Roberto Baggio står inför karriärens viktigaste spark. Han är kapten för det italienska fotbollslandslaget som har nått hela vägen till VM-final 1994.
Motståndare är Brasilien och efter 0-0 med 90 minuters speltid plus förlängning ska VM-pokalens ägare koras genom straffsparksläggning.
Åtta av tio straffsparkar är genomförda och Brasilien leder med 3-2. Baggio måste därför göra mål om Italiens dröm om att bli världsmästare ska hållas vid liv. Hela Italien tror på honom: Baggio ska nog klara av att få bollen i nät.
Han tar några steg tillbaka, springer mot bollen och sparkar allt vad han kan.Bollen dundrar över mål, samtidigt som den engelske kommentatorn skriker i högtalaren: “Baggio – noooooo!”
7 vägar till det perfekta målet Forskare från Liverpools John Moores Universitet i England har bland annat studerat videoinspelningar på samtliga engelska straffsparkar sedan 1962 och kommit fram till hur man slår en perfekt straffspark. Längre ned kan du se de sju knepen.
Världens bästa fotbollsspelare står som förstenad och tittar ner i marken samtidigt som de nyblivna brasilianska världsmästarna stormar in på planen.
Press som i en krigszon
1994 ansågs Roberto Baggios missade VM-straffspark vara ren otur. I dag kan forskarna lättare förklara vad som egentligen går fel rent psykologiskt när stjärnfotbollsspelare som Roberto Baggio missar det som populärt kallas för fotbollsmatchens bästa målchans.
De stora mästerskapen med tiotusentals åskådare på plats, en miljard tv-tittare och miljontals kronor på spel, skapar en extrem press på den enskilde individen och straffsparksläggningar är det ultimata provet på fotbollsspelarens självkontroll och stresshantering.
1: Dela upp uppgiften Och koncentrera dig på de rutiner som du har övat in: Placera bollen rätt, sikta, spring och sparka.
Bara en sak räknas: om spelaren klarar att hantera den mentala pressen.
Om han inte gör det tar stressreaktionerna över. Den rationella delen av hjärnan kopplas bort och kroppen bombar- deras med stresshormoner.
Andningen blir ytlig, musklerna spänns och själva kroppshållningen kommer i obalans när spelaren ska sparka till bollen.
Pressen är så intensiv att en av de ledande forskarna på området, den norska idrottspsykologen Geir Jordet, jämför fotbollsspelare som ska avgöra matchen i straffar med en fotograf, en pilot eller en läkare som befinner sig i en krigszon.
2: Räta på ryggen Skjut fram bröstet och se självsäker ut. Hjärnan uppfattar det som om du är på topp och det ger en stärkande effekt:Testosteronnivån stiger, liksom självförtroendet.
Jordet är konsult för flera professionella fotbollslag. Tillsammans med forskare från bland annat Rijksuniversiteit Groningen i Holland har han analyserat hundratals videoinspelningar av straffsparkar från 1976 till 2010.
Resultaten visar att prestationerna varierar kraftigt beroende på hur stor pressen är och därför finns det mål att hämta om
fotbollsspelarna lär sig att hantera de extrema stressituationerna.
De bästa tar god tid på sig
Forskarna har hittat en gemensam nämnare hos de spelare som oftast gör mål när de lägger straffar: De går in för att
att skjuta så bra de kan.
England har förlorat tre av fyra straffavgöranden under EM. Engelsmannen Wayne Rooney gör mål i EM-kvartsfinalen 2012 – men hans lag förlorar matchen mot Italien.
Engelsmännen skjuter snabbast – och missar
Det engelska landslaget har förlorat fem av sex avgörande straffläggningar mellan 1990 och 2012. Det kan bero på att de inte har koll på nerverna och skyndar sig att lägga sina straffar.
200 videoinslag från VM och EM visar att engelska landslagsspelare i genomsnitt skjuter iväg bollen inom 0,28 sekunder från det att domaren blåser.
Statistik visar att spelare som skyndar sig och skjuter tidigare än 0,2 sekunder gör mål i 57 procent av fallen, medan spelare som väntar över en sekund nätar i 80 procent av fallen.
Det kan låta självklart men de spelare som inte klarar pressen har oftast en annan motivation: Dessa spelare vill bli av med straffsparksuppgiften så fort som möjligt.
Psykologer talar jämförelsevis om närmande mål och undvikande mål.
Antingen drivs du som fotbollsspelare av en önskan om att uppnå något eller en önskan av att undgå något.
3: Ta det lugnt Skjuts bollen senare än 1,5 sekunder efter det att domaren har blåst går bollen i mål i 80 procent av fallen.
Om fotbollsspelaren är ivrig att göra mål koncentrerar han sig på uppgiften och stänger ute allt annat. Är spelaren påverkad av stress kommer han att vara mer angelägen att försöka ta sig ur den obehagliga situationen. Spelaren skyndar sig på för att sparka – och missar.
ÖVERLÄGSET MÅL
1976 avgjorde tjecken Antonín Panenka EM-finalen med ett fräckt skott mitt i mål. Skottet har sedan dess haft en tendens att avgöra finaler då den ger laget ett moraliskt lyft.
I en studie från 2007 blev slutsatsen att de spelare som känner sig mest pressade använder mindre än hälften så lång tid än genomsnittet innan de sparkar iväg bollen.
4: Sikta på krysset Målvakten kan bara täcka 25 procent av det 17,9 kvadratmeter stora målet och sätter spelaren bollen uppe i krysset är målvakten nästan chanslös.
De snabbaste, därmed de sämsta skyttarna, använder mindre än 0,2 sekunder och gör mål på 57 procent
av skotten, medan lugnare spelare tar mellan 1,5 och 7,3 sekunder på sig och gör mål 80 procent av gångerna.
Lugn och ro samt tid är viktiga inslag i förberedelserna för skottet – om det är skytten som styr tiden. Om domaren
drar ut på tiden innan han blåser kan han istället öka pressen och minska mål- chanserna för fotbollsspelaren.
Rädsla skapar inga målchanser
Ju större turneringen är, desto större press upplever fotbollsspelarna. Därför är målstatistiken vid straffläggningar lägre i
VM, som är den mest prestigefyllda turneringen, och bara 71,2 procent jämfört med 84,6 procent i ett EM.
Under EM 2016 krävdes det nio straffar för varje lag för att avgöra kvartsfinalen mellan Tyskland och Italien. Här gör Italiens Andrea Barzagli mål mot Tysklands målvakt Manuel Neuer.
Baserat på 36 straffsparksavgöranden, totalt 359 skott, från VM, EM och Champions League undersökte forskarna sambandet mellan spelarens beteende, skottets betydelse och resultatet.
Forskarna delade upp straffarna i två typer – positiva och negativa. Positiva straffar gav laget ledning eller säkrade segern, negativa straffar skulle hämta upp ett underläge eller rädda laget från nederlag.
5: Ta en kort ansats Du ska närma dig bollen med fyra till sex steg i en vinkel på 20-30 grader och sparka med insidan av foten.
Om fotbollsspelaren undvek att titta på målet eller slöt ögonen när han hade placerat bollen, och samtidigt hade bråttom att få utföra skottet, ansågs hans beteende som undvikande.
44 procent av de spelare som skulle lägga en negativ straff vände ryggen mot målet efter att bollen placerats på straffpunkten – och missade 48 procent av gångerna.
När spelarna omvänt skulle lägga en positiv straff vände bara 14 procent ryggen mot målet och 92 procent av skotten ledde till mål.
Resultaten fick forskarna att rekommendera tränare att arbeta med hantering av nederlag för att avdramatisera misslyckanden.
Kroppsspråk kan “lura” hjärnan
Varken spelarens uthållighet eller teknik är särskilt relevant för chanserna att göra mål på straffar. Undersökningar visar
att några av de bästa fotbollsspelarna faktiskt missar flest straffsparkar.
6: Glöm målvakten Spelare som fokuserar på att sätta bollen i nätet gör oftare mål än de som fokuserar på att överlista målvakten. Därför ska du ignorera målvakten, som är en symbol för missat mål.
Spelare som Diego Maradona, Michel Platini och Marco van Basten gjorde nästan allt rätt i matcherna, men missade de flesta viktiga straffarna i karriären.
Särskilt misslyckas spelare som tilldelats utmärkelser som “Årets spelare”, som Roberto Baggio hade då, 1993. Förklaringen är att förväntningarna är högre på en stjärnspelare än på övriga spelare i laget.
Två gånger har Danmark varit inblandade i straffavgöranden under slutomgångarna i ett EM. De förlorade den ena mot Spanien 1984 och vann mot Nederländerna 1992.
Den engelske idrottspsykologen Dan Abrahams har undersökt fotbollsspelarnas möjligheter att påverka hjärnan och främja så kallad positiv stress, som gör spelaren redo för strid.
“I slutändan handlar allt om kemi. Du kan lura hjärnan att tro att du är självsäker och stark, och det utlöser en reaktion som faktiskt gör dig självsäker och stark”, förklarar Dan Abrahams.
7: Sparka hårt Skickas bollen i väg i 100 km/h tar det 0,4 sekunder att nå de elva meterna fram till linjen. Målvakten har då 0,2 sekunder på sig för att hinna se vart bollen rör sig och 0,2 sekunder på sig att reagera.
Hans resonemang backas upp av den amerikanska psykologen Amy Cuddy, som har visat att ett självsäkert kroppsspråk, där man skjuter fram bröstet, sätter händerna i sidorna eller sträcker armarna upp i luften utlöser 20 procent mer testosteron, som bland annat förbättrar förmågan att fokusera och minskar stresshormonet kortisol i kroppen.
Därför råder Dan Abrahams fotbollsspelarna att öva in en rutin där de medvetet använder sitt kroppsspråk till att boosta självförtroendet och på så sätt styra kemin i hjärnan:
“Ställ dig som Stålmannen står.”