Vilket kvinnligt mode har varit mest obehagligt?

I Kina var det i över 1 000 år ett utbrett mode att snöra in små flickors fötter så mycket att de blev fullständigt förkrympta.

Traditionen härrörde från de kejserliga palatsen, där konkubinernas insnörda fötter fick dem att dansa med små, trippande och – enligt överklassen – eggande steg.

Brutna ben och förtvinade muskler

För att uppnå de eftertraktade "lotusfötterna” fick flickorna ofta redan från tre-fyraårsåldern alla tår utom stortån inböjda under fotsulan med hjälp av bandage, så att foten på längden krympte till nästan en tredjedel. För att påskynda processen skulle flickorna gå på de insnörda fötterna, så att benen knäcktes till och musklerna förtvinade.

Efter cirka två års insnörning nådde tår och häl varandra, och foten fick den önskade längden åtta-tio centimeter.

Även om få kvinnor verkligen fick lotusfötter, skulle de visa tålamod och självdisciplin. De små fötterna doldes i broderade sidenskor, och flickorna kunde inte gå utan bandage, vilket enligt den dåtida uppfattningen i Kina utstrålade kvinnlighet.

Andra smärtsamma skönhetsideal

“Läpplatta” förekom tidigare hos kvinnor av saras-djinjastammen i Centralafrika. Där spändes underläppen ut med decimeterstora skivor av trä eller lera.

“Giraffkvinnor” från Afrika och Sydostasien fick gradvis halsen sträckt med allt fler halsringar. Om giraffkvinnans man misstänkte henne för otrohet, kunde han ta bort ringarna så att hennes försvagade nacke bröts.