Allt fler väljer att ersätta komjölk med alternativa mjölkprodukter gjorda av exempelvis soja, vete, mandel och havre. Bara under 2019 ökade försäljningen av växtbaserade drycker med 22 procent och det är framför allt veganer och personer med laktosintolerans som föredrar en växtbaserad variant. Vid en första anblick är det frestande att anta att växtmjölk kan vara ett hälsosammare alternativ, men det är inte så enkelt.
Enligt en helt ny studie, som Food and Drug Administration (FDA) i USA presenterade för American Chemical Society i Washington, är mineralinnehållet lägre i de flesta växtbaserade mjölkprodukter jämfört med vanlig komjölk. Det rör sig om fosfor, magnesium, zink och selen, samtliga mikronäringsämnen med en rad viktiga funktioner i kroppen såsom tillväxt, cellreparation och immunförsvar.
Åtta sorters växtdrycker
Studien av komjölk och växtmjölk, som är den första stora jämförelsen av de två typerna, analyserade åtta olika kategorier av växtmjölk: Mandel, cashewnöt, kokos, hampa, vete, ris, ärtor och soja. Innehållet av fosfor, magnesium, zink och selen uppmättes i 85 sorters växtdrycker fördelade på de åtta kategorierna och jämfördes med innehållet av samma mineraler i komjölk. Forskarna använde en teknik som kallas induktivt kopplad masspektrometri, som bestämmer massan och den kemiska strukturen hos molekyler.
Mätningarna visade att mineralhalten varierade avsevärt bland de olika kategorierna av växtmjölk, men man fann också stor variation i produkter inom samma kategori. Växtmjölk gjord av ärter hade högst halt av fosfor, zink och selen, medan sojamjölksprodukter innehöll mest magnesium. Det var uteslutande ärt- och sojamjölk som överträffade komjölken när det gällde innehållet av de fyra nämnda mineralerna. Ärtdryck hade cirka 50 procent högre halt av fosfor, zink och selen jämfört med komjölk.