Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Därför blir du rasande över att få bara en liten bit

NY SPALT: Människan tackar hellre nej till att över huvud taget smaka än att tacka ja till en för liten bit. Förklaringen till det står att finna i evolutionen och vårt nära släktskap med aporna.

Shutterstock/Lotte Fredslund

Om du har sett en babianflock bli matad, så har du nog lagt märke till att flockmedlemmarna som står högst i rang alltid får de bästa bitarna.

Samma sak gäller en lång rad andra djur som lejon, rhesusmakaker och mandriller. Det är ingen slump. Hos dessa djurarter har nämligen flockens mest inflytelserika individer rätten på sin sida och får lov att ta vad de vill. Makt ger rättigheter.

Så är det inte bland oss människor. Visst finns det personer som inte följer samma regler som vi andra och som kan få för sig att bli hotfulla för att komma över sådant som de egentligen inte har rätt till. I allmänhet har dock människan sofistikerade spelregler för vad som är rätt och rimligt. Vi behöver inte ens sätta ord på eller diskutera oss fram till när något är rättvist eller orättvist.

Ultimatumspel straffar själviskt beteende

Dessa sofistikerade spelregler ligger som en outtalad grund för praktiskt taget allt samspel människor emellan. Det är först när någon bryter mot reglerna som vi förstår vilka normerna för rättvisa faktiskt är.

Jill Byrnit

Jill Byrnit är författare och medförfattare till flera läroböcker och vetenskapliga artiklar om sociala relationer mellan människor och andra primater.

© Linda Kastrup/Ritzau Scanpix

Dessa normer har studerats vetenskapligt med så kallade spelteoretiska lekar. De användes ursprungligen inom de ekonomiska vetenskaperna, men i dag är de också vanliga inom psykologi och biologi när forskare vill belysa mänskliga fördelningsmekanismer.

Ett av dessa försök kallas ultimatumspelet, är man som försöksperson placeras i ett väntrum.

Vid en tidpunkt kommer en försöksledare in och ger dig 1 000 kronor. Försöksledaren berättar att det i rummet intill sitter ytterligare en försöksperson.

Försöksledaren berättar för dig att ni ska dela på pengarna och att du får bestämma hur de ska fördelas. Du får även veta att du inte kommer att träffa den andra försökspersonen.

Om försökspersonen i det andra rummet tackar ja till pengarna du erbjuder delar ni på dem, men om försökspersonen tackar nej får ingen av er några pengar.

Hur mycket pengar erbjuder du den andra försökspersonen?

Om du gör som de flesta andra erbjuder du den andra försökspersonen ungefär hälften av beloppet. Om du är den mottagande försökspersonen kommer du att känna dig så pass orättvist behandlad ifall den andra försökspersonen erbjuder dig under 20 procent av det totala beloppet att du tackar nej. Då får ingen av er några pengar.

Känslan för vad som är rätt och rimligt kan vara en medfödd instinkt hos människan.

Varifrån kommer denna upptagenhet av en rättvis behandling? Ultimatumspelet har utförts i så olika kulturer som industrisamhällen i västvärlden, jordbrukssamhällen samt jägar- och samlarsamhällen, men resultaten påminner mycket om varandra, oavsett kulturellt sammanhang.

Andra apor har samma principer

Känslan för rättvisa tycks med andra ord vara så djupt förankrad i människan att den inte kräver någon särskild kulturell prägling för att komma till uttryck. Det finns dessutom vetenskapliga belägg för att känslan för vad som är rätt och rimligt skulle kunna vara en medfödd instinkt hos människan.

Forskarna har åtminstone hittat rätt tydliga tecken på att även vissa av våra primatsläktingar har en känsla för rättvisa.

Många djur har känsla för rättvisa

Människans känsla för rättvisa bygger på en lika för lika-princip, som kallas reciprok altruism. Det förekommer hos en mängd olika djur och tar sig olika uttryck.

I en tankeväckande amerikansk studie ville en forskargrupp undersöka hur sydamerikanska kapucinapor reagerar på orättvisa. Aporna placerades i var sin bur med fri sikt till de övriga aporna.

Dessförinnan hade alla aporna fått lära sig att de kunde byta en sten mot en gurkbit, som kapucinapor tycker är relativt ointressant mat. Försöket inleddes och aporna bytte sina stenar mot gurkbitar. Plötsligt förändrades emellertid försöket, så att en av aporna i stället fick en saftig, välsmakande vindruva i utbyte.

Försöksledaren gick vidare till nästa bur, där apan inte belönades med en läcker druva, utan med en trist gurkbit. Hur tog apan det?

Inte särskilt bra; den vägrade äta någonting alls. Sedan kastade apan både gurkbitar och stenar i huvudet på försöksledaren, för att verkligen understryka budskapet.

Video: Apor skriker när de blir lurade

Samma försök har senare gjorts med människans närmaste släkting schimpansen, och resultatet blev det samma.

Varken kapucinapor, schimpanser eller människor finner sig alltså i att behandlas orättvist. Faktum är att individer som tillhör dessa arter blir så arga att de hellre struntar i att ta del av godsakerna än att få en för liten andel.

Redan år 1872 resonerade Charles Darwin om huruvida vår moral skulle kunna ha ett biologiskt ursprung.

För att flockdjur över huvud taget ska kunna fungera tillsammans måste ett antal grundläggande fördelningsmekanismer garantera att inte alla ens handlingar kommer en själv till gagn.

Annars skulle priset för att tillhöra en flock bli för högt, och då skulle det löna sig bättre att leva ensam. Därför har en evolutionär urvalsprocess lagt grunden till det som vi i dag känner till som känsla för rättvisa.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj