Arkeologer gör historisk upptäckt på Medelhavets botten

Begravd under flera lager slams har arkeologer hittat en gammal resväg från Stenåldern.

Havsbotten utanför Korčula

Den 7 000 år gamla vägen var begravd under flera lager av slam på havsbottnen. Credits: University of Zadar

© University of Zadar

Fem meter under havsytan, utanför den kroatiska ön Korčula har arkeologer hittat resterna av vad som troligtvis är en 7 000 gammal stenåldersväg.

Arkeologerna tror att den gamla passagen var en del av en artificiell landmassa och stenåldersbosättning, som såg ut att vara förbunden med huvudön på en smal landremsa.

Det skriver University of Zadar i ett meddelande på Facebook.

Den urgamla bosättningen upptäcktes först av arkeologen Mate Parica när han 2021 analyserade satellitbilder av vattnet vid Korčula.

På bilderna lade han märke till ett stort, grunt område på havsbottnen, som sträcker sig från den kroatiske ön i Adriatiska havet.

Mate Parica och kollegerna beslöt sig därför för att dyka ned till havsbottnen för att undersöka om det grunda området kunde ha skapats av människor.

Skyddad mot stora vågor

På ett djup mellan fyra och fem meter hittade de resterna efter olika stenmurar som de tror har omgivit själva bebyggelsen på ön, tillsammans med redskap och andra föremål, som invånarna troligen har använt.

"Detta område är som tur är helt olikt de flesta andra delar av Medelhavet; säkrat mot stora vågor eftersom de många öarna skyddar kusten", förklarade Mate Parica då för Reuters.

"Det har verkligen hjälp till att säkra området från naturlig förstörelse", säger arkeologen.

Se hur det ser ut när arkeologer befriar forntids vägen från slam:

Video

Den nyupptäckta vägen hittade under flera slamlager och har troligen även varit skyddad mot kraftfulla vågor tack vare de kringliggande öarna.

Själva passagen mäter omkring fyra meter på bredden och är byggd av noggrant staplade stenplattor.

Arkeologerna vid University of Zadar tror att både bosättningen och passagerna troligen har skapats av den så kallade Hvarkulturen, som en gång bebodde kuststräckorna i östra delen av Adriatiska havet.

Med hjälp av kol-fjorton-datering kunde arkeologerna avgöra att bebyggelsen skapades 4 900 år f.Kr.