Amatörarkeolog har gjort "århundradets guldfynd" i Norge
En 51-årig norrman som var ute och promenerade i enlighet med läkares ordination har gjort ett sällsynt guldfynd från omkring år 500.
Guldskatten fotograferad precis efter att den hittades av den 51-årige amatörarkeologen Erlend Bore.
På ön Rennesøy i sydvästra Norge har en 51-årig man och hans metalldetektor gjort ett fynd på lite mer än 100 gram, som har fått experterna att damma av superlativerna.
"Det är århundradets guldfynd i Norge. Att hitta så mycket guld på en gång är extremt sällsynt", förklarar bland andra Ole Madsen, direktör vid Arkeologiskt museum vid universitetet i Stavanger, .
Den 51-årige norrmannen bakom heter Erlend Bore.
Inför sommarledigheten saknade han en hobby som kunde få upp honom ur soffan, eftersom hans läkare hade rekommenderat honom att motionera mer.
Därför köpte han sin första metalldetektor som han i augusti månad svängde fram och tillbaka längs kusten kring Rennesøy.
I första hand hittade han läskburkar och en norsk tioöring tills han förflyttade sig lite längre upp i terrängen där metalldetektorn började pipa vid en jordklump.
"Först trodde jag att jag hade hittat chokladpengar eller Kapten Sabeltand-mynt. Det var helt overkligt", säger Erlend Bore och tillägger att hans puls for i vädret när han insåg vad han hade hittat.
I händerna hade Erlend Bore nio myntliknande guldamuletter, så kallade brakteater och guldpärlor som någon gång har varit en överdådig halskedja, samt tre guldringar.
Samtliga fynd daterades att härstamma från det sjätte århundradet, som var en del av den så kallade folkvandringstiden, då olika folkslag flyttade runt i Europa.
Experterna tror att smyckena har gjorts av skickliga guldsmedar och bars av samhällets mäktigaste personer.
Inget liknande sedan 1800-talet
Det händer sällan att någon hittar så många av de tunna, myntliknande hängsmyckena på samma plats. Och det sägs inte har gjorts något liknande fynd i Norge sedan 1800-talet.
En annan sak som gör fyndet så ovanligt är själva motivet på de myntliknande guldhängena.
Det skiljer sig från de omkring 1 000 guldbrakteater som hittills har hittats i Skandinavien.
Motivet på guldhängena visar vanligtvis guden Odin som helbrägdagjorde sin son Balders sjuka häst, eftersom det är en myt som så sågs som en symbol för förnyelse och uppståndelse och därför skulle ge smyckesbäraren god hälsa.
Men på smyckena från Rennesøy syns bara en häst med en hopsjunken hållning, hopvirade ben och med tungan hängande ute.
Och forskarna har ett förslag till vad denna hittills osedda symbolen betydde – förklarar professor Sihmund Oehrl, som är expert i just brakteater och deras symboler vid det arkeologiska museet.
"Precis som den kristna symbolen på korset som spreds i romarriket vid just denna tid, representerade hästsymbolen sjukdom och nöd, men samtidigt hopp om helbrägdagörelse och nytt liv", förklarar han.
Alla föremål från tiden före år 1537 och mynt äldre än år 1650 betraktas som statsegendom i Norge och måste lämnas in – först till den så kallade amtskommunen, som sedan överlämnar fynden till det Arkeologiska museet.