Ljuset från din smartmobil och dator kommer från ljusdioder som sänder ut ljus i de blå våglängderna – våglängder som har visat sig skada både näthinnan och hjärncellerna hos bananflugor.
Så lyder slutsatsen i ett forskningsprojekt från amerikanska Oregon State University, som studerade den biologiska klockan hos Drosophila melanogaster – bananflugor – genom att exponera dem för olika ljuskällor och mörker.
Bananflugor som utsattes för blått ljus under en månads tid, levde hälften så länge som flugor med lägre exponering av det speciella ljuset.
Blått ljus i en månad halverade flugornas liv
Bananflugor som utsattes för direkt blått ljus, hade skadade hjärnceller, förstörda näthinnor och nedsatt rörelseförmåga. Det tog sig uttryck genom att deras förmåga att klättra på väggarna i inhängningarna, och deras normalt vanliga "flugbeteende" var förminskat.
Mängden blått ljus förkortade med andra ord flugornas livslängd, och de åldrades snabbare – jämfört med de andra. Äldre flugor råkade värst ut, eftersom de upplevde mer stress från blått ljusän de yngre.
Försöketvisade:
Bananflugor, som utsattes för blått ljus i tolv timmar om dagen under 26 dagar och efteråt överfördes till totalt mörker, levde 60 dagar i genomsnitt.
Flugor som utsattes för tolv timmars blått ljus varje dag i 30 dagar och överfördes till totalt mörker, levde bara 34 dagar i genomsnitt.
Och flugorna i totalt mörker levde 69 dagar i genomsnitt.
Flugorna som under en månads tid utsattes för tolv timmars blått ljus och tolv timmars mörker, levee alltså 51 procent kortare tid än flugorna i totalt mörker.
En normal bananflugas livslängd är mellan 60 och 80 dagar.
Vi delar omkring 75 procent av de gener som ger oss sjukdomar med bananflugor. Och eftersom bananflugorna har en kortare reproduktionstid än möss, apor eller andra människoliknande djur, är de synnerligen väl ämnade för forskning.
Blått ljus förstör vår somnrytm
Naturligt ljus är livsviktigt för vår biologiska klocka. Det är viktigt för både hälsa, fysiologi och psykologiskt beteende.
Forskning kastar nytt ljus över biverkningarna genom att få för mycket artificielltt ljus – som exempelvis LED.
Människors ögon tar emot ökande mängder ljus i det blåa spektret – i takt med vår generellt ökande skärmtiden.
Det är det blåa ljusets korta vågor, som skapar problem för vår sömn- och dygnsrytm – mer än ljusets intensitet, konkluderar forskare. På samma sätt var det i hög grad de korta vågorna som förkortade bananflugornss liv.
Många ljusdioder i surfplattor, smartmobiler och datorskärmar sänder ut ljus med en våglängd på 460 nm - det blå ljusspektret täcker ljuset mellan cirka 380–460. Men ljuset förefaller vitt, eftersom det ofta "beslöjas" av ett bredspektrat gult fosfat.
Barn kan få skadad syn
Bananflugeförsöken visar ingenting om hur människors hjärnor reagerar på överexponering av blått ljus. Men enligt forskningsledaren och professorn i Integrativ biologi vid Oregon State University, Jaga Giebultowicz, ger rn fingervisning:
"Det finns mycket som tyder på att artificiellt ljus utgör en risk för sömn- och dygnsrytmstörningar". Det berättar hon om i den vetenskapliga tidskriften Daily Science och fortsätter:
"Men även i de mest välutvecklade länder används inte LED-ljuset tillräckligt länge för att vi att vi ska veta vilka biverkningar det har på människans åldrande eller livslängd."
Om man ska tro en rapport från den franske livsmedels-, säkerhets- och hälsostyrelse, Anses, finns det emellertid goda skäl att frukta det blå LED-ljusets skadeverkningar på näthinnan – även hos människor.
Deras vetenskapliga fynd visar att människor kan få skadar på näthinnan även vid korta exponeringar av högintensivt blått ljus.
Utöver det löper barn ökad risk att utveckla sjukdomen makuladegeneration – försämring av synskärpan – vid långvarig exponering för blått ljus även vid mycket låg intensitet, varnar Anses. Det beror på att barns linser i ögonen inte är fullt utvecklade och därför släpper in mer skadligt ljus.
Så uppfångar och skadas ögat av LED-ljus
Pupillens sköld
Hornhinnan – den yttersta, genomskinliga delen av ögat – och tårhinnan bryter ljuset, så att det riktas in mot linsen.
Ljuset fokuseras
Linsen är elastisk och muskler klämmer ihop den för att fokusera ljusstrålarna i en skarp punkt på näthinnan.
Har det fastnat på näthinnan?
Näthinnan är ett finmaskigt lager av nervceller, som täcker det invändiga av ögongloben och registrerar ljusintryck.
Ljusintryck skickas vidare till hjärnans hypothalamus, som styr hormonförändringar i de endokrina körtlarna – som styr vår fysiologiska dygnsrytm.
Om vi får mycket blått ljus på kvällen, så tror hjärnan att den ska vara vaken visar forskning. Dessutom kan näthinnan ta skada av för mycket blått ljus.
Det sker en kemisk reaktion i näthinnan, där det skapas flera fria reaktiva radikaler, som på sikt kan ge cell- och vävnadsskador. Dessa skador leder till ökad risk att utveckla åldersrelaterad makuladegeneration – försämrad synskärpa.