Hur snabbt du åldras beror på 373 proteiner, som cirkulerar i ditt blod.
Och förändringar i proteinmängden kan både orsaka åldrande och tala om din exakta ålder, visar ny forskning från Stanford University School of Medicine, USA.
Studien tyder också på att fysiologiskt åldrande inte sker i ett perfekt jämnt tempo – utan snarare ryckvis, vid tre specifika tidpunkter i livet.
En av forskarna, Tony Wyss-Coray, professor i neurologi vid Stanford, anser att förändringar i blodets proteinhalter har varit ett eftersatt forskningsområde. Och Wyss-Coray säger att resultaten är överraskande:
Omkring en tredjedel av de proteiner vi tittade närmare på förändrades markant och påskyndande åldrandet Tony Wyss-Coray, PhD, professor of neurology and neurological sciences
Livets tre vändpunkter
Forskarna analyserade 2 925 proteiner från plasma – den gula vätskan som utvinns ur blod, när blodkroppar och blodplättar avlägsnas under centrifudering – från 4 263 personer i åldern 18–95 år.
Inom detta åldersspann har forskare hittat tre vändpunkter i livet, då proteinmängden i blodet åker bergochdalbana.
De tre tidpunkterna inträffar i åldern 34, 60 och 78 år.
Upp till dessa tre vändpunkter är proteinmängden i blodet relativt oförändrat – men plötsligt sker markanta variationer, som accelererar åldrandet.
Botemedlet mot åldrande
Dessa nyfunna proteinökningar och -minskningar, som infinner sig i livets fjärde, sjunde och åttonde årtionde, kan öppna helt nya dörrar för att förstå åldersrelaterade sjukdomar, hoppas forskare.
Därmed gör studiens resultat ännu ett grävtag i det hål, där skatten äntligen tycks vara inom räckhåll: Botemedlet mot åldrande.
Om man lyckas kartlägga åldrandeprocesserna ända ned på biokemisk nivå i våra celler, kan vi kanske även hitta metoder för att ingripa i processerna. Och stoppa dem.
Förutom livets tre vändpunkter – orsakade av plasmaprotein – känner vi till ett antal fakta om åldrande:
Kroppen förlorar kapplöpningen med tiden
Som barn och ungdomar bildar vi hela tiden nya celler som håller kroppens organ i toppform. Senare i livet hänger produktionen av nya celler inte med, vilket påverkar organen negativt. Detta börjar redan i 18-årsåldern.
70 år: Hjärnan
Cellerna i hjärnbarken ersätts inte i vuxen ålder. Från det att vi är cirka 70 år förändras hjärnan fysiskt och börjar krympa.
40 år: Ögon
Cellerna i ögonen ersätts i olika takt, medan synnerven inte återbildas. Från cirka 40 års ålder börjar synen försämras.
65 år: Hjärtat
Med åren blir hjärtats muskelceller färre, men större. Det gör att hjärtkamrarnas väggar blir tjockare och stelare.
30 år: Lungorna
Cellerna i lungorna förnyas cirka en gång om året. När vi är omkring 30 år gamla börjar lungfunktionen gradvis försämras.
40 år: Musklerna
Trots att vi bildar nya muskelceller under hela livet brukar balansen mellan muskler och fett normalt förändras från cirka 40 års ålder.
18 år: Skelettet
Vi ersätter cirka tio procent av våra benceller varje år. Med tiden sjunker dock takten, vilket gör att vi börjar förlora benmassa.
18 år: Huden
Under barn- och ungdomen byts cellerna i huden ut varje månad. Sedan börjar den förlora elasticitet, vilket gör att vi får rynkor.