Vad är kokain?
Kokain är ett euforiserande ämne som utvinns ur bladen på den sydamerikanska kokabusken (Erythroxylum). Kokabusken växer vilt i bergsområden och det finns mer än 250 olika arter av den.
Kokain användes traditionellt av inkafolket i Anderna.
De tuggade på bladen för att klara sig bättre på höjderna och för att motverka trötthet.
I dag hamnar större delen av skördade kokaväxter i olagliga laboratorier som utvinner kokain från bladen och omvandlar det till en vit saltkristall. Detta sker genom en kemisk process som innehåller miljöskadliga kemikalier såsom petroleum och syra.
Saltkristallen kallas kokainhydroklorid och består vanligtvis av mellan 30 och 40 procent rent kokain.
Enligt FN:s senaste World Drug Report tar 269 miljoner människor i världen droger, vilket är en ökning med 30 procent sedan 2009.
Kokain är en av de populäraste drogerna och beräknas tas av 24,5 miljoner människor världen över.
Vad gör kokain med kroppen?
Kokain är kemisk hjärntvätt
När någon sniffar kokain förs drogen genom näsans slemhinnor och transporteras vidare ut i belöningssystemet i hjärnans limbiska system - även kallat "reptilhjärnan".
Detta område i hjärnan aktiveras naturligt när våra sinnen stimuleras av något vi gläds över – en bit utsökt choklad, en bra sång eller en kyss av någon vi bryr oss om.
Kokain aktiverar också belöningscentret, men det sker utan naturliga intryck från våra sensoriska system och istället genom en direkt kemisk process som släpper ut stora mängder av signalsubstansen dopamin i kroppen.
Dopamin ger oss en känsla av lycka och tillfredsställelse, och därför kallas dopamin ibland för "lyckohormon".
När dopamin frisätts i hjärnan genom naturlig stimuli pumpar så kallade bärarproteiner ut den frisläppta dopaminen från mottagarnerven och tillbaka in i avsändarnerven.
Dopamin återupptas alltså av hjärncellerna i ett slags återvinningssystem, vilket gör att hjärnan kan utsöndra dopamin nästa gång den upplever något den gillar.
Missbrukare jagar det första ruset
Eftersom kokain blockerar bärarproteinerna i hjärnan kan den frigjorda dopaminen inte återanvändas, och ju mer kokain du intar desto mindre dopamin finns det kvar att känna av.
Detta förklarar också varför den första gången som man tar kokain aldrig kan överträffas. Det gör också att missbrukare tvingas ta större och större mängder av drogen för att uppnå samma känsla av eufori.
När berusningen har avtagit drabbas man av nedgången eftersom hjärnan har ett underskott av dopamin.
Vissa upplever rastlöshet, irritation och anspänning eller ångest och paranoia, och med tiden uteblir kokainets effekt nästan helt.
När uppfanns kokain?
Kokain utvanns ur kokabladet 1859 av kemisten Albert Niemann.
På 1880-talet blev det populärt i medicinska kretsar – bland annat hos den österrikiska psykiatern Sigmund Freud.
"Om någon är ansvarig för att förvandla kokain till en drog så är det Freud." Dominic Streatfeild – författaren till boken “Cocaine: An Unauthorised Biography”.
I brev till kollegor beskrev Freud hur han började ta ämnet "mot depression och förstoppning, vilket har visat sig vara en stor framgång".
Senare samma år publicerade han en vetenskaplig artikel med namnet "Über Coca", där han beskriver "den mest utsökta upphetsning ... en upprymdhet och ihållande eufori" efter att ha tagit kokain för första gången.
Enligt Dominic Streatfeild, författare till boken "Cocaine: An Unauthorized Biography", var den österrikiska läkaren anledningen till kokainets spridning bland allmänheten.
"Om någon person är ansvarig för att förvandla kokain till en drog så är det Freud", skriver han i boken.
Coca-Cola innehöll spår av kokain
Spridningen av kokain gick snabbt när kokainet introducerades 1863.
Ett sätt var via ett vin, Vin Mariani, en bordeaux med kokainextrakt.
Därefter kom den amerikanska apotekaren John Pemberton med den mest kända kokainhaltiga drycken av alla, Coca-Cola. Coca-Cola lanserades 1886 som en "tonic för hjärnan".
Enligt uppskattningar innehöll Coca-Cola hela nio milligram kokain. I jämförelse består en vanlig dos av mellan 50 och 75 milligram.
Men redan 1903 tog Coca-Cola bort ämnet från innehållsförteckningen.
Forskare utvecklar “antabus” mot kokain
Tillsammans med danska forskare från Köpenhamns universitet har den amerikanska forskningsinstitutionen National Institute on Drug Abuse utvecklat ett läkemedel som kan blockera den euforiserande effekten av kokain.
Målet är att skapa en medicinsk behandling för människor som är fast i ett kokainberoende, vilket kan leda till ångest, depressioner och psykoser – samt ekonomisk utarmning, eftersom drogen är dyr.
Läkemedlet, som forskare har kallat för ett slags "antabus mot kokain" är en variant av läkemedlet modafinil. Vanligtvis används läkemedlet mot den neurologiska sjukdomen narkolepsi som får människor att plötsligt somna.
Modafinil blockerar tillbakadragningen av dopamin på samma sätt som kokain.
När det gäller kokain skapar blockeringen en överstimulering av dopamin i kroppen, vilket i sin tur skapar det beroendeframkallande lyckoruset.
Modafinil förhindrar också att dopaminet dras tillbaka, men utan att göra användaren hög på det. Genom att ta läkemedlet uteblir kokainets effekten hos användaren.
Det stöds av ett antal försök som forskare har gjort på möss. De möss som fick modafinil upplevde ingen effekt av att ta kokain.
"Vi förväntar oss samma effekt hos människor - det omtalade "ruset" kommer helt enkelt att utebli", säger professor Claus Juul Løland vid Institutionen för neurovetenskap vid Köpenhamns universitet i en rapport till Lundbeckstiftelsen, som finansierar det nya läkemedlet med motsvarande nästan sju miljoner svenska kronor.
Den danskamerikanska forskargruppen arbetar fortfarande med att förädla läkemedlet, som regelbundet testas i djurförsök.
När läkemedlet har testats noggrant behövs tillstånd för kliniska tester på människor som vill komma ur sitt kokainberoende.
Läs även om de farligaste drogerna.