Föreställ dig att bli 102,5 år gammal, vara frisk och i fin form med ett lågt kolesterlvärde – och löpa minskad risk att drabbas av cancer.
Det är vad biologerna bakom en ny studie om åldrande och livslängd har lyckats realisera – åtminstone vad gäller deras försöksmöss.
Försöksmössen levde 24 procent längre tid än placebogruppen. De var slankare, mer alerta och hade lägre kolesterolvårde – och de utvecklade färre fall av cancer.
Orsaken finns att hitta i artificiellt framställda superlånga telomerer.
En telomer utgör en del av dna-strängen i en cell med en cellkärna – och är samtidigt änden på varje kromosom. De finns inte bara i möss. De finns även i dig.
Superlånga telomerer förlänger livet
Telemorer förhindrar fusion med andra kromosomer – och de förhindrar fysisk nedbrytning av kromosomernas ändar. Eller snarare: De gör ett försök.
För i takt med att vi blir allt äldre, så blir telomererna allt kortare. Cellnedbrytningen har med andra ord inletts. Därför har vetenskapen i många år sneglat på just telomererna.
Och nu kan forskarna ha hittat vad de sökte efter. Den nya studien visar nämligen att försöksmöss som får mikrodoser av fosterstamceller, som är rika på superlånga telomerer – och sedan avlas – lever betydligt längre än andra möss.
Från mus till människa
Telomererna i fosterstadiet är dubbelt så långa som hos fullvuxna. Och det kan vara nyckeln till en förlängd livslängd.
Forskarna är ännu osäkra på när ett liknande försök kan genomföras på människor. Men de tror att resultatet från försöken på ett relativt litet antal möss visar att det finns ett starkt samband mellan telomerernas längd och livets längd.
Bara det måste öppna nya dörrar för åldrandeforskning, anser de.
Åldrande i människocell
Det är inte bara en faktor som gör att en cell åldras. Det är samspelet mellan flera faktorer som leder till att cellen försvagas – och till slut dör.
Stamceller
När kroppens celler blir slitna, gamla och dör, så ersätter stamceller dem med nya. Men förr eller senare tar stamcellerna i kroppen slut.
Avfall
Utslitna proteiner och andra rester ansamlas i våra celler och cellerna kan inte alltid själva göra sig av med allt avfall.
Kalk och klister
Socker i blodet får proteiner att sätta sig som klister på cellen, vilket ökar risken för att våra ådror kalkar igen.
Hårt arbete
Kalorier, proteiner och speciella aminosyror i vår mat sliter på kroppens celler och får dem att dö snabbare. Det sker exempelvis när golgiapparatens skivformade cisterner arbetar övertid med att packa proteiner och kolhydrater.
Kontraproduktiva mutationer
Med åren lagrar våra celler mutationer och andra förändringar i sitt dna, vilket skadar generna och får oss att bli äldre.
Fria radikaler
Fria radikaler är avfallsprodukter från cellens mitokondrier – även kända som cellens kraftverk. Radikalerna angriper cellernas dna och proteiner, så att de går sönder.
Virus och bakterier
Emellanåt angrips cellen av virus och andra irritationer som orsakar inflammation i kroppen. Om inflammationen blir permanent, så kan vi exempelvis utveckla diabetes och cancer – sjukdomar som får celler att dö i förtid.
Telomererna
Kromosomernas yttersta ändar, de så kallade telomererna, blir kortare varje gång en cell delar sig. När de är förbrukade dör cellen.