Denna 75-åriga kvinna har aldrig känt smärta – och nu vet forskarna varför
Hon har gått igenom stora operationer och fött barn utan att behöva smärtstillande behandling – och nu har forskarna förstått mer om varför Jo Cameron från norra Skottland tydligen har gått genom hela livet utan att känna vare sig smärta eller ångest.
När Jo Cameron skulle föda sitt första barn vid 30 års ålder kände hon förändringarna i sin kropp, men hon kände ingen smärta. "Jag kan bara beskriva det som den känsla man får när man som barn stoppa fingrarna i munnen för att dra ut den i en grimas", har hon tidigare förklarat.
Lukten av svedd hud är ofta det första som får 75-åriga Jo Cameron att stanna upp och titta ned på sin kropp när hon emellanåt råkar luta sig mot familjens varma gjutjärnsspis i hemmet på det skotska höglandet.
Innan dess upptäcker inte den pensionerade läraren den begynnande brännskada som sakta men säkert arbetar sig ned genom lagren i hennes vävnad – vilket också betyder att hon med åren har samlat på sig ett stort antal ärr.
"Jag är vegan, så lukten är ganska påtaglig", har hon berättat. "Det är inte mycket annat kött som bränns i det här huset."
Jo Cameron är en av två personer på jorden som har en extremt sällsynt genetisk mutation, som gör att hon praktiskt talat känner varken smärta, stark ångest eller rädsla.
Kan göra kroppen bättre på att läka
Tillståndet upptäcktes sent i hennes liv, när hon som 65-åring uppsökte en läkare som med stor förvåning kunde konstatera att hennes ena höft var så sliten och nedbruten att den borde ha gett henne handikappande smärta för länge sedan.
När hon ett år senare genomgick en större operation i sin hand, som är ett av de nervtätaste områdena på vår kropp och tackade nej till smärtstillande läkemedel, hänvisades hon till en grupp forskare vid University College London, som arbetar med att utforska biologin bakom smärta och beröring.
År 2019 publicerade de en studie i British Journal of Anaestesia, som identifierade orsaken till Camerons sällsynta tillstånd: En gen som forskarna kallar FAAH-OUT.
Vi har alla FAAH-OUT-genen, men i Camerons fall kunde forskarna se en mutation som hade avlägsnat delar av genen, vilket på ett eller annat sätt lämnat henne helt smärtfri. Forskarna tror också att mutationen kan göra att hennes kropp läker fortare än andra och samtidigt gör henne mer glömsk och mindre ångestfylld.
Nu har samma forskargrupp tittat närmare på den genetiska mutationen och förklaringen till hennes icke-existerande smärttröskel.
"Dämpar" smärtgen
I den nya studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Brain, ville forskarna ta reda på hur FAAH-OUT fungerar på molekylär nivå.
Därför gjorde de ett antal experiment, bland annat med genredigeringsverktyget CRISPR, som skulle imitera mutationen och dess effekt på andra gener. De analyserade också vilka gener som var aktiva i samband med smärta, humör och läkning.
Läkemedel sätter en propp i smärtan
Dina celler orsakar dig smärta, men du kan ge svar på tal. Receptfria smärtlindrande läkemedel, som ibuprofen, kan tränga djupt in i cellerna och sätta stopp för deras smärtsamma aktivitet. Läkemedlet fungerar som en propp, som avbryter strömmen av smärtämnen och får dina känsliga nerver att slappna av.
Inflammation sätter enzym i arbete
En inflammation eller skada på din vävnad får cellmembranen på närliggande celler att frisätta den omättade fettsyran arakidonsyra (rött) till cellernas inre. Enzymet cyklooxygenas (COX) (svart) omvandlar fettsyran till ämnen kallade prostaglandiner (gulaktiga), som cellen därefter frisätter till sina omgivningar.
Smärtämnen gör nerver känsliga
Prostaglandinerna når fram till vävnadens smärtsamma nervceller och binder sig till receptorer på deras yta. Receptorerna ser sedan till att nervcellerna blir känsligare för påverkan utifrån. De känsliga cellerna börjar skicka fler signaler och du känner mer smärta.
Ibuprofen blockerar smärtsamt enzym
Läkemedlet ibuprofen (vitt) verkar på själva skadeplatsen genom att tränga in i cellerna och blockera COX-enzymet. Enzymet kan inte längre bilda prostaglandiner, som därefter långsamt försvinner från vävnaden. Utan prostaglandiner återgår de smärtkänsliga nervcellerna till sin normala aktivitet och smärtan lindras.
En av upptäckterna var att mutationen i den så kallade FAAH-OUT-genen "dämpar" FAAH-genen, vilket också har betydelse för de molekyler som är förknippade med bland annat sårläkning och humör.
"FAAH-OUT-genen är bara ett litet hörn av en stor kontinent, som denna studie har börjat kartlägga", förklarar Dr Andrei Okorokov, som är försteförfattare till studien i ett pressmeddelande.
Han och resten av gruppen hoppas att deras arbete med Jo Camerons sällsynta mutation och mekanismerna runt den en dag ska få betydelse för smärtbehandlingen av patienter världen över.
"Den ursprungliga upptäckten av den genetiska orsaken till Jo Camerons unika egenskaper var ett aha-ögonblick och extremt spännande. Men i och med de nya upptäckterna blir det riktigt intressant", säger Professor James Cox, som också är en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
"Genom att förstå exakt vad som sker på en molekylär nivå, kan vi börja förstå den biologi som är inblandad. Och det öppnar möjligheter för läkemedelsupptäckter, som en dag kan ha vittgående positiva konsekvenser för patienterna", avslutar Professor James Cox.