man globalt kan enas om att koordinera det", säger Torben M. Andersen.

"Och diskussionerna om klimat är ju ett exempel på att det är stor skillnad på att konstatera att det föreligger ett problem och att faktiskt göra något och få till stånd en koordinerad insats."

Skillnader i resursförbrukning

Frågan om resurser blir bara ännu mer uttalad om man säkra samma levnadsstandard i låginkomstländer som vi har, påpekar Flemming Konradsen.

"Här i västvärlden förbrukar vi mycket mer resurser per person än de gör på många ställen i exempelvis Afrika. Så man kan säga att det är ett större problem om det finns många svenskar, än att det bor många i exempelvis Mali, eftersom de inte kräver lika mycket resurser jämfört med oss", säger han.

"Av samma anledning är det en förenkling att som Elon Musk säga att världen är på väg mot underbefolkning. Å andra sidan är det också förenklat att säga att jorden är överbefolkad", säger Rune Lindahl-Jacobsen.

"Redan nu har vi ju en överbefolkning utifrån vår livsstil i förhållande till energitillgång och så vidare. Våra utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser har orsakat klimatproblemen, för att vi lever som vi gör. Om vi levde annorlunda skulle det finnas mer resurser. Så vad är över- och underbefolkning? Det beror på hur vi lever."

TjekDet har försökt få en kommentar från Elon Musk, men det har inte varit möjligt.

Artikeln publicerades först i det danska mediet TjekDet.