1: Föräldrar kan påverka barnets kön - FALSKT
För 30 år sedan lanserade den amerikanske läkaren Landrum Shettles en teori om att tidpunkten för samlaget avgör barnets kön. Men det stämmer inte alls. Mannens sädesceller innehåller antingen en Y-kromosom eller en X-kromosom.
Tillsammans med äggets X-kromosom blir barnet en pojke om sädescellen innehåller en Y-kromosom, medan en sädescell med en X-kromosom blir en flicka. Shettles teori går ut på att sädesceller med en Y-kromosom är snabbare.
Ett par som har samlag precis före ägglossning skulle därför få en pojke. Å andra sidan kan sädesceller med en X-kromosom överleva längre i livmodern. Ett samlag 3–4 dagar före ägglossning skulle därför resultera i en flicka.
På senare år har flera studier avvisat att tidpunkten för samlaget kan påverka barnets kön.
Däremot har forskare från Mount Sinai Hospital i den kanadensiska staden Toronto följt 1 411 gravida kvinnor och resultaten tyder på att kvinnor med högt blodtryck oftare får pojkar.
Forskarna har ännu inte hittat de specifika mekanismerna bakom hypotesen, som ska studeras närmare.
Ny forskning: Stressade kvinnor föder oftare flickor
Kvinnor som upplever stress under perioden fram till befruktningen är nästan dubbelt så benägna att få flickor än pojkar. Detta är slutsatsen i en ny studie från universitetet i Granada, Spanien.
Forskarna undersökte nivåerna av kortisol (kroppens stresshormon) i håret hos 108 gravida kvinnor före befruktningen och upp till vecka 9 av graviditeten. I kombination med psykologiska tester indikerar resultaten att en förhöjd stressnivå ökar sannolikheten för att få en flicka betydligt.
Samtidigt som resultatet talar sitt tydliga språk är de bakomliggande orsakerna mer dunkla.
En möjlig teori är att spermier med X-kromosomen har lättare att komma igenom livmoderhalssekretet under svåra förhållanden. Spermaceller med X-kromosom har därför bättre odds än spermaceller med Y-kromosom när den gravida kvinnan utsätts för extra hormonella förändringar på grund av stress.
2: Fostret kan smaka mammans mat - SANT

När en gravid kvinna dricker ett glas juice till frukost känner fostret i hennes livmoder smaken på fruktsaften tio minuter senare.
Under graviditeten ser moderkakan till att gynnsamma ämnen som syre och näring transporteras vidare till fostret utan att skadliga bakterier och virus får tillgång till det ofödda barnet.
Kvinnans måltider bryts ned i tarmarna där blodet tar upp näringsämnen. När blodet når livmodern passerar smakämnena vidare till fostervattnet eller barnets blod. Efter fyra månader har ett foster receptorer på tungan och kan därför smaka på vattnet runt sig.
Studier visar att gravida kvinnor som dricker morotsjuice får barn som tycker om morötter. Forskare tror att barnet vänjer sig vid smaken i fosterstadiet.
3: Gravida får amningshjärna - SANT

Enligt myten är nyblivna mammor förvirrade och glömska under graviditeten och tiden efter förlossningen. Forskare har dokumenterat att kvinnor verkligen får något som liknar amningshjärna när de väntar barn.
Ett internationellt forskarlag har skannat kvinnors hjärnor före, under och efter deras graviditeter. De iakttog speciellt hjärnans grå områden, där hjärncellernas kärnor agerar ett slags kontrollcentrum för resten av hjärnan.
Där såg forskarlaget att flera av kvinnornas grå områden krympte under graviditeten.
Gravidas hjärnor förändras på fem platser:
Gravidas hjärnor förändras på fem platser:

Sociala förmågor som igenkänning av röster ligger i övre temporalfåran. Forskare tror att området anpassas så att mamman knyter an mer till barnet.
Området precuneus är en del av minnet och förändringar där kan enligt forskare förklara varför gravida har sämre minne, det vill säga får “amningshjärna”.
Flera språkområden ligger kring nedre temporalfåran. Förändringar där kan troligtvis förbättra mammans förmåga att kommunicera med barnet.
Igenkänning av ord och ansikten styrs av den spolformade vindlingen. Förändringar där kan göra det lättare för mamman att avläsa barnets språk.
Området sulcus frontalis medius hjälper till att kontrollera vår fokusering. Enligt forskare gör förändringar där att mödrar blir mer uppmärksamma på sina barn.
Bland annat blev hippocampus – minnescentrum – mindre, vilket kan förklara varför en del kvinnor blir mer glömska under en period efter förlossningen.
Samtidigt krympte områden som är förknippade med våra sociala förmågor och vår förmåga att knyta an till andra människor. Forskarna tror att de grå områdena krymper därför att hjärnans vita områden samtidigt blir större.
I den vita substansen föregår hjärncellernas kopplingar, som troligen effektiviserar sin elektriska kommunikation under graviditeten.
Det betyder att de nyblivna mammornas hjärnor förmodligen är optimerade att knyta an till sin avkomma och förstå barnets behov.
4: Bara kvinnor blir hormonella - FALSKT

Kvinnor är inte ensamma om att gå igenom en hormonell berg och dalbana när två blir tre eller fler. Mannens hormonnivåer svänger nämligen också.
Ett kanadensiskt forskarteam mätte mängden av hor monet prolaktin hos 21 män två veckor före samt två veckor och två månader efter födseln. Samtidigt bad de papporna att besvara frågor som visade hur mycket de oroade sig för sina barn.
Forskarna registrerade en ökning av mängden prolaktin före och efter födseln. Prolaktin bildas i ett område av hjärnan som kallas hypofysen, som bland annat styr sociala kompetenser.

Amningshormon ökar mest hos erfarna pappor
Forskarna mätte mängden av hormonet prolaktin hos första- och flergångspappor. Ökningen var störst hos erfarna pappor – kanske för att de vet att barn kräver omsorg.
Hos kvinnor reglerar hormonet mjölkproduktion medan det enligt forskarna troligtvis gör män mer beskyddande och stärker bandet till barnet.
5: Alkohol skadar barnet - SANT

Alkohol är ett gift och när du dricker ett glas vin sätter flera enzymer därför genast i gång med att bryta ned det. Dessa enzymer har ännu inte utvecklats hos fostret. När en gravid kvinna intar alkohol går det ut i blodet och transporteras vidare till moderkakan.
Eftersom alkohol är en ytterst liten molekyl bromsas den inte i moder kakans filter, utan kan i stället vandra fritt över till fostervattnet eller fostrets blodkärl. De enzymer som förbränner alkohol i den vuxna kroppen har ännu inte utvecklats hos fostret.
Så påverkar alkohol fostrets hjärna

Nyfödd med normal hjärna
Under graviditeten utvecklas fostrets hjärna gradvis genom att nervcellerna delar sig, specialiserar sig och till sist fininställer sina inbördes förbindelser.

Nyfödd med skadad hjärna
Ett långvarigt alkoholintag kan hämma nervcellernas utveckling så att barnet föds med en mindre hjärna och permanenta hjärnskador.
Därför ansamlas alkoholen i barnets blod eller fostervattnet under längre tid än hos vuxna och den giftiga effekten blir större. Fostrets nervsystem är särskilt utsatt eftersom nervcellernas förmåga att dela sig hämmas.
Har fostret alkohol i kroppen länge och i stora mängder kan barnet födas med en mindre hjärna; så kallat fetalt alkoholsyndrom.